$left
$middle

Maria Lundkvist har bland annat mött Malmöbor efter dådet på Latinskolan och skjutningen på Emporia. Behovet av stöd varierar från person till person, men en sak är den samma: ”En kris är en normal reaktion på en ovanlig händelse, brukar vi säga.” Foto: Miriam Preis, Vårt Malmö

Beredskap dag som natt vid allvarliga händelser

”Oavsett var en allvarlig händelse sker i staden, startar vi krisstödet om behovet finns. Stödet är gratis och finns till för alla Malmöbor som behöver.” Året om, dygnet runt finns den redo, stadens krisstödsorganisation. Ibland med stödjande samtal på plats, precis när något har hänt. Andra gånger med inbokade samtalsstöd under flera månader.

Text: Camilla Westemar, Vårt Malmö

En brand, en skjutning eller sprängning – exakt hur krisstödet ser ut vid en allvarlig händelse kan variera stort. Vid en brand kan det handla om att hjälpa till med evakuering och praktiska saker som att få fram laddare till telefoner eller värmande filtar. Eller så bedöms det räcka med att sprida information om var och hur hjälp finns att få, till exempel i samarbete med en fastighetsägare.

– Det absolut viktigaste är träffsäkerheten. Att vi ger den hjälp som behövs för just det som har hänt och i rätt tid, berättar stadens kris- och beredskapssamordnare Karin Rahmberg.

– Sker det till exempel en skjutning i ett bostadsområde så drabbas många indirekt. Du behöver inte ha varit vittne till händelsen för att påverkas, utan känner kanske allmän otrygghet. Då ser vi till att fältverksamheten rör sig i området för att skapa trygghet och svara på frågor. Möter de personer som behöver mer hjälp kan de hänvisa till social jour eller centrum för brottsutsatta som kan erbjuda samtalsstöd.

Civilsamhället bidrar

Inom fem minuter ska en av kommunens samordnare börja jobba. Hemifrån om det är mitt i natten och på sitt ordinarie arbete om det är en vanlig arbetsdag. Inom en timme ska samordnaren dessutom kunna finnas ute på plats om det behövs.

Sammanlagt är ett 80-tal personer engagerade i stadens krisstöd. Förutom Karin Rahmberg och hennes kollegor som har beredskap som samordnare, är övriga personer och verksamheter sådana som i sitt dagliga arbete är vana vid att möta personer i kris.

Fältverksamheten är ett exempel, den sociala jouren en annan. Centrum för brottsutsatta och medling har lång erfarenhet av stödjande samtal med brottsutsatta.

Till sin hjälp har de också ett nätverk med lokala beredskapsgrupper i staden. De kan bestå av områdespolis, fastighetsägare, föreningar och trossamfund, verksamheter som känner sina områden och kan arbeta trygghetsskapande.

Krisstödet arbetar också förebyggande genom att rusta sig och Malmöborna för till exempel social oro.

– Får vi veta att det ska genomföras en koranbränning eller någon annat som kan skapa oro eller spänningar, kan vi ligga steget före. Fältverksamheten kan röra sig i området, fritidsgården i närområdet kan erbjuda extra öppet och personal på skola och fritidsverksamheter kan få samtalsunderlag för att kunna möta oroliga barn och ungdomar.

Maria Lundkvist är krisstödjare och Karin Rahmberg är kris- och beredskapssamordnare vid Malmös krisstödsorganisation. Här ingår personal och verksamheter i beredskap dygnet runt, men också ett tätt samarbete med civilsamhället som föreningar, fastighetsägare och trossamfund.

Maria Lundkvist är krisstödjare och Karin Rahmberg är kris- och beredskapssamordnare vid Malmös krisstödsorganisation. Här ingår personal och verksamheter i beredskap dygnet runt, men också ett tätt samarbete med civilsamhället som föreningar, fastighetsägare och trossamfund. Foto: Miriam Pries, Vårt Malmö

Lyssnar på behoven

Maria Lundkvist arbetar tillsammans med Karin Rahmberg i krisstödsorganisationen. Hon har lång erfarenhet som krisstödjare och har bland annat mött Malmöbor efter dådet på Latinskolan och skjutningen på Emporia:

– Det viktigaste vi kan göra är att verkligen lyssna på behoven. Det kan vara skillnad på vilket stöd du behöver om du varit vittne till en skjutning eller kanske behövt inrymma i ett klassrum vid ett hot.

– Samtidigt ska vi vara medvetna om att krisreaktioner kan variera från person till person – även om man upplevt liknande saker. En kris är en normal reaktion på en ovanlig händelse, brukar vi säga. En person som är väldigt uppe i varv kanske mår bäst av att sitta och prata med en hand på sin axel. För en annan hjälper det att engagera sig och göra nytta i stunden, berättar Maria Lundkvist.

Att en kommun har en krisstödsverksamhet är inget nytt. Det har Malmö stad haft länge, men i olika former. I samband med en större omorganisation av stadens verksamheter 2017, blev krisstödet en fråga för samtliga av kommunens 22 förvaltningar. Var och en ansvarade alltså för att hantera kriser som rörde den egna verksamheten och det fanns ingen övergripande samordning för händelser som skedde i staden.

Ungefär samtidigt ökade antalet sprängningar och skjutningar i Malmö och frågan om vilket stöd staden ska kunna ge blev högaktuellt.

– Det var i det läget det tillsattes en utredning som skulle föreslå en övergripande organisation för krisstödet, säger Karin Rahmberg som själv ledde utredningen.

Snabb samordning

Förslaget till ny organisation innebar kort att Malmö stad skulle ha en krisstödsorganisation, med beredskap dygnet runt för att alltid kunna bedöma läget och starta krisstödet om det skulle behövas. Organisationen skulle bemannas med engagerad och välutbildad personal, främst från verksamheter som redan är i tjänst och som snabbt kan vara på plats.

I januari 2020 satte arbetet i gång med att skapa den nya organisation som i dag stöttar Malmöbor i kris.

– Vi ska kunna starta ett krisstöd när som helst, oavsett tid på dygnet eller om det är röd dag i kalendern, säger Karin Rahmberg och berättar hur det går till när krisstödet aktiveras:

Den samordnare som har beredskap får ett samtal om att det har hänt något. Det kan till exempel vara polis eller räddningstjänst som ringer Malmö stad. Om det är en händelse som kan kräva stöd till drabbade aktiveras även det av samordnaren.

– Vi vill att Malmö ska vara tryggt och alla ska känna att ”staden finns här för mig” om det händer något, konstaterar Karin Rahmberg.

sv