Samtal hjälper den som har utsatts för brott

Bedrägerier och stölder leder ofta till att den som blivit utsatt mår väldigt dåligt. Skuld och skam dominerar och tilliten till andra människor kan få sig en rejäl knäck.

– Om man inte får stöd tidigt i en sådan kris är risken att man får posttraumatiska stressyndrom, säger Anna Strandlund, socionom på Centrum för brottsutsatta och medling i Malmö.

Många har hört talas om Brottsofferjouren, en ideell verksamhet som har verksamhet över hela landet. Malmö stad erbjuder en egen form av brottsoffer­jour; Centrum för brottsutsatta och medling, som erbjuder professionell vägledning och stöd till brottsutsatta. Centrum för brottsutsatta vänder sig till Malmöbor i alla åldrar som har utsatts för eller polisanmält ett brott de senaste sex månaderna.

Äldre är en grupp man under förra året började fokusera extra på att nå. Bland annat deltar man på de trygghetsträffar som hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen regelbundet arrangerar.

– Polisen brukar först prata om olika typer av åldringsbrott och hur man kan skydda sig. Därefter berättar vi om stödet vi erbjuder om man utsätts för brott. Det är ett bra sätt att sänka ribban att kontakta oss, berättar Sofie Ivarsson, socionom på Centrum för brottsutsatta.

Stödet rör sig om bland annat krishantering, samtalsstöd, hjälp att polisanmäla och stöd under en eventuell rättsprocess.

– Vi brukar prata mycket om relationer och reaktioner efter brottet. Vi brukar ta upp vad som är normala krisreaktioner, hur det kan kännas och vad personen kan göra för att må bättre, säger Anna Strandlund.

Även om alla reagerar olika, är en del reaktioner vanligare än andra.

– Det är vanligt att få problem med sömnen. Överfall och integritetskränkande brott leder också ofta till problem med tilliten och mycket oro. Man känner sig inte längre trygg när man går på stan, ser sig ofta över axeln och känner sig osäker i relationen med andra människor. Vi hjälper dem att känna sig trygga igen, säger Anna Strandlund.

Känslorna som Sofie Ivarsson och Anna Strandlund många gånger återkommer till är skuld och skam.

– Vi försöker förklara hur hjärnan fungerar under stress, hur bedragarna utnyttjar det och att det inte alls handlar om att man är dum, säger Sofie Ivarsson.

John Amaya-Dymling är kris- och beredskapssamordnare på hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen. Han har mött många äldre brottsutsatta och menar att det ofta inte spelar någon roll om man har blivit bestulen på hundra eller hundra tusen kronor.

– Det behöver inte röra sig om mycket pengar för att det ska leda till stor sorg och att personen får sig en knäck. De kan stänga in sig, bli socialt isolerade och rent allmänt gå ner sig eller i värsta fall gå bort.

– Det händer något med livsglädjen som kan vara svårt att definiera. Det kan vara ett svårt slag att bli av med viktiga minnessaker som smycken; länken till ens historia försvinner. Då är det viktigt att få prata om och bearbeta de känslorna, säger Anna Strandlund.

Den som polisanmäler ett brott kan i formuläret ange att man vill ha stöd. Dessa polisanmälningar går vidare till Centrum för brottsutsatta och är det vanligaste sättet som verksamheten kommer i kontakt med brottsoffer. 2024 fick man in 2 300 polisanmälningar.

– Vi når ungefär en tredjedel av personerna bakom de anmälningar som kommer in till oss, berättar Anna Strandlund.

– Men i morgon ska vi till ett vård- och omsorgsboende och träffa en person som har svårt att ta sig hit. Det ärendet har inte kommit via polisen, utan via personal och andra boende som har kontaktat oss.

I samband med att åldringsbrotten har ökat de senaste åren, har hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen tagit fram en vägledning för hur personalen ska agera om man ser tecken på att någon i målgruppen har utsatts för brott. Förvaltningen har även tagit fram en digital utbildning där man lyfter fram möjligheten att med den brottsutsattes samtycke koppla in Centrum för brottsutsatta.

– För oss är möjligheten att koppla in Centrum för brottsutsatta en ventil, ett sätt att slippa känna maktlöshet och veta att de äldre kan få professionellt stöd, säger John Amaya-Dymling.

– Det är väldigt bra att det här nu är en del i ert system, att all er personal känner till möjligheten. Äldre kan annars vara en målgrupp som är svår för oss att nå, konstaterar Anna Strandlund.