Ny rapport beskriver toxiska narrativ i Malmö på TikTok och X

Nyckelfynd

Dominerade narrativ på arabiska

• Barnomhändertaganden: Socialstyrelsen anklagas för att stjäla barn från muslimska familjer för att ändra sina identiteter.
• Islamofobi i Sverige: Sverige beskrivs som islamofobiskt, med koranbränningar som bevis.
• Palestina och Israel: Sverige anklagas för tystnad kring Palestina efter 7 oktober och för att stödja Israel.
• Solidaritet med Palestina: Starkt stöd för Palestina kombinerat med toxiska narrativ mot Israel.

Dominerade narrativ på svenska

• ”Great Replacement"-teorin: Påståenden om att muslimer och invandrare håller på att ersätta den svenska befolkningen, centralt i vit nationalistisk diskurs.
• Avhumanisering: Muslimer och invandrare framställs som hotfulla, medan högerextrema handlingar trivialiseras.
• Kritik mot Socialdemokraterna: Anklagas för att prioritera invandrare på bekostnad av svensk välfärd och för att skapa en "fristad för terrorister".
• Islamisering av Malmö: Malmö beskrivs som "övertaget" av muslimer, med ökad fientlighet mot judar som följd.

Aktörer

• ‘Superspridare’ spelade en betydande roll i att sprida toxiska narrativ i Malmö. Superspridare är individer och organisationer med ett betydande inflytande på offentliga narrativ. I analysprocessen som underbygger denna rapport identifierades flera superspridare på både svenska och arabiska som regelbundet deltar i polariserande, toxiska eller hatiska diskurser på X och Tiktok.
• Superspridare använde ofta välkända onlinetaktiker för att förstärka sin räckvidd och sitt inflytande. Vi ser att taktiker som "dogwhistles" och kodade meddelanden, som personer obekanta med toxiska narrativ kan missa, används för att kringgå moderering och sociala konsekvenser. Dessutom ser vi att memes och bilder används frekvent. Genom humor och att skapa ett "chockvärde" vill avsändaren nå bredare och fånga allmänhetens uppmärksamhet. Dessa taktiker är vanliga globalt och även något som superspridare i Malmö använde sig av, visar analysen.
  

Taktik för spridning och manipulation av information

• Strategiska och provocerande handlingar ‘offline’ i Malmö spelade en central roll i att förstärka spridningen av toxiska narrativ på X och TikTok. Ett exempel på detta var koranbränningarna av Salwan Momika, Salwan Najem och Jade Sandberg, som var utformade för att provocera fram våldsamma reaktioner och därigenom bekräfta påståenden om ett utbrett islamskt inflytande i Malmö.
• Felaktig information fick stor spridning i samband med uppmärksammade händelser. Vilseledande videor och falska påståenden, såsom förvrängning av protester och den förmodade antisemitiska karaktären hos lokala incidenter, används för att provocera fram reaktioner och forma den allmänna opinionen kring Malmö. Ett exempel på detta var hur en gammal video från 2009 spreds på nytt och påstods visa pro-palestinska protester mot Israels deltagande under Eurovision Song Contest 2024. På så sätt spreds felaktig information om hur säkerhetsläget såg ut i Malmö och att pro-Palestina demonstranter utgjorde ett hot under musiktävlingen.
• Narrativen anpassades för att passa lokala kontexter och göra dem mer effektiva. Malmö framställdes exempelvis ofta som en "Mellanöstern-stad" för att framhäva Malmös påstådda skillnad från resten av Sverige. Detta spelade på existerande främlingsfientliga och exkluderande känslor. Även om kärnan i främlingsfientligheten inte är unik för Malmö, gav kopplingen till staden narrativen en starkare lokal förankring och ökad trovärdighet för spridning av främlingsfientliga och islamofobiska budskap.
• Bilder, memes och videor var effektiva verktyg för att förstärka narrativ på X. Rapporten ger insikt i hur bilder och korta videor effektivt förmedlade kortfattade och känslomässiga budskap på X, vilket ökade deras genomslagskraft och spridning. Majoriteten av innehållet som exemplifierar narrativ i denna rapport bygger på sådant visuellt material.