Malmö stad vill göra kommunikationen med medborgare tydligare och mer effektiv genom medveten användning av ljud. En ljudidentitet med flera musikspår har tagits fram. På så sätt kan organisationen göra filmer utan att betala ytterligare licenskostnader som idag.

Anledningen är att ljud får en allt större betydelse i dagens samhälle och i Malmö stads kommunikation, till exempel har film blivit en viktig kommunikationsform. Film talar till flera sinnen vilket gör att budskap förstärks med hjälp av både bild och ljud.

Malmö stad har en grafisk profil som gör kommunikationen med Malmöborna tydligare. Dessutom förenklar och effektiviserar profilen kommunikationsarbetet då olika mallar kan användas. Motsvarande har tagits fram för ljud och musik vilket gör att kommunikationen blir mindre spretig. Dessutom lägger organisationen nu mindre resurser på ljud till produktioner som exempelvis filmer. Det tar mindre tid att leta efter lämplig musik och kostnader för licenser och rättigheter har tagits bort.

Malmö stad har undersökt organisationens behov av ljud och definierat hur dessa ljud bör låta. Sedan har en ljudverktygslåda tagits fram som i huvudsak består av musik komponerad i en studio. Några inspelade ljud från Malmö stads verksamheter används för att stärka kopplingen till organisationen och få till en mer organisk känsla i musiken. De olika musikspåren har ett gemensamt uttryck men genom skiftande intensitet och innehåll fungerar de i olika sammanhang. Musiken började användas 2020.

Frågor och svar

Hur kommer detta att sänka Malmö stads kostnader för musik i filmer?

De medarbetare i Malmö stad som gör filmer sitter idag och letar efter användbar musik i filmer. Det tillkommer också licenskostnader för en ljudbank och i vissa fall krävs andra licenser och rättigheter för viss musik.

Varför använder ni ljud och musik i er kommunikation?

Precis som en bild kan säga mer än tusen ord så kan ljud det. Forskning visar att ljud är väldigt effektivt för att skapa känslor, vilket gör att vi kan förstärka budskap i filmer.

Malmö är den första kommunen som har en ljudidentitet – hur kommer det sig?

Ljud blir mer och mer betydelsefullt. Många företag har förstått det och tagit fram ljudidentiteter. Troligtvis kommer andra kommuner ta efter i framtiden eftersom det effektiviserar arbetet, särskilt i stora organisationer.

Varför använder ni inte en gratis ljudbank på internet?

Eventuella specifika ljud som behövs kan plockas från en sådan ljudbank. Syftet med den komponerade musiken är att få en uppsättning av olika ljudspår som är unika för Malmö stad och som hänger ihop även om de går att anpassa till olika sammanhang. Nu kommer vi till exempel kunna använda ett lugnt och välkomnande spår för att berätta om arbetet i socialtjänsten och ett energifyllt spår som höjer peppen inför ett större publikt evenemang.

Hur låter Malmö stads ljudidentitet?

Ska man försöka förklara med ord så är det en kombination av välkomnande, rörelse, spirande, stolthet. Saker som Malmö stad står för och som vi ska förmedla till Malmöborna.

Kan Malmöborna höra exempel från ljudbanken?

Sedan 2020 har musiken användts i olika sammanhang, framförallt i filmer från Malmö stad. Musiken ska inte lyssnas på som en låt utan ska användas i vissa filmer på samma sätt som vi arbetar idag.

Hur har ljudidentiteten tagits fram?

För att den ska vara så bra och användbar som möjligt har behoven undersökts. Vi har tittat på vad vi behöver förmedla och i vilka sammanhang vi ska göra det. En professionell producent har spelat in musik i enlighet med detta. Det kommer finnas flera olika ljudspår som kan anpassas till olika slags filmer.

Varför har ni spelat in tystnad på biblioteket?

Tystnad spelades inte in. Ljud spelades in på olika platser under en dag. Biblioteket var ett av flera ställen där ljudet från en sorteringsmaskin hämtades till rytmen. Användandet av riktiga ljud bidrog till en organisk känsla i musiken och en koppling till Malmö stads verksamheter. Merparten av arbetet är dock komponerande och inspelning av musik i en studio.

Hur mycket har det kostat att ta fram ljudidentiteten?

Att spela in och producera ljudverktygslådan, samt att få rättigheter för all framtid kostade 273 000 kronor totalt. Det ska sättas i perspektivet att verktygslådan kan användas av hela vår jättelika organisation under många år framöver. Så det sparar pengar på sikt då vi tidigare hade kostnader för licenser. Samtidigt kan vi göra tydligare och bättre kommunikation.

Är det alla kostnader för projektet?

Ja, för inspelning och rättigheter. Men för att till exempel undersöka betydelsen av ljud, få kunskap om några andra organisationers ljudidentiteter och juridik att förhålla sig till gjordes 2017/2018 en förstudie som kostade 72 000 kronor. Sedan kartlades behov genom bland annat involvering av medarbetare och en kravställning på ljudidentiteten togs fram. Det arbetet kostade 142 000 kronor. Räknar man in detta blir det alltså 487 000 kronor.

För att sätta det i perspektiv så är vi en stor organisation som ska ha nytta av detta arbete under flera år framöver. Vi har 13 förvaltningar med tillsammans cirka 26 000 medarbetare och en budget på cirka 26 miljarder kronor per år. Investeringen i ljud kommer betala sig genom att vi kan sänka kostnader för i synnerhet licenser men också arbetstid. Dessutom kan vi kommunicera tydligare och bättre med Malmöborna.

Varför kostar det så mycket pengar?

Vi har använt en upphandlad leverantör som är vald utifrån att vi ska få så mycket som möjligt för pengarna. Vi har valt att anlita dem då vi inte har professionella musiker/producenter internt. Sen har det varit viktigt att göra ett genomtänkt arbete med kvalité för att det ska hålla länge. På så sätt kommer investeringen att löna sig på sikt, även i direkta kostnader för framförallt licenser.

Samtidigt har det nyligen varit debatt om resursbrist i vissa av Malmö stads verksamheter. Hur motiverar ni att pengar läggs på en ljudbank?

Det är en investering som kommer löna sig så det är i linje med att ta vara på resurser. Förutom att vi kan göra tydligare och bättre kommunikation med Malmöborna och andra intressenter så kommer vi bli effektivare genom att sänka de kostnader vi har idag för licenser och rättigheter samt minska tiden som medarbetare lägger på att leta efter och hantera ljud.

Hur mycket pengar kan ni spara?

Det finns viss osäkerhet i beräkningarna men ligger kring 100 000 kronor per år, cirka hälften är en fast kostnad för licenser till en extern ljudbank. Resten är övriga musiklicenser till externa produktioner och minskad arbetstid för att leta ljud. Samtidigt blir vår kommunikation tydligare och bättre.