$left
$middle

Stapelbäddsskolan Foto: Sanna Dolck

Elevinflytande i lägre årskurser

Stapelbäddskolan är en F-3 skola och med sina 530 elever en av Sveriges största lågstadieskolor. På en skola med enbart små barn gäller det att vara kreativ i arbetet med elevinflytande och på Stapelbäddsskolan har elevrådet under läsåret drivit Diamantköttbullepriset.

Men det finns alltid saker som kan utvecklas och på läsårets sista elevrådesmöte fanns därför representanter från Malmö stads centrala elevråd på plats för att delge sina erfarenheter.

Stapelbäddskolan är en relativt ny skola (skolan invigdes 2016) och skolans elevråd består av 15 elever som träffas en gång i månaden. Patric Berg är IKT-pedagog på skolan och ansvarig för elevrådet. Patrik berättar att förutom elevrådet har skolan också ett trygghetsråd som han upplever är mer etablerat än elevrådet och där också fler vuxna knyts till arbetet och där gränsdragningen råden emellan ibland är svårt.

– När jag tog över ansvaret för elevrådet för ett år sedan och tittade på trygghetsrådets protokoll såg jag att man där pratade mycket om samma saker som vi pratade om i elevrådet, berättar Patric. Jag tog därför upp med skolledningen att vi behöver en annan inriktning i elevrådet.

Demokratiprocessen i fokus

Tillsammans med skolans bibliotekarie Henrik Urbanusson, som Patric beskriver som en riktig idéspruta, började de fundera på om elevrådet i stället skulle fokusera på demokrati. Henrik kläckte då idén till Diamantköttbullepriset. Ett av Henrik påhittat namn och att eleverna skulle få rösta fram årets bok på skolan och att det arbetet skulle drivas av elevrådet.

Elever i biblioteket på Stapelbäddsskolan

Biblioteket på Stapelbäddsskolan Foto: Sanna Dolck

– Man kan nästan säga att vi därmed utbildade elevrådet i demokrati – hur processen ser ut, hur man gör sin röst hörd och vem som vinner, säger Patric. Det som jag tycker var bra var också att det var ingen elev som vann, ingen klass som vann utan det var böckerna som vann. Men vi fick ändå med hela demokratiprocessen och hela gången med nomineringar, hur vi ska rösta och hur utnämningen skulle ske.

– Det blev ju också ett dubbelt syfte kan man väl säga. I och med att böckerna fick stå i fokus så blev det också ett läsfrämjande arbete för skolan.
Och med elevrådets fokus på demokratiprocessen kring Diamantköttbullepriset så gav det sig själv att trygghetsrådet ägnade sig åt det som rör skolgård och skolans miljö vilket är något som också engagerar barnen väldigt mycket.

– Just att fånga deras engagemang är viktigt i allt arbete med elevinflytande, menar Patric. Det gäller ju att fånga upp vad de tycker är viktigt och lyssna på dem. Och återkoppla. Det är nästan det allra viktigaste. För om barnen inte får någon återkoppling på det de tar upp och tycker är viktigt så känner de ju att vi som vuxna inte bryr oss om deras åsikter. Och på sikt sinar engagemanget då. Men om barnen i stället redan när de går ut trean kan få känna att vi fick igenom något, de vuxna lyssnade på oss och vi fick återkoppling – då tror jag att barnens engagemang i stället växer.

Så likt ett riktigt val som möjligt

Men hur såg själva processen kring Diamantköttbullepriset ut? Patric berättar att bibliotekarien var med på ett elevrådsmöte och berättade där om statistiken på utlånade böcker. Elevrådet bestämde då tillsammans att de fem mest utlånade skönlitterära böckerna respektive de fem mest utlånade faktaböckerna fick utgöra de nominerade böckerna. Sedan var det bibliotekarien som presenterade böckerna i de två kategorierna för alla skolans klasser. Röstsedlar togs fram och sedan fick elevrådsrepresentanterna listor med namnen på sina klasskamrater för att kunna genomföra valet och bocka av sina klasskamrater när de lämnade in sina röstsedlar.

I klassrummen diskuterades också hur de skulle göra för att kunna rösta avskilt och att man inte fick påverka varandra utan det var viktigt att alla fick tänka och välja själva.

Precis som i ett riktigt val så lades alla rösterna i en låda, en valurna, och på elevrådsmötet så räknades alla rösterna ordentligt (även kontrollräkning ingick) och resultatet sammanställdes. På läsårets sista elevrådsmöte skulle då resultatet äntligen tillkännages. Tillsammans med skolans rektor Tove Thyni så använde man sig av skolans högtalarsystem för att där berätta vilka böcker som vann. Och böckerna som vann var Guinness rekordbok och Handbok för superhjältar.

Elever från centrala elevrådet bidrog med sina erfarenheter

För att kunna få tips och prata med lite äldre elever hade Stapelbäddskolan bjudit in grundskoleförvaltningens centrala elevråd till sitt möte. Victor Pettersson Arwidi på Linnéskolan och Edit Lindgård på Fågelbacksskolan, som båda under våren när detta reportage gjordes, gick i årskurs 8, var de representanter som deltog på mötet.

Victor och Edit tyckte det var kul att höra elevernas engagemang och kul att se att hur bra Stapelbäddsskolans elevråd fungerar. Den bilden har de inte från sina egna år i lågstadiet och de upplevde inte heller att de som elever fick till så mycket förändring.

Edit menade att det ju är vanligt att man i slutet av en termin eller ett läsår utvärderar elevrådets arbete och funderar över vad man vill förändra till nästa läsår och vad nästa steg ska vara.

Eleverna på Stapelbäddsskolan funderade och diskuterade sedan att de gärna ville fortsätta med något som har med böcker att göra så att fler barn blir inspirerade till att läsa. De var också överens om att de ville fortsätta med stora projekt och tävlingar.

Victor påpekade också att i elevråd bland de högre årskurserna så är det ju vanligt att en elev är ordförande men att man på Stapelbäddsskolan kunde ha en elev som medordförande istället. Edit poängterade att poängen med elevråd är ju just att eleverna ska vara delaktiga och driva arbetet. Det tyckte eleverna var en bra idé och menade då att det borde vara någon från årskurs tre som är medordförande.

Det här tycker eleverna på Stapelbäddsskolan är viktigt

Leonore, Milan, Edda och Selma är alla representanter i elevrådet och ville gärna dela med sig av sina synpunkter på elevrådsarbetet.

Varför sitter du med i elevrådet?

– För att kunna ändra saker som barnen inte tycker om att och få det på ett bättre sätt istället, säger Leonore.

– Vi har liksom bestämt saker och då har vi kunnat göra det istället för att bara ha det uppskrivet och inget händer, berättar Selma. Vi vill att vår egen skola och andra barns skolor ska vara så bra som möjligt så att barnen trivs.

– Det är kul att vara med, säger Milan och inflikar att idag var det var extra kul när Victor och Edit var på besök.

Vad tycker du är viktigt med elevrådsarbetet?

– Man kanske tycker sina egna idéer är bäst men sen hör man någon annans som är ännu bättre och helt plötsligt kan det bli en stor grej, säger Selma.

– Ja, för när man delar med sig kan flera hänga på och det kan bli en stor grej som leder till förändring, inflikar Leonore.

– Jag kommer hit för att jag vill bli hörd och jag vill också lyssna på vad andra säger för kan vi också förändra samhället, konstaterar Selma.

Hur ska vuxna vara för att ni ska kunna få komma till tals och dela med er av era idéer?

– De ska inte prata för länge för barn kanske inte orkar vänta så länge, säger Selma.
– Och hålla vad man säger. Om man ska åka till badhuset klockan tio och det sen inte blir då utan senare då är det jobbigt, menar Edda.

Tips för elevinflytande och elevrådsarbete

Elevinflytande kan ju se ut på många olika sätt och lika så elevråden på de olika skolorna. Men vad ska man då tänka på som elev och skolmedarbetare för att få fart på elevinflytandet? Här delar Patric, Edit och Victor med sig av sina erfarenheter

  • Det är viktigt att få i gång intresset och att eleverna tycker det är roligt. Det är jätteviktigt att barnen vet att de har en röst och att det finns utrymme för inflytande och delaktighet på skolan. Och det måste alla vuxna på skolan jobba för och inte bara den som är ansvarig för elevrådet. Det handlar ju om värdegrundsarbetet. Men det är också viktigt att elevrådsarbetet får mandat och att skolans organisation anpassar sig efter den struktur som behöver finnas.
  • Sätt inte bara elevrådet i bänkar i ett klassrum utan låt dem ha en annan lokal, till exempel ett mötesrum, så att de får känna att det är betydelsefullt.
  • Det är viktigt att barnen är delaktiga och inte bara mottagare av information. Att elevrådet verkligen får driva sina egna frågor och inte bara blir bärare av skolledningens information.
  • Schemalägg såväl klassråden som elevråden.
  • Fortsätt uppmuntra eleverna och få dem att engagera sig under hela sin skoltid. Det är demokratisk rättighet att utrycka sina åsikter och göra sin röst hörd. Men ibland försvinner tryggheten att våga uttrycka sina åsikter och att engagera sig i viktiga frågor när eleverna kommer upp i årskurserna. Därför är det viktigt att skolan hela tiden arbetar med detta.
  • Om man har flera olika råd på en skola kan man fundera på att bara ha ett större elevråd och flera utskott i stället.
  • Få elevrådet att synas mer. Till exempel kan elevrådet få ha en röst på julavslutningen och sommaravslutningen.
sv
sv