Fler Malmöbor känner sig trygga och har förtroende för polisen

Polisens trygghetsmätning ger en bild av trygghetsläget där vi bor och vilket förtroende vi har för polisen. Resultaten blir ett så kallat problemindex som 2024 är lägre än vid någon tidigare mätning.

Minskad brottslighet och minskad oro

Trygghetsmätningen samlar in Malmöbors uppfattningar om trygghetsläget i sina bostadsområden och deras förtroende för polisen. Undersökningen, som genomförts årligen sedan 1998, visar att trygghetsläget är bättre än någonsin.

Exempel på resultaten:

• Tre av fyra Malmöbor har inte blivit utsatta för brott under året – den lägsta siffran sedan mätningarna började.
• 56 % känner sig trygga utomhus på kvällstid, även om 18 % fortfarande upplever att otrygghet begränsar dem i vardagen.
• Andelen kvinnor som blivit antastade utomhus har sjunkit från 15 % år 2007 till 9 % i år.
• Nedskräpning och skadegörelse har minskat, även om det fortfarande finns problem.

Dessutom har Malmöborna gett polisen sitt högsta förtroendebetyg sedan mätningarna inleddes, med särskilt höga betyg i Rosengård. Här anser 7 av 10 att polisen bryr sig om området.

– Malmö ökar antalet poliser i yttre tjänst. Mest satsar vi på områden där utmaningarna är som störst, det gagnar hela staden. Att befolkningen i utsatta områden känner tillit till polisen är alldeles avgörande för att vi ska lyckas med att både förebygga och utreda brott, säger Petra Stenkula, polisområdeschef i Malmö.

Gemensamma insatser för tryggheten

Trots positiva siffror kvarstår utmaningar i vissa delar av staden. Berusade och narkotikapåverkade personer är en vanlig observation liksom öppen droghandel, särskilt i Södra innerstaden där 43 % av de tillfrågade rapporterar att de observerat narkotikahandel. (Motsvarande siffra för hela Malmö är 19 procent.) I vissa områden upplever boende att sammanhållningen är svag, och skadegörelse finns kvar.

– Utvecklingen går åt rätt håll, men det är långt kvar innan vi kan känna oss nöjda. Våra samarbeten med bostadsbolag, företag, föreningar, civilsamhället och inte minst polisen är avgörande. Det är glädjande att vi ser positiva resultat även om vi inte kan vara helt säkra på vad som ligger bakom dem, säger Per-Erik Ebbeståhl, trygghetsdirektör i Malmö stad.

Det finns flera goda exempel på samarbeten som syftar till att minska brott och öka tryggheten i staden. Ett sådant är Samverkan Möllan.

Samverkan Möllan

Med bas i en lokal på Bergsgatan samlas olika aktörer kring områdets utmaningar. Därifrån utgår också Malmö stads ordningsvakter som arbetar på Möllevångstorget. Där sker regelbundna avstämningar där kunskap och aktuell information delas. Trygghetsundersökningen visar en förbättring, men att det fortfarande finns stora problem i området.

– Lokalen på Bergsgatan är vår bas för trygghetsarbetet på Möllan, men i praktiken handlar det om hela staden. Brottsproblematiken är ju både mobil och nytänkande och då behöver vi också vara det. Med den kunskap som finns hos oss och våra samarbetspartners samlas vi kring en gemensam lägesbild varannan vecka. På så sätt kan vi ha örat mot marken samtidigt som vi jobbar strategiskt tillsammans för att öka tryggheten kring Möllevången, säger Annika Arkenheim, samordnare för Samverkan Möllan.

Många deltar i de regelbundna avstämningarna, som leds av Annika Arkenheim och hennes kollega Thomas Bull. Exempel är medarbetare från Tryggare Malmö , civilsamhället, bostadsbolag, fritidsförvaltningen, ordningsvakter och Polisen.

– Tillsammans med Malmö stad har vi gjort stora och riktade insatser i och runt Möllevångstorget. Vi har lyckats stänga öppna drogscener, men vi kan aldrig slå oss till ro när narkotikan fortsätter att vara ett tydligt inslag i stadsbilden vid Möllan och vissa andra delar av centrala Malmö, säger Petra Stenkula.

Trafik- och nedskräpningsproblem

Problem som nedskräpning och skadegörelse finns kvar, men har minskat. Ordningsstörningar, till exempel att folk bråkar och slåss utomhus eller kör för fort uppfattas som ett större problem i centrum och Södra innerstaden Malmö än i andra stadsdelar.

– Vi arbetar aktivt tillsammans med polisen för att hantera trafikproblem och förbättra trafiksäkerheten. Ett exempel är införandet av en 30-zon i flera centrala stadsdelar, inklusive Davidshall och Möllevången. Detta syftar till att minska hastigheten och därmed trafikbuller och olycksrisker, särskilt i områden med mycket fotgängare och cyklister, säger Andrew Roberts, avdelningschef på fastighets- och gatukontoret.