Kan vi nå klimatmålet genom att huvudsakligen förlita oss på beteendeförändringar, tekniska lösningar eller en stor punktinsats för kolinfångning och -lagring? Inom Klimatomställning Malmö har det gjorts en samhällsekonomisk analys hur vi kan nå 70 % utsläppsminskning av växthusgaser till år 2030. Resultatet visar att det inte bara finns en väg att nå målet.

Scenarioanalysen utgår från områdena uppvärmning, el, vägtransport och arbetsmaskiner, vilka genererar ca 80 % av Malmös territoriella växthusgasutsläpp. 13 olika åtgärder har analyserats och utifrån det har tre vägar/scenarios framåt tagits fram – beteendeförändringar, tekniska åtgärder och en stor punktinsats för kolinfångning och lagring (CCS).

– Genom att jämföra de olika vägarna har vi kunnat se för- och nackdelar med olika tillvägagångssätt – både på samhällsekonomisk nivå och gällande genomförbarhet. Resultatet visar att det finns flera möjligheter för Malmö att nå klimatmålet med en positiv samhällsekonomisk effekt. Ingen av vägarna representerar den enda lösningen – i verkligheten behöver de kombineras, säger Sara Eriksson, utredare på miljöförvaltningen i Malmö stad.

Beteendeförändringar ger störst samhällsekonomisk vinst

Teknikscenariot visar vad som krävs för att nå kraftig utsläppsminskning med framför allt tekniska lösningar, såsom elektrifiering av transporter, energieffektivisering och utsortering av plast med hjälp av maskiner. När det gäller scenariot om kolinfångning och lagring så utgår det ifrån att en anläggning för koldioxidavskiljning byggs på Malmös avfallsförbränningsanläggning. På så sätt avskiljs koldioxid från plast som kommer in med det brännbara avfallet. I scenariot beteendeförändringar handlar det om höga ambitionsnivåer för exempelvis skifte till kollektivtrafik och ökad samåkning.

Resultatet av scenarioanalysen visar bland annat att:

• Ur ett samhällsperspektiv så genererar klimatomställningen mer besparingar än vad de kostar för samtliga scenarier.
• Beteendescenariot kräver lägst investeringar och leder till störst samhällsekonomiska nyttor och stor energibesparingspotential. Det är framför allt en effekt av skiftet från fossila personbilar, till kollektivtrafik, cykel och gång.
• Inom beteendeområdet är Malmö stads rådighet begränsad, men resultatet visar ändå på vikten för Malmö stad att facilitera för beteendeåtgärder och att arbeta med medborgarengagemang.
• Teknik- och CCS-scenariot ger båda en samhällsekonomisk vinst. Den är dock lägre än för beteendescenariot, men i båda fallen har Malmö stad större rådighet över implementeringen. Dessutom är åtgärderna av mer permanent karaktär.
• Teknikscenariot är det som kräver högst investeringar men har i gengäld hög energibesparingspotential och effekterna av åtgärderna är permanenta.
• Potentialen för CCS är stor. En CCS-anläggning bedöms kunna fånga in 90 % av koldioxidutsläppen från avfallsförbränning. För CCS-scenariot har Malmö stad hög rådighet och lösningen har hög varaktighet.
• De tre scenarierna har olika huvudfokus men för alla krävs tekniska åtgärder i någon utsträckning för att nå utsläppsmålet.
  

Här kan du ta del av hela scenarioanalysen. Pdf, 2.3 MB. (Pdf, 2.3 MB)

Hela staden måste hjälpas åt

Scenarioanalysen visar att det behövs åtgärder av olika karaktär för att nå 70 % minskning av de territoriella växthusgasutsläppen till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer. För att lyckas så krävs det att hela staden hjälps åt.

– Klimatomställningen måste vara inkluderande, hela Malmö behöver samarbeta och hjälpas åt. Med gemensamma krafter kan vi tillsammans - Malmöbor, företag och föreningar - skapa en stad med minskade utsläpp och positiva samhällseffekter, säger Sara Eriksson.

Scenarioanalysen kommer nu att fungera som underlag till de färdplaner som ska tas fram i Malmös klimatarbete.

Läs mer