$left
$middle

Replokaler och däckfirmor samsas om gatubilden. Foto: Peter Kroon & Gianluca Bruna, Vårt Malmö

Kulturljudzon NGBG

Som första stad i Sverige har Malmö klubbat igenom en kulturljudzon, ett enhälligt beslut som låter ett visst område låta lite mer än normalt. Det gäller området kring Norra Grängesbergsgatan i Sofielund, en gång döpt av Malmöborna själva till: ”Lätt Malmös coolaste gata”. Nu kommer kultur, verkstäder och industrier att slippa oroa sig för att grannar ska klaga på buller.

Text: Tony Ernst, Vårt Malmö
Foto: Peter Kroon & Gianluca Bruna, Vårt Malmö

Vi har tagit oss till Norra Grängesbergsgatan för att träffa Nicklas Johansson, kulturskapare på Malmö stad, som har varit med från början i det här projektet. Det är en kall och ruggig eftermiddag, men Nicklas står med en pappmugg kaffe i handen och är på gott humör. Vi vandrar omkring i kvarteret och det står snart klart att han känner varenda kotte här, och det är något han är stolt över:
– Jag ser det här som ett demokratiprojekt, och då är det viktigt att man träffar alla inblandade aktörer. Jag har suttit med i hela planprocessen för det här projektet. Dessutom har jag agerat guide åt flertalet kommunpolitiker och visat dem runt här på Norra Grängesbergsgatan, NGBG.

Jag ber honom beskriva vad en kulturljudzon egentligen är, och Nicklas börjar med att ta kulturen i försvar:
– Industrin har länge haft en högre tolerans än kulturen vad gäller buller. Industrin har alltid lyckats hålla bostadsetablering borta från sina dörrar. Kulturen har aldrig haft det så. Stockholm är det bästa exemplet. Du kan ha drivit en verksamhet sedan Bellmans tid, men flyttar det in någon i närheten som tycker att det stör så får du stänga. Det är så miljölagstiftningen fungerar.

Detta är något som börjar förändras och Sofielunds kulturljudzon kan ses som det första steget.

– Man kan se det här som en ohelig allians mellan kulturen och industrin. Alla vill bullra här, ingen vill ha bostäder. Men vi ska samtidigt leva i samklang med våra grannar, så det är ingen ”fri fart”. Men det är en fin möjlighet, och det märks: många hör av sig och vill etablera sig i området.

Vi vandrar längre in i kvarteret. Vårt första stopp blir inne hos snickeriverkstaden Jacaranda Studios AB, där ägaren Ali Atié möter oss. Han har haft sin verkstad på Norra Grängesbergsgatan sedan 2012 och trivs utmärkt:
– Här är fantastiskt. Jag lämnar aldrig Sofielund. Jag bor 800 meter härifrån. Sitter som ordförande i Gamla Sofielunds Byalag. Jag älskar det här området.

Den nya kulturljudzonen har gett omedelbar effekt för snickaren och hans verkstad:
– Nu kan vi tänka långsiktigt. Det betyder att vi kan stanna kvar, och till och med expandera. Ta över en närliggande lokal. Det är ju stora kostnader när man investerar, och då vill man veta att man kan bullra lite, säger Ali Atié.

Det är full fart inne i verkstan. Någon sågar vid en stor maskin, en annan bär på en hög med brädor, en tredje kommer förbi med en telefon till Ali. När han talat färdigt så berättar han om de allra bästa stunderna på NGBG:
– Det är ju replokaler överallt. Efter klockan 18 börjar alla byggnader att vibrera. Det är en levande miljö. På fredagskvällar så är det underbart här: Plan B arrangerar en konsert, Afrikanska kyrkan har gospel, massor av folk är ute och rör sig i området. Då brukar vi öppna ytterdörren och ta in alla ljud.

Ali Atié och Nicklas Johansson i snickeriet.

Ali Atié och Nicklas Johansson i snickeriet.

Vi lämnar snickeriverkstaden, passerar Roots of Malmö som gör kombucha, den lilla shiamuslimska moskén, Naznaz Bageri, Irajs möbeltapetsering och otaliga bilverkstäder innan Nicklas Johansson lotsar oss in i en lokal.

Jame Warsame tar emot i det egna skrädderiet, där hans bolag har huserat sedan juli i år, då ett bryggeri flyttade ut. Han ser elegant ut, som om han stigit rakt ut ur mittuppslaget i en modetidning. Runt om oss sitter det folk som syr, klipper och mäter. Jame förklarar:
– Vi är ett modeföretag, vi sysslar med textil och kläder. Vi arbetar hållbart. Vi har vårt eget varumärke, Manér, men vi syr också åt andra tillverkare. Vi vill lämna den gamla modevärlden, och sy hållbart, där allt produceras lokalt. Vi köper hållbart tyg, producerar själv, och levererar direkt till kund.

Företaget hade svårt att hitta sömmerskor i början och Jame berättar hur man förgäves sökte hjälp hos arbetsförmedlingen, innan man hittade en kvinna med kontakter:

– Då träffade vi en man med rötterna i Afghanistan. Han kunde allt inom sömnad. Men han var bortsållad, eftersom hans kunskaper inte ansågs viktiga. Det finns många stolta yrkesmänniskor bland invandrare som vi borde använda oss mer av.

När det gäller bullernivån och den nya kulturljudzonen skrattar Jame och säger:
– Det låter fantastiskt på Norra Grängesbergs-gatan. Många stör sig på det minsta lilla, men inte jag. Vi hör bullret från replokalerna, vi hör verkstäderna, och det känns bara bra.

Bild till vänster: Jean-Charles Cari är fransmannen som skapar Ljudgården. med plats för elva musikproducenter. Bild till höger: Jame Warsame driver modeföretaget Manér med lokala skräddare bakom symaskinerna.

Bild till vänster: Jean-Charles Cari är fransmannen som skapar Ljudgården. med plats för elva musikproducenter. Bild till höger: Jame Warsame driver modeföretaget Manér med lokala skräddare bakom symaskinerna.

Det börjar skymma så smått. Vår sista anhalt blir en nyöppnad musikstudio. Innan vi går in frågar jag Nicklas Johansson om han tycker att Malmö stad har agerat progressivt i den här frågan. Han skrattar och konstaterar:

– Det får man säga. Så till vida att såväl Stockholm som Köpenhamn hört av sig och vill att jag ska komma och föreläsa om det här.

Framtiden, då? Vad händer nu? För Nicklas Johansson är det mer av en början än ett slut:
– Ja, nu börjar arbetet. Hur tar vi tag i det här? Hur ska detta bli Malmös mest hållbara område till 2030? Det är en grannlaga uppgift. Här finns många problem. Det är Malmös varmaste gata på sommaren! Här finns nästan inga träd. Vi har problem med skyfall: källarna här översvämmas när det regnar. Nästa år så kör vi igång det vi kallar ”testzon” här, där vi provar oss fram till den bästa lösningen i varje given situation.

Jean-Charles Cari kan sägas representera en av de branscher som, förutom industrierna, producerar allra mest oljud på Norra Grängesbergsgatan: musiken. Det finns exempelvis över 200 replokaler i området.

Jean-Charles Cari är från Paris, har bott i Sverige i åtta år, och pratar svenska med en ljuvlig fransk brytning. Han möter oss i det som i början av nästa år ska bli hans nya stora projekt, Ljudgården.

– Här är 350 kvadratmeter, 13 olika rum, och här ska det sitta 11 olika producenter från Malmö. Det kommer att höras reggae, soul, hiphop, elektronisk musik.

Han har nyligen fått nycklarna och stället är långt ifrån klart, men Jean-Charles Cari har stora planer:
– Alla ska kunna utveckla sin konst här. Det kommer att bli bra för Malmö att visa upp sig, så att inte Stockholm stjäl allt ljus. Vi har även byggt upp en label, en etikett där vi bara kommer att ge ut Malmöartister. Vi vill också prova att leva kulturellt hållbart, att det ska bära sig själv utan sponsorer.

Jean-Charles Cari är själv del av Malmö-kollektivet Million Vibes, och sysslar också med projekt som ”Musik i skolan” där elever får vara med och skapa musik. Vad gäller kulturljudzonen så ler han brett:
– Inga grannar kan klaga på buller på grund av det här beslutet. Det är en ”unique selling point” för oss.