Ny kunskap om barns trygghet i trafiken
Under hösten 2022 har Malmö stad genomfört en studie av barns upplevelser av otrygghet i trafiken och vilka konsekvenser otryggheten får för deras rörelsefrihet. 92 barn i åldrarna 6 till 18 år boende i Centrum, Västra Hamnen och Fosie (Lindängen Nydala, Hermodsdal med flera) har deltagit genom att besvara enkäter och cirka 40 % av dem har även medverkat i trygghetspromenader.
Bilars höga hastigheter – störst bidragande faktor till barns otrygghet i trafiken
Studien visar att den vanligaste orsaken till barns otrygghet i trafiken är bilars höga hastigheter, sett till samtliga svar. Barnen upplever inte bara att bilisterna kör för fort utan även att de är dåliga på att visa att de ska stanna vid övergångställen. Den här synpunkten skiljer sig dock åt mellan områdena. I Västra Hamnen ansåg en stor andel av barnen att bilar kör för fort men inga barn i Fosie ansåg det. Detta trots att de faktiska hastigheterna på huvudgatorna är högre i Fosie. En förklaring kan vara att områdenas stads- och gatustrukturer ser olika ut och att barnen därför har olika förväntningar på hur fort bilar bör köra i de olika miljöerna.
Cyklister som kör fort och rör sig oförutsägbart skapar också otrygghet hos barn, framför allt hos de yngre barnen. Att cykla i blandtrafik och dela ytor med andra trafikanter är något som är en utmaning för många barn eftersom de upplever att det är svårt att förutse de andra trafikanternas beteende. Att det finns ett medvetet syfte med att blanda fotgängare och cyklister i exempelvis gångfartsområden var inte självklart för barnen. Några barn påpekade att man i dessa miljöer har glömt att anlägga en cykelbana.
Andra exempel på faktorer som skapar otrygghet i trafiken hos barn är smala gångbanor, biltrafik vid skolor, brist på belysning och för få övergångställen.
Konsekvenser för barnens rörelsefrihet
Otryggheten får framför allt konsekvenser för de yngre barnens rörelsefrihet där föräldrarnas oro för faror i trafiken, men även oro för brott, har en stor påverkan. Rörelsefriheten ökar med åldern, som i sig är en stor trygghetsskapande faktor. I 12- till 13-årsåldern upplever barnen att de har tillräcklig koll och kunskap om trafiken för att kunna röra sig där det passar dem själva. Inte sällan genar de äldre barnen över gator för att de upplever att det saknas övergångställen eller för att väntetiderna vid trafikljus är för långa. Men trots den ökade rörelsefriheten beskriver de ett obehag när de korsar vältrafikerade gator med höga hastigheter där bilister ibland skrämmer dem genom att öka farten. Det som främst begränsar de äldre barnens rörelsefrihet är mörker. En del undviker helt att röra sig ute kvällstid medan andra väljer att röra sig längs med de större gatorna med mycket trafik.
Rekommendationer till fortsatt arbetet
Konsulten Spacescape som har genomfört studien lämnar några rekommendationer till fortsatt arbete. Dessa handlar både om beteendeförändring och fysiska åtgärder. Ökad hänsyn från bilister anges som en viktig förändring som måste till. En annan är att låta barn få vana av att vistas i stads- och trafikmiljöer på egen hand. Andra rekommendationer handlar om att begränsa bilars tillåtna hastighet och framkomlighet i staden samt skapa mer tydliga och förutsägbara trafikmiljöer. Alla dessa rekommendationer innebär en fördel för barnens trafiktrygghet och frihet att röra sig på egen hand.
Ordförklaring
Trafiktrygghet
Individens subjektiva tolkning av risken att drabbas av en olycka i en trafikmiljö.
Trafiksäkerhet
Den objektiva risken att drabbas av en olycka i en trafikmiljö.
Rörelsefrihet
Möjligheten att på egen hand röra sig fritt i den offentliga miljön.