$left
$middle

Svävarterminalen i Malmö. Foto: Bojana Lukac.

Med rivningen av svävarterminalen testas gränserna för återbruk

I början av mars river Malmö stad den tidigare svävarterminalen på Smörkajen för att lämna plats till utvecklingen av Nyhamnen. Men det är inte slutet för svävarterminalen, utan delar från den kommer att leva vidare i nya byggnader.

Svävarterminalen byggdes 1984 och fungerade då som avgångshall för resor med svävare till Kastrup. Svävarna ersattes så småningom med katamaraner och senare av en fast förbindelse, Öresundsbron. Svävarterminalen är en byggnad med både karaktär och ett värdefullt innehåll i form av plåt, sten och stål. Detta är råvaror som inte försämras med tiden, utan som kan få nytt liv. Anna Bernstad, hållbarhetsstrateg i Malmö stad, berättar:

– Rivningen av svävarterminalen blir en pilot för att testa gränserna för hur mycket staden kan minska avfallsmängder och klimatavtryck genom att ta vara på material och produkter vid rivning.

Återbruk i all rivning

Malmö stads ambition är att jobba med återbruk i all rivning framåt. Det är en viktig del i att minska stadens klimatavtryck och bidra till stadens mål om ett klimatneutralt byggande till år 2030. Klimatneutralt innebär ett nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det innebär att de utsläpp som sker ska kunna tas upp av det ekologiska kretsloppet, kolinlagring i material eller med tekniska lösningar och därmed inte bidra till växthuseffekten. Där är återbruk en viktig nyckel. Från svävarterminalen kan mycket – men inte allt – material leva vidare.

– Vi har inventerat byggnaden med hjälp av kunniga konsulter. De har hjälpt oss att identifiera sådant material som måste hanteras som farligt avfall och därför inte kan återbrukas, liksom material som kan rekonditioneras, det vill säga som kan fixas till och användas igen, berättar Anna.

Det har inte varit svårt att få intressenter utan det har funnits många som velat ta vara på materialet.

– Vi har fått många tillrop och stort intresse. Därifrån är det dock mycket som måste klaffa för att det verkligen ska bli återbruk. Det gäller att byggnader där vårt material passar byggs under samma period som vi river, eller att någon har tillgång till lagring av material. Tajmningen är en utmaning idag och något som branschen söker lösningar på, förklarar Anna.

Redan nu är det klart var en hel del av byggmaterialet hamnar.

– I staden tar vi vara på en del själva, till exempel belysning som kan konverteras till LED, kabelstegar och undertaksplattor. Det ska användas i andra lokaler som vi förvaltar. Ett företag kommer att ta hand om all fasadplåt och en del plåt från byggnadens tak för att göra skyltar och det finns andra fastighetsägare som visat intresse för bland annat dörrar och stengolv. Vi har också ett nära samarbete med Malmö Återbyggdepå, som säljer till privatpersoner och byggentreprenörer – så lite svävarterminal kan hamna hos olika Malmöbor framöver, berättar Anna.

Minskar kostnaderna i längden

Att ta vara på resurser som redan finns kanske låter som en självklarhet. Men det är inte en helt enkel process och ekonomiskt är det inte alltid det billigaste alternativet. Dagens lagstiftning sätter dock tydliga ramar för att detta är framtiden.

– När vi minskar avfallet från en rivning minskar vi även våra kostnader. Samtidigt kan det kosta något mer att montera ner än att riva med storsläggan. Vi har dock en lagstiftning som sedan 2020 säger att vi inför rivningar och ombyggnationer ska identifiera återbrukbart material och planera för att detta tas omhand, så det handlar inte om merkostnader egentligen eftersom vi ju måste följa lagkrav. I svävarterminalen går vi väldigt långt i att verkligen säkerställa att återbruk sker, långt mer än vad som är kutym idag. I ett utvecklingsprojekt lett av Sweco undersöker vi bland annat om hela stålstommen kan återbrukas, förklarar Anna.

För att inte snedvrida konkurrensen på marknaden tar Malmö stad ut marknadsmässiga priser för det återbrukade materialet. I det arbetet använder staden branschplattformen centrum för cirkulärt byggande för att identifiera relevanta marknadspriser.

Kartan ritas om

Att återbruka förändrar hela byggprocessen från grunden. Vissa delar är mer utmanande än andra.

– Vi måste tänka och jobba lite annorlunda för att lyckas med återbruk. Det kräver mer jobb idag, men ju fler projekt vi gör och ju mer vi visar för entreprenörer och konsulter att det är så här vi vill jobba, desto smidigare och mer kostnadseffektivt kommer det att bli framåt, avslutar Anna.

Här kan du läsa mer om stadens klimatneutralt byggande