Hösta in i park och trädgård

Hösten är här, snart vintern. I våra älskade parker försvinner bit för bit grönskan, färgerna och en del av livet för i år. Men även under den tid då stadens gröna lungor inte är gröna finns det mycket att upptäcka – samtidigt som ett intensivt arbete pågår med att ”hösta in” och förbereda inför nästa säsong.

Text: Tobias Christoffersson & Lisa Appelqvist, Vårt Malmö

Inte än, men snart. I månadsskiftet september-oktober har vi ännu flera veckor med vackra färger att glädjas över i naturen, i parker och trädgårdar. Sensommarvärme kan dröja kvar. Promenader och picknick mitt i lövens fyrverkeri och den där krispiga, klara luften – det är en underbar tid. Men snart, snart liksom stänger naturen för säsongen. Det blir gråare, tommare, allt mörkare och vi får rikta in oss på ett par månaders längtan efter nästa vår. Men för många av de som arbetar med att ta hand om Malmös parker, grönområden och planteringar är våren 2025 redan här, både i tanke och handling. Som till exempel hos Lina Hirsch, trädgårdsmästare i Slottsträdgården.

– Oktober och november är den bästa tiden på året att plantera växter, inte minst inför nästa säsong. För många med villa- och radhusträdgård är det naturligt att plantera på sommaren, då vi ju är mest i våra trädgårdar, men för fleråriga växter är det faktiskt helt fel tid, berättar Lina Hirsch.

– På sommaren är risken för uttorkning större, samtidigt som växterna kan störas i sin bästa tillväxtperiod. På hösten däremot är det fuktigare, och även om det blir lite frost så gör det inget.

Hundra tusen vårlökar

Nu är alltså tiden att fylla på i rabatterna, dela perenner, flytta växter. Slottsträdgården, Malmöbornas ”egen” trädgård, är en ekologisk trädgård med odlingar och planteringar av många olika slag och flera tematrädgårdar – varje år med nya arrangemang.

– För oss är hösten också den tid då vi planerar som bäst och mest inför nästa år. Det tror jag är en bra idé även för dig som har en egen, mindre trädgård. När det är regnigt och kallt ute, passa på att bläddra i böcker och surfa runt och samla inspiration. Vad vill du göra i trädgården nästa år, vad vill du odla? Skissa, fundera, beställ fröer.

Många av våra vanligaste och mest omtyckta vårblommor såsom tulpaner, hyacinter, snödroppar, krokus och påskliljor är lökväxter – och de lökarna måste i jorden nu, innan hösten blir för sen. Om detta behöver Tya Persson, arbetsledare för Malmö stads blomsterprogram, ingen särskild påminnelse.

– Vi köper in cirka hundra tusen lökar varje år, och just nu håller vi på att sätta ut dem runtom i stan. Våra tre stora paradrabatter är Margaretas blomstergata i Pildammsparken, rabatterna utanför casinot i Kungsparken och Faxerabatten på Gustav Adolfs torg. Men vi har tolv mindre rabatter också.

Inte alla lökar planteras nu på hösten. En del hamnar på ”lökdagis” i Kommuntekniks stora växthus bakom Malmöhus slott, där de får gro sakta i trådbackar med sand.

– De lökarna driver vi upp för att sätta ut färdigväxta i våra sommargator. Nu är också tiden då vi fyller våra växthus med tusentals småplantor, som ska växa till sig under vintern inför utsättning i mars-april nästa år.

En grön nymodighet

Malmös parker är ett ganska nytt påfund. Vid slutet av 1800-talet var arbetarklassen trångbodd. Husen var små, gatorna smala, avlopp saknades, de sanitära förhållandena var usla och rödsoten härjade.

Samtidigt hade stadens borgare hakat på den nya europeiska trenden med promenader i prydnadsparker. Sommaren 1872 invigdes Kungsparken, Malmös första park, av Oscar II.

Det dröjde fram till 1897 innan stadens beslutsfattare lät resten av allmänheten, alltså de trångbodda Malmöborna, få en egen park. Slottsparken anlades på sankmarken som både hade varit plats för ett gråmunkkloster med stor kyrkogård på medeltiden (vid schaktningsarbetet fylldes två brunnar till brädden med skallar och benrester), och ett sjukhusområde för gamla och fattiga.

Men innan dess öppnades Sveriges första Folkets park, 1891 hade Malmö socialdemokratiska förening nämligen köpt den privata trädgård som Frans Suell, stadens stora visionär och entreprenör, en gång hade anlagt vid sin herrgård i Möllevången.

Ett stenkast därifrån fanns en uppdämd bäck i det som skulle bli Pildammsparken. Den hade försett Malmöborna med vatten sedan 1400-talet. Bäcken växte till dammar i takt med att befolkningen ökade och kring stadens stora vattenreservoar anlades landets första koloniområde 1895. De första träden planterades till den stora Baltiska utställningen 1914, men det skulle dröja till efter första världskriget innan resten av parken anlades. Den äldsta delen av parken är kvar än i dag: en rest från utställningen, Margaretapaviljongen med sin blomstergata.

Malmös nyaste park är en av stadens största. Hyllievångsparken kommer att bli lika stor som Folkets park när den är färdiganlagd. Hylliebor och skolbarn har fått vara med och planera både utformning och temalekplats. Nyligen vann Hyllievångsparken Malmö stads stadsbyggnadspris.

Och mer grönska ska det bli. Häromåret antogs modellen ”3/30/300”. Det betyder att alla Malmöbor ska se minst 3 träd från sina fönster, ha en krontäckningsgrad i sitt närområde på minst 30 procent och ha högst 300 meter till närmaste grönområde.

Farliga grenar och yvigt sly

Hösten är en tid då det, precis som i många hemträdgårdar, städas och fixas i ordning en del i våra parker. Både för att det ska se fint ut och för att det ska vara tryggt och tillgängligt för alla Malmöbor att vistas här, även under den kallare delen av året.

– Inför höststormarna besiktigar vi träden i alla parker och grönområden och gör riskbedömningar. Behöver vi ta bort döda grenar som riskerar falla ner eller ibland hela träd så gör vi det. Nu är också en tid då vi röjer undan sly som växt till sig under sommaren, och så blåser vi undan löv och grenar från gångstråken, berättar Joakim Olsson, arbetsledare på Kommunteknik som ansvar för skötseln av Malmös parker.

Med röjning och städning uppstår förstås en del växtavfall: så här års sextio ton i veckan, närmare bestämt.

– Det mesta samlar vi in och skickar till en entreprenör, där det blir flis och kompostjord. Vi arbetar dock för att kunna ta hand om och flisa grenar och stockar själva i parkerna och sedan återföra växtmaterialet till samma plats. Det skulle både spara pengar och transporter och bli mer hållbart.

Tillbaka till Slottsträdgården, där besökaren kan njuta av vackra miljöer även under sen höst och vinter. Inte minst för att Lina Hirsch och hennes medarbetare låter bli att städa och klippa ner och röja undan alltför mycket.

– I stället för vårens, sommarens och den tidiga höstens färgprakt hos blommor, blad och frukter så är det nu de finstämda nyanserna, det subtila, de små detaljerna som får utrymme – och här finns mycket att upptäcka. Titta närmare på den vackra strukturen hos en viss fröställning som du har låtit stå kvar, följ trädens bark med blicken och händerna, se hur nakna grenar formar sig som skulpturer, föreslår hon.

Ett annat sätt att göra trädgården trivsam och inbjudande året om är att ta in fler vintergröna växter.

– Det finns många olika vintergröna gräs. Själv gillar jag japansk starr, och buskar, till exempel idegran, berberis och vår egen signaturväxt daggtörel. Tänk att du har några vintergröna byggstenar i varje rabatt, då finns det också växter som ger dig anledning att gå ut i trädgården året om – och det mår vi alltid bra av.