Malmö stad har under våren gjort en frivillig granskning, en så kallad Voluntary Local Review, av arbetet mot de Globala målen för hållbar utveckling. Rapporten, som har godkänts av kommunstyrelsen, lämnas in och presenteras på FN:s högnivåmöte den 6-15 juli.

Fokus på styr- och ledning

Malmös Voluntary Local Review (VLR) har fokuserat på hur staden gjort för att integrera hållbarhet och Agenda 2030 i det befintliga styr- och ledningssystemet, vilket är den första av fem huvudprocesser i Malmö stads strategi för det långsiktiga arbetet med Agenda 2030.

En kartläggning och analys av stadens styrning i form av budget, styrdokument, reglementen och lagstiftning har gjorts i samverkan med samtliga förvaltningar och bolag.

I korthet visar den att det finns styrning mot samtliga Globala mål genom kommunfullmäktiges budget och kommunövergripande styrdokument, om än i olika grad.

– Granskningen visar också att Malmö kommit en bra bit på vägen när det kommer till integrering av hållbarhet i styr- och ledningssystem, men att det finns flera steg kvar att ta, inte minst när det gäller systematik kring genomförande och uppföljning och hur vi bättre länkar rättighetsfrågorna med hållbarhet i stort, säger Frida Gothnier Leander, projektledare för VLR på stadskontoret.

Malmös modell

Malmös modell för Agenda 2030-arbetet är att se Malmö stads budget, som en lokal handlingsplan för Agenda 2030. Sedan 2020 ligger Agenda 2030 till grund för stadens kommunfullmäktigemål, som i sin tur ligger till grund för prioriteringar i budgeten. Budgeten, med sitt mer kortsiktiga perspektiv, kompletteras dessutom av mer långsiktiga program, regelverk och lagstiftning.

Det pågår ett utvecklingsarbete kring systematik i uppföljningsprocesserna och i detta arbete ingår även en struktur för uppföljningar och analyser av hållbarhetsfrågor och de Globala målen, inte minst genom de årliga hållbarhetsrapporterna.

Till övervägande del bedöms dagens system fungera tillfredsställande, men det finns utrymme för förbättringar och i VLR:en finns ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet:

• Vidareutveckla arbetet med att länka ihop hållbarhets- och rättighetsfrågorna på ett tydligare sätt.
• Bygg vidare på modellen för integrering av Agenda 2030 i kommunfullmäktiges budget och budgetprocess, särskilt vad gäller genomförande och uppföljning, och fortsätt med arbetet för att nå ambitionen om att budgeten ska vara den lokala Agenda 2030-planen.
• Fortsätt med hållbarhetsintegrering i fler relevanta delar av styr- och ledningssystemet, till exempel ledarskap, rekrytering, kompetens, kunskap och kommunikation.
• Använd innehåll och konkreta förslag i VLR som underlag för Malmö stads Hållbarhetsrapport 2021, samt som underlag för dialog i relevanta interna forum och som del i kommande dialogprocesser med samhällsaktörer.

Hur går det för Malmö?

VLR-rapporten innehåller också en utfallsanalys utifrån nio av de 17 Globala målen, samt kommunfullmäktigemålen. De nio målen är utvalda av FN för årets möte då de bedöms vara mest påverkade av Coronapandemin.

Utfallsanalysen, som utgår från Globala mål samt tre av målområdena i Malmö stads budget 2020 har visat på både positiv och negativ utveckling.

– Det finns utmaningar för Malmö stad inom samtliga mål, men vi ser också framgångar. Till exempel har utsläppen av växthusgaser minskat kontinuerligt i Malmö de senaste åren. Om vi bara tar hänsyn till de utsläpp som den kommunala organisationen ger upphov till så visar uppföljningen en minskning på 66 procent mellan 2015–2020. Men den bilden kan också problematiseras eftersom vi inte följer utsläpp från Malmöbornas konsumtion idag, säger Jenny Kiiskinen, som ansvarat för utfallsanalysen i VLR.

– Vi ser också stora utmaningar vad gäller social ojämlikhet, som till viss del ser ut att öka. Här ser vi att pandemin har spelat roll, men hur stor roll eller hur varaktiga konsekvenserna är återstår att se, säger Jenny Kiiskinen.

Utmaningar som lyfts i Volontary Local Review i korthet:

• barn som lever i ekonomisk utsatthet, lever trångbott, är eller riskerar att bli hemlösa
• grupper av barn och unga med sämre psykisk eller fysisk hälsa
• ojämlikheten i skolresultat bland Malmös elever
• den upplevda otryggheten och utsattheten för brott bland barn, vuxna och äldre
• arbetslösheten bland Malmöbor
• boendesegregationen i Malmö.
• klimatfrågan, både utsläpp av växthusgaser och klimatanpassning

En rörelse för hållbar utveckling

I VLR-rapporten finns fallstudier med exempel på allt från hur de Globala målen används i detaljplanering och konsekvensbedömningar till partnerskap och projekt som KRUT (länk), Sluta skjut (länk), LFM30 (länk) och Grannskapsträdgårdar.

– Det pågår så mycket på alla nivåer av samhället, engagemanget är enormt och jag hoppas att den som läser rapporten kan få en glimt av den rörelse som finns i Malmö för hållbar utveckling, från stadens organisation, från näringsliv och civilsamhälle och från Malmöbor, säger Frida Gothnier Leander.

En rapportering från lokal till global nivå

Voluntary Local Review är en frivillig granskning/rapportering om utvecklingen mot de Globala målen på lokal nivå. Malmö stad gör sin lokala rapportering till FN samtidigt som Stockholm, Uppsala och Helsingborg. Dessutom gör både SKR och Sverige granskningar på ”subnationell” respektive nationell nivå. Syftet med granskningen är att lära av andra och bidra till det globala lärandet.

Efter sommaren fortsätter och fördjupas analysen av Malmös integrering av hållbarhet och de Globala målen i styr- och ledningssystem. Utifrån den analys som då skett ska förslag på nästa steg för Malmö stad tas fram och presenteras i Hållbarhetsrapport 2021.