Museet som myntergård
Fördjupningsmaterial om myntergården och tiden innan Malmöhus blev ett renässansslott. Hör, läs och se hur det kunde ha gått till här på myntergården för över 500 år sedan.
Introduktion
På den platsen där Malmöhus slott ligger idag har det präglats mynt i stora mängder under nästan 100 år. De danska kungarna som härskade då hade ett omåttligt behov av pengar. Krigen avlöste varandra och de som stred, legosoldater från alla möjliga länder, krävde sin betalning i klingande mynt.
Ekonomin var aldrig i balans, underskotten avlöste varandra, likaså strategierna hur kassakistorna skulle fyllas. Öresundstullen var ett givande medel – utländska fartyg som passerade Öresund, var tvungna att betala tull i just mynt. Dessa utländska mynt blev sedan grunden för de inhemska mynten. De smältes ned och präglades till nya mynt med den aktuelle kungens porträtt.
Makt och rikedom
Silvergruvor var under 1400- och 1500-talen arbetsplatser, som attraherade många människor. Män, kvinnor och barn flyttade dit silvret fanns. Den största silvergruvan i Europa var Schwaz i Tyrolen. Här levde och arbetade upp till 20 000 människor och under många år var det den näst största stad i Österrike. Allt som behövdes för det dagliga livet fick transporteras dit.
Gruvdriften hade gjort att det varken fanns skog eller jordbruksmark i närheten. Anledningen var allt slagg som dumpades runtomkring berget. Det var på vattenvägar och gamla handelsvägar över land som silvret transporterades på pråmar och vagnar till mynttillverkningsorter i hela Europa. Den som hade fått rätten att bryta silver blev mycket rik. Allra rikast var familjen Fugger som behärskade silverbrytningen under närmast 100 år.
Jörgen Kock – Malmös starke man
Än i dag finns Jörgen Kocks anda närvarande i staden, till exempel restaurangen i Kockska huset, hotellet Hotell Jörgen Kock och Jörgen Kocks gata. Men vem var denne Jörgen Kock egentligen?
Han levde mellan 1488 och 1556 och kom ursprungligen från Tyskland. Redan 1519 blev han av Kristian II utsedd till myntmästare och utnämndes även till borgmästare i Malmö. Kristian II låg oavbrutet låg i krig och behövde stora mängder kontanta pengar för att avlönasina legoknektar.
Läs vidare om Jörgen Kock
Mest oroligt var det i Sverige, där Kristian II efter att ha blivit krönt till svensk kung, lät avrätta ett hundratal personer i Stockholms blodbad. Med detta hade Kristian inte bara eliminerat sina fiender, utan han kom över stora mängder silver i form av mynt och silverföremål.
Det var Jörgen Kock som hämtade materialet och omvandlade det till klingande nya mynt på myntergården i Malmö. Jörgen Kock fortsatte sin vinstbringande verksamhet som myntmästare även under den turbulenta tid som kallas för Grevefejden i den danska historien. Han lånade en stor summa pengar till Fredrik I, men försökte att hjälpa Kristian II att återta tronen. Detta misslyckades och den nye kungen Kristian III fråntog honom rätten till myntslagningen. Men förhållandet var ändå gott och Jörgen Kock blev återigen borgmästare. Tillsammans med sin fru Citze fortsatte han att vara en ansedd och förmögen borgare i Malmö som testamenterade en stor summa pengar till stadens fattiga.
Myntmästare
De flesta myntmästarna som var verksamma i Malmö under 1400- och 1500-talen kom ursprungligen från Tyskland. Flera var utbildade guldsmeder, medan andra kom från myntmästarsläkter. Myntmästare var ett mycket eftersträvansvärt och ansvarsfullt yrke. Det krävde stor kunskap om hanteringen av den dyrbara råvaran – silvret och även stor noggrannhet vad gäller räkenskaper.
Läs vidare om myntmästare och myntherrar
Myntmästaren var även arbetsgivare för många människor:
- Myntsvenner
- Proberare
- Skrivare
- Eldare
- Smeder
- Myntslagare
Kungen i egenskap av myntherre skulle ha sin del av verksamheten i form av den så kallade slagskatten. En del av denna skatt fick myntmästaren själv behålla. På det sättet kunde han få stora inkomster. Malmös myntmästare blev rika och ansedda borgare i staden.
Gruvdrift på 1500-talet. Bilderna finns på baksidan av ett altare i Annaberg-Buchholz, Sachsen, Tyskland.
Silverbrytning
Silver är ett metalliskt grundämne och förekommer i föreningar med svavel och andra metaller. När tillräckligt mycket metaller ansamlas på samma ställe bildas en malm. Den äldsta silvergruvan i Sverige är Silvberget i Dalarna. Här bröt man silver från 1400-talet. Malmen in Silvberget finns i malmådror tillsammans med bly. Man eldade på klippan så att stenen sprack och bröt sig på det viset in i berget.
Läs vidare om hur silverbrytningen till
I det första steget krossades malmen och rensades från gråberget för hand, främst av kvinnor och barn. I nästa steg rostades malmen. Den brändes ute i luften så att syre fritt kom i kontakt med malmmineralen.Då försvann svavel ut ur malmen, men också giftiga ämnen som arsenik och bly. Röken från malmrostningen var både illaluktande och giftig!
Efter rostningen fanns silvret som en oxid, men fortfarande tillsammans med bly. Nästa steg gjordes i en hyttugn. Den är en stängd ugn där den rostade malmen varvades med träkol. Träkolet plockar upp syret i metalloxiderna och metallerna smälter ut ur bergarten. Det som inte är metall flyter upp till ytan och kallas slagg. Det kan skiljas av från metallen. Den här proceduren upprepades flera gånger. För varje gång blir metallsmältan renare och renare.
I nästa steg skiljer man bly och silver åt. Blandningen smältes igen, men den här gången pumpades mängder luft in i hyttugnens kammar med hjälp av blåsbälgar. Blyet i metallblandningen reagerar med syret i luften, men inte silvret och de två blandas inte. När processen närmar sig sitt slut talar man om att silvret ”blickade”. Det innebär att man under den gråvita blyoxiden plötsligt såg det glänsande silvret. Silvret kunde tappas ut nederst i hyttugnen och ledas iväg till formar där det stöptes till tackor. Stöpformarna kunde till exempel vara av sand.
Brott
Falskmynteri ansågs under många århundraden vara ett allvarligt brott som gav stränga straff. Ett vanligt straff var att den dömde kokades levande i en gryta, som en spegling av metoden att smälta metall vid myntframställning.
Läs vidare om brott och förfalskningar
Så vitt vi vet har ingen av myntmästarna i Malmö eller någon annan person ägnat sig åt falskmynteri. Riskerna att upptäckas och straffet var alldeles för avskräckande. Däremot inträffade andra brott där folk från myntergården var involverade.
Ett känt fall är de två myntsvennerna som arbetade för Jörgen Kock. Dessa två anklagades för att ha råkat slå ihjäl sonen till en borgare i Skanör. Jörgen Kock friades från ansvar men lovade att böter utbetalades till fadern. Vad som hände de båda myntsvennerna vet vi inget om. Hur som helst måste hanteringen av de ädla metallerna och de färdiga mynten krävt sträng bevakning.
Att slå ett mynt
Under 1400- och 1500-talen var myntslagning ett hantverk. Metoden som användes kallas för hammarpräglingsteknik. Det gick till så här: Metallbiten som skulle bli myntet, den som kallas plants, placerades på en understamp. I denna var ena sidans motiv inskuret spegelvänt. Därefter sattes den andra stampen med andra sidans motiv ovanpå. Myntsvennen, hantverkaren som gjorde mynt, slog till hårt med en hammare. Färdigt! Men blev det fel gick det inte att göra om.
Korsvid, vanligt mynt under 1400-talet, präglat i Malmö. Längre bildtext om myntet (samma som i filmen)
Kontakta oss
Malmö museum
- E-post:
- malmomuseum@malmo.se
- Telefon:
- 040-34 44 00
- Postadress:
- Malmö museum Malmö stad 205 80 Malmö