Malmö stad
$left
$middle

Illustration: Jonna Backman, Vårt Malmö

Klimatstaden där allt hänger ihop

Malmö är årets klimatstad. Det slog Världsnaturfonden WWF nyligen fast. Så hur ser stadens och Malmöbornas prisade klimatarbete ut? Just nu pågår till exempel Kretsloppsplanen, Klimatkontraktet, Resurshubben, Pop up-Returen och Klimatrådslaget – där engagemanget är stort, allt hänger ihop och det vi gör tillsammans, det gör skillnad.

Text: Tony Ernst, Vårt Malmö

Nya avtal för inköp av secondhand

Malmö är först ut i Sverige med att ha ett avtal på plats för inköp i secondhandbutiker till kommunens olika verksamheter. Resultatet är såväl sparade pengar som en viktig insats för miljön. Lisa Pedersen, hållbarhetskoordinator på Malmö stad, förklarar:

– Vi har precis genomfört en upphandling och tecknat avtal för köp i butik av secondhandvaror. Avtalet är tecknat med tre leverantörer: Erikshjälpen, Björkå frihet och Skånes stadsmission. Via det här avtalet kommer stadens verksamheter att få möjlighet att köpa heminredning, husgeråd och enklare möbler.

Det här har faktiskt varit efterfrågat ett bra tag från många av Malmö stads verksamheter. Sofie Arebom, på upphandlingsenheten berättar:

– Ja, många verksamheter i staden har länge uttryckt ett önskemål om att få detta avtal på plats. Alltifrån äldreomsorgen som vill kunna köpa säsongspynt och mer tidstypisk heminredning, till stadens fritidsgårdar och bibliotek där man kanske vill ha retrogrejer.

Malmö stad har även sedan ett antal år tillbaka ett avtal för återbrukade möbler och har arbetat aktivt för att öka andelen återbrukade produkter som köps in. I dag ligger andelen återbrukade kontorsmöbler som köps in på cirka 28 procent.

Finns det då ett specifikt mål med det här? Jo, det finns det. Inom ramen för ett EU-projekt som Malmö stad deltar i så hoppas man att inköpen av begagnade möbler ska nå upp till 40 procent. Men det stora övergripande målet är ett nytt synsätt för kommunen och vår planet. Sofie Arebom igen:

– Vi ser att det här bidrar till flera av stadens hållbarhetsmål. Såväl minskad klimatpåverkan som cirkulär ekonomi och sociala mål. Dessutom blir det ofta billigare.

Pop up-returens turnéschema

Pop up-returen, vad är nu det? Jo, det är VA Syds turnerande återvinningsstation som stannar till på en rad olika platser i Malmö. Ett bra sätt för Malmöborna att kunna lämna grovavfall på ställen dit det är lätt att ta sig. På Pop up-returen kan privatpersoner lämna till exempel möbler, cyklar, textil, elektronik och farligt avfall mellan klockan 15 och 19 på respektive datum och det finns personal på plats som hjälper.

Men det är inte bara en plats att lämna av avfall. Du kan även ta hem något från Pop up-returens återbruk, en sorts byteshörna där du kan hitta saker som andra tröttnat på. Allt för miljöns skull.

Och vet du vad? Om du vill lämna något tungt kan du få låna en säckkärra vid Pop up-returen!

Höstens återvinningsturné

  • 2 okt: Sevedsplan, Sofielund
  • 3 okt: Spårvägstorget, Västra Sorgenfri
  • 8 okt: Clausgatan, Möllevången
  • 9 okt: Fridhemstorget
  • 10 okt: Holma torg

Klimatrådslaget

I oktober hålls Malmös första klimatrådslag. Vad betyder då det här? Jo, hugade Malmöbor över 16 år har kunnat anmäla sig för att vara med. De utvalda samlas tillsammans med representanter för organisationer, företag och politik. Under klimatrådslaget kommer deltagarna att diskutera fram förslag för hur Malmös klimatomställning ska gå till på bästa sätt.

Före rådslaget har alla deltagare gått igenom en utbildning, som ska ge en gemensam förståelse för klimatfrågan, både lokalt och globalt. Det blir också en introduktion till den demokratiska metod som används, och hur själva rådslaget kommer att gå till.

I oktober hålls så själva klimatrådslaget i två dagar. Efteråt överlämnar rådslaget en lista med förslag på insatser för Malmös klimatarbete till miljönämnden. Förslagen behandlas sedan av miljönämnden som återkopplar till rådslagets deltagare – och självfallet till alla Malmöbor!

Kretsloppsplanen på samråd

Malmö har en kretsloppsplan som gäller för åren 2021 till 2030. Syftet är att sätta riktningen för kommunens avfallsverksamhet tio år framåt. Nu är vi nästan halvvägs och då har kretsloppsplanen reviderats för att passa ny lagstiftning. Därför går den ut samråd, vilket betyder att ända fram till den 4 november tar VA Syd emot synpunkter från allmänheten.

Här är alltså din chans att tycka till. Kretsloppsplanen har en egen utställning i stadshusets foajé och på Malmö stadsbibliotek fram till den 4 november. Vill du lämna synpunkter i samrådet kan du läsa förslaget på: vasyd.se/avfall

Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ta fram sin egen renhållningsordning, det står specificerat i Miljöbalken från 1991. I Malmö kallas avfallsplanen för just kretsloppsplanen, allt för att stärka den övergripande visionen där avfallet faktiskt kan ses som en resurs.

Hur har det då gått sedan kretsloppsplanen trädde i kraft 2021? Maria Olsbäck är strateg på avfallsavdelningen och projektledare för Malmös kretsloppsplan, och hon har svar på frågan:

– Vi följer upp målen i kretsloppsplanen varje år. Det man först kan se är att villorna har blivit mycket bättre på att sortera sitt avfall. Flerbostadshusen släpar dock efter och det vill vi försöka förbättra genom information och kampanjer.

Ja, Malmöbon slänger restavfall årligen motsvarande 161 kilo per person. Det är en minskning med 4 kilo sedan föregående år. Men trots de goda nyheterna så finns det fortfarande utmaningar. En är att innehållet i den vanliga soppåsen till 50 procent består av sådant som inte ska vara där. Avfall som borde bli källsorterat i stället. En annan är att nedskräpningen ute i staden har ökat. Här måste således alla skärpa sig om Malmö ska bli en ren stad. Maria Olsbäck förklarar:

– Den gemensamma visionen är att avfallssystemet i Malmö ska bli klimatneutralt, och att staden har en cirkulär ekonomi år 2030. Men då måste fler resurser till, säger Maria Olsbäck och tar VA Syds Pop up-returen som ett exempel där alla Malmöbor kan dra sitt strå till stacken.
Då blir det win-win, inget svinn.

Ny lag om take away-förpackningar

Har ni tänkt på att förpackningarna ni får från restaurangerna när ni köper mat för take-away ser annorlunda ut än förut? Bra, då har ni varit uppmärksamma. Det här beror på en ny lagstiftning. Sedan
1 januari 2024 måste restauranger och kaféer erbjuda mat och dryck i återanvändningsbara kärl, som matlådor eller muggar, i stället för engångskärl.

Anledningen är såklart att vi alla vill att plastanvändningen och produktionen ska minska för miljöns skull.

I lagstiftningen ingår också att de företag som producerar förpackningarna ska anmäla produktionen till kommunen, så att det går att kontrollera att förpackningarna fungerar som de ska.

Klimatkontraktet & Resurshubben

I Malmö hjälps vi åt. Det är så man gemensamt bygger en stad. Vanliga Malmöbor, beslutsfattare och företagare – alla behöver dra sitt strå till stacken om det ska bli bra. I flera av artiklarna här om klimat, miljö och avfall fokuseras det på vad antingen medborgarna eller stadens olika förvaltningar gör. Men självklart kan och gör även Malmös företagare mycket för miljön!

Till exempel genom att signera Klimatkontraktet, där Malmös företag visar att de aktivt arbetar med att minska utsläppen och gör skillnad för både Malmö och planeten. Det är också här Resurshubben kommer in i bilden. En plattform där det ena företagets spillmaterial kan bli det andra företagets resurs.
Malin Norling, klimatstrateg och projektledare på miljöförvaltningen, förklarar:

– Det är en mötesplats för företag, verksamheter och entreprenörer som vill vara med och driva omställningen till ett mer miljövänligt Malmö. Inom Resurshubben ska lokala aktörer kunna utveckla cirkulära affärsmodeller, lösa gemensamma utmaningar och öka den gemensamma kunskapen.

Resurshubben drog igång tidigare i år och ska växa fram organiskt framöver. Vem är det då som får delta? Jo, alla företagare i Malmö, stora som små. Malin Norling igen:

– Vi har agerat på ett behov. Staden har haft dialog med företagen som har efterfrågat det här. Fokus
under 2024 har lagts på de som använder plast, livsmedel och textil. Det är där vi har börjat då det är områden med mycket aktivitet runt om i staden.

sv