Historien om en stad som kanske måste välja väg

Hur ska Malmö kunna öka tillväxten på ett inkluderande och hållbart sätt? Och hur ska de två berättelserna om Malmö – den positiva om ett växande modernt näringsliv och den negativa om ökande segregation och hög arbetslöshet – kunna smälta samman till en? Expertgruppen i Tillväxtkommissionen har ägnat två år åt att söka svaren på dessa och många andra frågor. Nu är de redo att lämna sin slutrapport – om en stad som kanske måste välja väg.
Text: Tony Ernst, Vårt Malmö
Malmö, Malmö, älskade stad. Vad ska det bli av dig? Hur kommer du att se ut om fem–tio år? Du har bytt skepnad många gånger förut, men vi är många som undrar hur det ska bli framöver. Vi känner stolthet inför många saker: mångfalden, Malmö FF, det stadigt ökande kulturutbudet, den aldrig sinande kreativiteten, parkerna. Men vi känner också oro inför lika många saker: otryggheten, den stora arbetslösheten, den tydliga segregationen, polariseringen. Så vad ska det bli av Malmö?
Innan vi tillsammans med Tillväxtkommissionen försöker kika in i framtiden vänder vi blicken bakåt. Malmö som stad är knappt tusen år gammal.
I början blott en liten bondby med en vidhängande kyrka, men snart nog en viktig handelsstad med Hansan. Genom åren har den här tusenåringen överlevt det mesta – de tyska vitaliebrödernas sjörövarhärjningar på 1300-talet, skånska kriget på 1600-talet, den otäcka spanska sjukan i början av 1900-talet – och staden står kvar på samma ställe, fast förankrad i den bördiga myllan. Nu ska Malmö få hjälp att bli en så bra stad som möjligt.
Vägval
Martin Andersson är ordförande i Tillväxtkommissionen, en oberoende grupp av experter, sammansatt på uppdrag av Malmös beslutsfattare. Han är professor i industriell ekonomi vid Blekinge tekniska högskola och dessutom professor i innovationsstudier vid Lunds universitet. Det är bråda dagar för honom och de 14 kommissionärerna. De har suttit i snart två år och försökt dra slutsatser och sia om framtiden.
När Vårt Malmö träffar Martin Andersson är det bara några veckor tills att slutrapporten ska läggas fram för Malmö kommunstyrelse. Han kan där och då inte redogöra för vad som kommer att stå i den färdigskrivna rapporten, men en sak är säker: Malmö står inför ett vägval.
– Malmö är en stad med kontraster, börjar han och fortsätter:
– Här pågår två berättelser parallellt. Den ena handlar om en lyckad omställning från tung industri till moderna teknikföretag. Och den andra handlar om hög arbetslöshet och svår segregation.
När Martin Andersson får frågan om vad som blir de viktigaste åtgärderna för staden svarar han bestämt:
– Det finns ingen enskild faktor. Det måste till en palett av åtgärder. Och man måste jobba långsiktigt och målinriktat.

Bilden av Malmö är många. Som det gamla vid det nya – här Malmö Live och det över hundra år gamla hamnkontoret.
Nyckelfrågor
Vi som bor i Malmö – såväl Malmöiterna (de infödda) som Malmöborna (de inflyttade) – känner starkt för vår stad. Vi tål sällan att folk utifrån pratar skit om Malmö. Här finns problem, visst, men de löser vi här, på vårt eget vis. Men man får inte låta sig förblindas. Vi måste också våga se faran i ögonen. Martin Andersson konstaterar:
– Den strukturomvandling som Malmö har genomgått de senaste tjugo, tjugofem åren har gjort att många invånares utbildning och kvalifikationer inte längre matchar de högkvalificerade jobb som näringslivet efterfrågar.
Där har vi en av nyckelfrågorna för Malmö under det nya millenniet. Hur får vi fler folk i arbete? Inte minst folk som saknar de kvalifikationer som eftersöks av de lite mer högkvalificerade branscherna. Fler lågkvalificerade jobb? Yrkesinriktade utbildningar? En prioritering av åtgärdspaket för att se till att tillväxten kommer fler till del?
Malmö är en stad som har alla möjligheter att utvecklas till något stort, något unikt. Men då måste stadens två berättelser smälta samman till en. Martin Andersson igen:
– Näringslivet går som tåget, men samtidigt finns här ett stort utanförskap.
Tillväxtmotor i regionen
Första gången Malmö stads ledning bestämde sig för att sammanställa stadens utmaningar och behov var för 110 år sedan. Man konstaterade att ”en fullständig och ändamålsenligt ordnad statistik lämnar en klar och överskådlig bild av samhällets tillstånd”. Detta resulterade i Malmö stads årsbok 1913.
Sedan dess har vi vetat det mesta om staden: hur många som bor här, taxeringsvärdet på varenda bostad, hur mycket pengar renhållningsverket gör av med. Men ett drygt århundrade efter den första årsboken ska vi nu också få veta vad vi ska göra för att se till att Malmö får en så bra framtid som möjligt.
I början av 2021 tillsattes den oberoende kommissionen. Uppdraget: att hjälpa Malmö att fortsatt vara en tillväxtmotor i regionen. Martin Andersson kan i skrivande stund inte redogöra för de konkreta förslagen, men räknar upp de sex olika områden som gruppen har lämnat in åtgärdsförslag för:
1) arbetsmarknad
2) utbildning
3) kommunens interna arbete
4) näringsliv och entreprenörskap
5) socioekonomisk segregation
6) Öresundsregionen
Den där sista punkten är intressant. Malmö har alltid blickat utåt. Och inte sällan har blicken varit riktad söderut, mot Europa, snarare än norrut, mot övriga Sverige. Invånarna i Malmö handlade tidigt med danskar och tyskar, och när stadsmuren byggts på 1400-talet såg man till att det fanns rikligt med portar mot stranden så att fiskhandeln med utländska köpmän kunde frodas.

Västra hamnen med Turning torso har satt Malmö på den internationella stadsutvecklingskartan.
Anita, Zlatan och Öresund
Så har det fortsatt. När italienarna behövde världens vackraste kvinna att bada i Fontana di Trevi i början av 1960-talet hämtade man Anita Ekberg från Kirseberg. Och när de behövde världens vassaste målskytt fyrtio år senare återvände de och tog med sig Zlatan Ibrahimovic från Rosengård.
Och vad gäller Öresundsregionen specifikt, så var Malmö Danmarks näststörsta stad efter Köpenhamn redan under medeltiden. Så är det än i dag. De andra danska städerna – Århus, Odense, Ålborg – är alla långt efter Malmö i invånarantal. I den här staden ser vi oss som européer snarare än svenskar. Vi har ju lika långt till Paris som vi har till Luleå. Kontinenten börjar här i Malmö.
För Martin Andersson är detta en av de allra viktigaste positiva faktorerna beträffande Malmös framtid:
– Vad gäller just Öresundsregionen så finns här en otroligt stor potential. Och det är bara Malmö som har det i Sverige. Här finns det mycket att göra såväl praktiskt som strategiskt.
När du läser det här har Tillväxtkommissionen lämnat in sin slutrapport. 14 handplockade experter har alltså slagit sina kloka huvuden ihop under nästan två år. Allt för att se om det går att hitta lösningar på Malmös utmaningar. Vi Malmöbor ser nu med stort intresse fram emot vad beslutsfattarna gör av rapporten. Och vilken väg staden väljer. Framåt Malmö!
Tillväxtkommissionen
Vad: 14 handplockade oberoende experter från den akademiska världen och näringslivet, med uppdrag att analysera förutsättningarna för en inkluderande och hållbar tillväxt i Malmö och ge rekommendationer på åtgärder.
Kommissionärer: 14 stycken. Bland andra Per Tryding, vice vd Sydsvenska industri- och handelskammaren, Yasemin Arhan Modéer, vd Altitude Meetings, Tomas Engström, docent i statsvetenskap Lunds universitet, Hélène Barnekow, vd inom telecom och IT, Tue David Bak, vd Greater Copenhagen, Vlora Makolli, juridikstudent och verksamhetsledare Tillsammans i förening.
Kunskapsunderlagsrapporter: Tillväxtkommissionen har under arbetets gång tagit fram ett digert material underlagsrapporter, fördjupningar inom områden som ”Yrkesutbildningen och ungas etableringsmönster”, ”Integration i städer med en omfattande diversitet i befolkningen”, ”Engagemang i civilsamhället i Malmö”, ”Självförsörjning och utanförskap i Malmö”, ”Malmö och Öresund – nutid och framtid”.
Läs alla underlagsrapporter och se och hör kommissionärerna dela med sig av sina reflektioner på:
malmo.se/tillvaxtkommissionen
Malmö
Sveriges tredje största stad, Nordens sjunde största stad.
- Invånare: 357 377
- Nationaliteter: 186
- Arbetsplatser: 190 382
- Arbetslöshet: 12,6 procent
- Invånare med eftergymnasial utbildning: 52,1 procent
- Invånare med tillgång till cykel: 73 procent