Öresundsmetron – en tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn – kan stå klar år 2035 slår en utredning fast. Vad talar för en sådan lösning och vilka möjliga hinder finns på vägen? Men framför allt – varför?

Text: Magnus Erlandsson, Vårt Malmö

Öresundsmetron – en tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn – kan stå klar år 2035 slår en utredning fast. Vad talar för en sådan lösning och vilka möjliga hinder finns på vägen? Men framför allt – varför?

Mattias Andersson och Marcus Leveaux läser båda till stadsplanerare på Malmö universitet och brinner för frågor kopplade till hållbar stadsutveckling och miljövänliga transporter. En grådaskig morgon ses vi i Västra hamnen vid den plats där Öre-sundsmetrons första hållplats på svensk mark – Station Fullriggaren – är tänkt att sticka upp ur jorden.

Enligt utredningens analys ska det härifrån ta drygt 20 minuter att ta sig till centrala Köpenhamn, med en tur var 90:e sekund i varje riktning.

– Det är hög arbetslöshet i Malmö och det råder brist på arbetskraft i Köpenhamn. Därför är det viktigt att underlätta för dessa marknader att nå varandra. Att se till så att folk kommer ut i arbetslivet är ett tungt argument för metron, säger Mattias Andersson.

– Sedan behöver vi ju minska utsläppen och då är tåg det bästa alternativet. Så självklart är miljöaspekten ett tungt vägande skäl.

Tätare turer och kortare restid

Marcus Leveaux tillägger:
– För att öka det kulturella och sociala utbytet mellan Malmö och Köpenhamn behöver regionen sammanfogas bättre än i dag. Öresundsmetron skulle förenkla och skynda på den integrationen.

När Öresundsbron invigdes år 2000 var tron på en ekonomiskt sammansvetsad region stark. Men förhoppningen kom delvis på skam och i dag kvarstår många barriärer som de flesta nog trodde att bron skulle trolla bort. Så vad talar för att Öresunds-metron ska lyckas bättre?

– Framför allt är det turtätheten och den korta restiden som talar för metron, säger Mattias Andersson.

– Jag tycker inte man ska se Öresundsbron som ett misslyckande. Det har gått drygt 20 år sedan den byggdes. Det är dags att bygga ut och vidareutveckla transportsystemet för nutida och framtida förhållanden, säger Marcus Leveaux.

Mattias Andersson och Marcus Leveaux har svårt att hitta något som talar emot en metro, förutom kostnaden.

– Det kommer att bli dyrt. Och det här är ett beslut som måste upp på riksdagsnivå och då finns det alltid en risk att andra transportinvesteringar prioriteras, säger Mattias Andersson.

Stimulerar jobb och motverkar flaskhals

Maria Bredin, projektledare på Malmö stad, har varit med i Malmö stads och Köpenhamns kommuns utredningsgrupp sedan 2017. Hon har jobbat med den metroutredning som blev klar lagom till årsskiftet.

– En viktig slutsats är att Öresundsmetron är ett genomförbart projekt. En borrad tunnel i kalkberget under Öresund är dessutom fördelaktigt för miljön i sundet.

– Men också att metron bidrar till många nyttor: den stimulerar jobb, företagande, utbildning, kultur och turism. Den motverkar också att Öresundsbron blir en flaskhals i framtiden och främjar gröna tåg-transporter.

På regeringarnas bord

Enligt utredningens kalkyl beräknas den totala kost-naden för en Öresundsmetro att landa på 40 miljarder svenska kronor. I den siffran finns ett risktillägg på hela 50 procent för att ta höjd för oförutsedda händelser. Framtida överskott från Öresundsbron är en viktig del i utredningens förslag till finansiering.

Nästa delmål i processen är att den svenska och den danska regeringen tillsammans tillsätter en mellanstatlig utredning så att frågan lyfts ytterligare en nivå.

– Det krävs många beslut och fortsatta utredningar för att det här ska bli av, men som jag ser det är frågan inte om, utan mer när det blir en Öresundsmetro, säger Maria Bredin på Malmö stad.