Så löser Universitetsholmen praktiska moment
Avgångseleverna på el- och energiprogrammet gör sedan någon vecka tillbaka praktiska moment i sitt gymnasiearbete på plats på Universitetsholmens gymnasium.
– Det har gått förvånansvärt bra, de sköter sig och lyssnar på de regler som vi har satt upp angående bland annat avstånd och hygien, säger Ulf Österlindh, teamledare på Universitetsholmens gymnasium.
För att minimera risken för smittspridning är man försiktig och har satt upp tydliga förhållningsregler. Till exempel tas enbart åtta elever in samtidigt och då i en 300 kvadratmeter stor verkstad på skolan. Två lärare närvarar. Eleverna ska dessutom komma ombytta till skolan, gå in via parkeringen och under dagen enbart använda de toaletter som finns i verkstaden.
Ulf Österlindh berättar att eleverna får göra det praktiska momentet som kallas ”väggen”. Det innebär att eleverna ska göra de vanligaste elinstallationer som elektriker gör i sin vardag.
– Varje elev blir tilldelad en vägg på cirka två meter där de ska utföra sitt arbete. Det är ett stort arbete som tar tre dagar att utföra. När de blir klara blir det bedömt av en medbedömare från någon elinstallationsfirma som vi bjuder in till skolan. Det är alltså inte läraren som gör den sista bedömningen.
Efter installationerna ska eleverna också nedmontera allting så att nästa elev kan få samma förutsättningar att genomföra de praktiska momenten.
– Så här gör vi i åtta veckor, 07.00-16.00 måndag till fredag, det är 67 elever som ska examineras, säger Ulf Österlindh.
Det är en förutsättning för att kunna examinera eleverna. Däremot är upplägget ingen garant för att eleverna verkligen klarar att ta sin examen. Provet är krävande.
– Men de flesta är väldigt bra förberedda för detta moment. Eleverna har arbetat med att ta fram ritningar och annat under hela sista läsåret så de vet vad som krävs när det är dags för det praktiska provet.
En del av avgångseleverna klarar även att få en så kallad ETG-certifiering. Det innebär att eleven går ut gymnasiet med en kvalitetssäkrad utbildning inom elteknik.
– Då är gymnasiearbetet mer avancerat och görs på tid. Klarar eleven av alla teoretiska och praktiska tester som de måste göra under sin gymnasietid slipper man lärlingstiden som annars är cirka ett år och blir förstaårsmontör, säger Ulf Österlindh.