Malmö stad
$left
$middle

Dagvattenparken i Hyllie har blivit anlagd med ”sänkor” som kan samla stora mängder regnvatten vid skyfall. På så vis avlastas Malmös dagvattenledningar, som ändå klarar av att hantera en vattenmängd som ryms i motsvarande 11 stycken Turning Torso. Foto: Peter Kroon, Vårt Malmö

Tio år efter Arvid – rustat för skyfall

Tio år har gått sedan skyfallet Arvid vräkte ner över Malmö och på bara några timmar skapade svåra översvämningar över hela stan. Med gemensamma krafter från kommunen, VA Syd och ­Malmöborna själva har en del av riskerna för liknande problem vid framtida storregn minskats.

Text: Mirijam Geyerhofer, Vårt Malmö

Den som var på plats i Malmö den sista augusti 2014 minns ett spöregn som aldrig tog slut. Viadukter svämmade över, källare vattenfylldes och bilar dränktes i underjordiska garage. På väderspråk talar man om så kallade hundraårsregn och menar då ett regn som statistiskt sett kommer vart hundrade år.
Arvid var värre än så, för på vissa platser i stan föll det under det här dygnet ett 360-årsregn.

– Sådana här skyfall är ofta väldigt lokala, det regnar ofta mer i en stadsdel än i en annan. Men den här gången drabbades hela Malmö samtidigt, säger Kristina Hall, VA-strateg på VA Syd.

Malmö är en stad som växer och vattenhantering är en fråga som är ständigt aktuell vid både ny- och ombyggnationer. Under de senaste tio åren har Malmö byggts om och till för att kunna hantera stora vattenmängder bättre.

Linda Nilsson är dagvatten- och skyfallsexpert på fastighets- och gatukontoret och berättar om olika passa på-åtgärder som görs vid exempelvis gatuarbeten. Ett exempel är att bygga så att vattnet stannar på gatan och inte rinner undan för snabbt.

– Vi måste vara inno­vativa och tänka nytt. Det handlar mycket om att fördröja vattnet så att det stannar på en viss plats och kontrollerat rinner vidare. Det är bättre att det står vatten i en viadukt än i någons vardagsrum.

Vattensamling i parker

Under staden finns ett ledningsnät som ska ta hand om dels spillvatten, alltså det använda vatten som kommer från bostäder och industrier, och dagvatten, det vatten som kommer i form av nederbörd. Beroende på när nätet är byggt leds dag- och spillvatten ibland i samma rör, och det är speciellt då det blir problem vid häftiga regn.

En åtgärd är därför att se till att så lite som möjligt av dagvattnet hamnar i ledningsnätet från första början. En lösning är att skapa naturliga platser för vattnet att samlas, i form av dammar i parker eller i underjordiska magasin.

Åtgärder vid huset

Att upplysa fastighetsägare, både kommersiella och privata, om vad de kan göra på sin tomt är också en viktig del i det förebyggande arbetet.
– Staden äger ungefär 30 procent av marken men det regnar ju på 100 procent av den, så alla måste hjälpas åt, säger Linda Nilsson.

En som inte såg skyfallet komma är Cecilia Sjöö som bor i en villa i Kirseberg. Just den helgen var familjen nämligen i Bohuslän och vaknade till ett sms från grannarna: ”Kolla era källare, vi har aldrig sett så mycket vatten!”

Inte det roligaste beskedet för en familj som bara varit villaägare i ett halvår och fortfarande hade flyttkartonger staplade i källaren. Under åren som gått har de vidtagit flera åtgärder för att skydda sig mot nya stora regn, bland annat installerat en backventil, byggt en regnrabatt och kopplat regntunnor till stuprören.

sv