Sedan coronapandemin bröt ut har lärarna tagit stora kliv inom den nätbaserade undervisningen. För att stötta medarbetarna ytterligare rullar gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen nu ut ett omfattande utbildningspaket.

– Med dessa fortbildningsinsatser är vi ute efter att skapa energi och fånga det momentum som finns. När man tidigare bara sprungit kan detta vara ett litet andrum där lärare kan reflektera med andra kring sin praktik, säger Nina Bergdahl, lektor i didaktik och digitalisering och anställd på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.

Fyra inriktningar

Hon har under hösten med hjälp av rektorerna inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen gjort en kartläggning kring vilket behov som finns och vad lärarna på förvaltningen efterfrågar för stöttning. Det har resulterat i fyra olika inriktningar med utbildningsinsatser som nu är på väg att lanseras på bred front.

– Lärarna har sedan vårens omställning till distansundervisning haft en enorm utvecklingskurva. Det betyder också att man riskerar att hamna i nya frågeställningar och att utvecklingen av didaktiken börjar spreta väldigt mycket. Då kan det vara bra att tänka tillsammans kring sin praktik och samtidigt vara informerad om vad forskningen säger. På så sätt kan man hitta en ny gemensam plattform i de utmaningar som ställs, säger Nina Bergdahl.

Begrepp inom distans- och hybridundervisning

Den första föreläsningen handlar om att problematisera begreppen som finns kring distans- och hybridundervisning.

– Där tittar vi också på vilka faktiska skillnader de olika formerna har och vad man kan tänka på i planeringsstadiet för att minska mängden dubbelarbete.

Engagemang och disengagemang

I den andra inriktningen belyses elevernas engagemang och disengagemang och hur det kan påverkas av digitalisering. Nina Bergdahls egna studier visar att det finns många saker i den digitala världen som pockar på elevernas uppmärksamhet. 60 procent av både låg och medelpresterande elever tar till exempel upp mobilen för att fly lektionen om de tycker den blir tråkig.

– Här gäller det att bli medveten om att det finns olika fallgropar för olika grupper av elever. Till exempel vet vi att gamers inte störs av notiser på samma sätt. Men även om de är vana vid att använda digitala verktyg för spelande så är det inte samma sak som att de använder digitala verktyg proaktivt för lärande. Tvärtom visar forskning att engagemanget i lärande sjunker mer för denna grupp elever.

Elevernas upplevelse kring omställningen

Den tredje inriktningen handlar om hur eleverna har upplevt omställningen till distans. Några exempel är att en del elever anser att lärarna har sämre koll på deras totala arbetsbörda, att det är jobbigt att sitta framför skärmen hela dagen och att det är svårt att visa sin kompetens för lärarna. Samtidigt lyfts den ökade flexibiliteten och att det är skönt att slippa ta sig till skolan som positiva faktorer.

Bedömningsprocessen

Den fjärde inriktningen berör bedömning i digitala lärmiljöer. Både formativa bedömningsprocessen och de summativa bedömningarna sätts i relation till den nätbaserade undervisningen.

Förvaltningen tar även hjälp av it-pedagoger för teknikorienterad fortbildning där exempelvis funktioner i Google Enterprise gås igenom.

Webbinarium

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens skolor väljer själva inriktningar vill ta del av. Det kommer gå att ta del av materialet antingen som webinarium, föreläsning, eller inspelade föreläsningar. Det kommer dessutom att erbjudas uppföljande utvecklingsseminarium.

– Det finns ingen mirakelkur när man går in i en dynamisk omställning, det är alltid krävande. Och det går inte att lösa allt med fortbildning, men den kan vara en del i en komplex bild, säger Nina Bergdahl.