Så ser det ekonomiska läget ut bland Malmös grundskolor

Det är för närvarande stort fokus på skolornas ekonomiska läge. Här berättar därför grundskoledirektör Peter Lindberg om budget, det ekonomiska läget och förutsättningarna för skolorna.

Har grundskoleförvaltningens verksamheter fått mindre pengar det senaste året?

– Egentligen inte. När det gäller de kommunala pengarna så har inte skolornas budget minskat eftersom skolorna har fått full kompensation för pris- och löneökningar. Men däremot så är skolans budget baserad på antal elever och den elevpeng varje elev genererar. Det kan därmed vara så att en skola får mindre pengar baserat på detta. Och då måste skolan göra anpassningar för att få en budget i balans.

– Det har också det blivit en form av bakslag utifrån en påtaglig minskning av statlig tilldelning av medel under framför allt pandemin. Då fick vi ta del av stora summor i form av exempelvis covid-pengar och statsbidrag och när dessa pengar sedan togs bort så hade vi en för stor kostym i förhållande till tilldelat kommunbidrag i våra verksamheter.

– När det gäller demografin så har vi en utmaning som vi ser effekterna av redan i år men som kommer att bli än tydligare kommande år. Vissa skolor har fått färre elever, medan vissa har fått fler. De gamla traditionella barnrika områdena är på väg att lämna grundskolan, vilket leder till att antalet barn i grundskoleåldern minskar på vissa skolor. Men på andra håll i staden så ökar grundskoleelever. På sikt beräknas grundskoleeleverna minska med 3 000 elever under de kommande tio åren. Detta är förvaltningen väl medveten om och det innebär att vi kommer att behöva arbeta mycket med lokalfrågorna framöver för att få antalet skolplatser att gå hand i hand med antalet elever kopplat till där eleverna bor.

Men vad är det som gör att det ekonomiska läget är pressat?

– Det vi såg 2023 var att alla skolor inte lyckades göra de ekonomiska anpassningar som de behövde och gick därmed minus utifrån budget. Inom kommunal budget fungerar det inte så att man bär med sig underskottet in i nästa år. Men faktum kvarstår. Om man inte lyckades vidta tillräckliga åtgärder tidigare år och sedan dessutom tappat elever så blir det än mer kännbart med de anpassningar som behövs göras under 2024.

– En utmaning är också att vi jobbar läsårsvis medan budgeten sätts årsvis. Det gör att det kan bli skillnader mitt i ett budgetår för en skola som tappar elever inför ett nytt läsår och att det är en utmaning att göra nödvändiga anpassningar mitt under ett pågående läsår.

– Men Malmö lägger faktiskt en större andel av de totala kostnaderna för grundskolan i klassrummen än övriga storstadskommuner och en genomsnittskommun i Sverige. Det är något vi lägger stor vikt vid och som vi gör allt för att värna.

Finns det någon ljusning i ekonomin?

– Ja, de goda nyheterna är vi i den ekonomiska prognosen kan se att de insatser som gjorts hittills under våren, bland annat genom att vakanspröva nyrekryteringar för att ta tillvara medarbetare i omställning, har gett effekter på grundskoleförvaltningens totala ekonomi. Vi har också bett alla chefer att vara restriktiva kopplat till inköp och investeringar, vilket också bidragit.

– I förra veckan beslutade kommunstyrelsen också att tillföra 91 miljoner till de tre skolnämnderna. Detta är en engångssumma för 2024 och förvaltningen kommer, efter att kommunfullmäktige tar det formella beslutet och fördelat pengarna, se över hur de miljoner vi får kan nyttjas på bästa sätt.