Ett tryggare Malmö enligt Malmöborna själva

Allt fler Malmöbor uppger att de inte har utsatts för brott alls, en halvering under 25 år. Det visar årets trygghetsmätning från polisen. Dessutom syns positiva resultat i flera av de områden som staden, tillsammans med andra aktörer, aktivt har arbetat med trygghet.

Trygghetsmätningen som polisen gör varje år tillsammans med Malmö stad visar att det brottsförebyggande samarbetet ger resultat. Antalet mängdbrott, vardagsbrott som inte är grova brott, har minskat från lite över 35 procent till cirka 16 procent under en 25-årsperiod. Detta eftersom det är fler än någonsin som svarar att de inte utsatts för något mängdbrott alls.
Idag uppger Malmöbor att de ser mindre narkotikaförsäljning och färre ungdomar som bråkar och slåss. Oron att bli överfallen har minskat och Malmöbor upplever också att stöld och skadegörelse har minskat. Variationer mellan stadsdelarna är stora.

– Vi har arbetat uthålligt i flera år med olika utmaningar och vi ser tydliga framgångar. Kommunen och polisen agerar tillsammans med civilsamhället, och vi ger inte upp, vårt arbete är långsiktigt. Det är viktigt att ta vara på engagemanget och kraften som finns lokalt. Alla behöver vara en del av det här arbetet, säger Ulf Nilsson, säkerhetschef i Malmö stad.

Under 2025 har skjutningar minskat kraftigt medan antal sprängdåd har ökat i staden, vilket Petra Stenkula, chef för polisområde Malmö, menar måste vägas in i bedömningen av trygghet.

– Polisen i dag fokuserar mycket, tillsammans med kommunen och andra lokala aktörer, på att förebygga brott. Vi har också satsat på att få fler poliser i yttre tjänst. Det bidrar till den positiva utvecklingen. Hittills i år har heller ingen dödats till följd av skjutvåld och det är oerhört positivt att skjutningarna minskat. Under 2025 har vi däremot haft många våldsbrott där handgranater använts och det påverkar så klart tryggheten negativt. Vi jobbar dygnet runt för att komma åt de kriminella som ligger bakom det grova våldet, säger Petra Stenkula, chef för polisområde Malmö.

Holma ett exempel på fungerande samverkan

Ett tydligt exempel på långsiktigt trygghetsarbete är Holma. Runt år 2018 stack området ut i statistiken som otryggt. Efter flera gemensamma insatser från Malmö stad, polisen och andra aktörer upplever boende idag en tydlig förbättrad situation.

En gång i veckan samlas aktörer som fastighetsägare, ungdomsfält, fritidsgård, polis och andra för att dela lägesbilder och se om stöd eller insatser behövs. Det finns också ett särskilt råd Rådet för trygghet och trivsel där fastighetsägare, föreningar och boende bland annat ingår. Malmö stads ungdomsfält har arbetat uppsökande i området under kvällar och helger, både i egen regi och tillsammans med ungdomar från området. Parallellt har SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) varit aktivt i grundskolorna som finns i området. SSPF är en samverkansmodell för att förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet.

– Holma visar att det går att vända utvecklingen när vi arbetar långsiktigt, nära de boende och tillsammans med andra aktörer. Genom att vi regelbundet delar lägesbild, samordnar insatser och finns på plats där barn och unga är, har vi kunnat skapa en känsla av trygghet i vardagen. Det här är inget som löser sig över en natt, men Holma är ett bra exempel på att uthållig samverkan faktiskt ger resultat, säger Lena Pripp, enhetschef på Malmö stad.

Fortsatt arbete i Möllevången

De fler som upplever otrygghet som bor i centrum av staden än i andra delar – ett mönster som även återkommer i många andra svenska stadskärnor. I årets trygghetsmätning framkommer bland annat att både Möllevången och Rådmansvången fortfarande upplevs som otrygga av många Malmöbor, även om trenden går åt rätt håll. Här pågår sedan 2023 den långsiktiga satsningen Samverkan Möllan, där flera kommunala aktörer, tillsammans med polis, näringsliv och civilsamhälle, arbetar för att stärka tryggheten och skapa en mer trivsam stadsdel.

Det som utmärker sig i mätningen i området är till exempel narkotikaförsäljning, bråk mellan ungdomar samt en rädsla för att utsättas för överfall. Nedskräpning är det som flest upplever som ett problem. Fastighets- och gatukontoret arbetar aktivt med att förbättra renhållningen, stärka närmiljön och snabbt åtgärda platser som upplevs som skräpiga. Detta arbete är en del av Samverkan Möllan och särskilt nära BID Möllan, en central och engagerad aktör i det trygghetsskapande arbetet.

– På Möllevången arbetar vi kontinuerligt med att ta in synpunkter från både boende och verksamheter. Det är en viktig del i det förebyggande arbetet, där vi bland annat fokuserar på åtgärder mot nedskräpning och på hur vi kan skapa tryggare trafikmiljöer. Den otrygghet som ofta uttrycks i området är tätt kopplad till höga hastigheter och stora flöden av motortrafik, säger Andy Roberts, avdelningschef på fastighets- och gatukontoret.

Ett tryggare Malmö byggs av starka gemenskaper

Under 2025 har Malmö stad påbörjat ett arbete som heter Lokal utveckling, där områden ska utvecklas tillsammans med de som bor och verkar på plats. Genom att arbeta tillsammans för att hitta lösningar på lokala utmaningar är målet att öka engagemanget, stärka det sociala kapitalet och bidra till delaktighet och möjligheter till inflytande över sitt närområde. Varje område har en lokal samordnare som också deltar i trygghetsarbetet, till exempel i Holma.

– Vårt jobb på lokal utveckling är att lyssna och ta del av all den kunskap som redan finns i Malmös alla områden, hos de som bor och verkar där. De är experterna på sin vardag. Vi ska vara en långsiktig resurs för att stärka, stötta och koppla ihop allt det positiva som redan sker, säger Karin Andersson som är enhetschef på fritidsförvaltningen.

Ulf Nilsson, säkerhetschef i Malmö stad, håller med och ser lokal utveckling som en mycket viktig pusselbit även i det brottsförebyggande arbetet.

– Malmö stads brottsförebyggande arbete fortsätter att vila på forskning som visar att tryggheten ökar när både möjligheten att begå brott minskar och sociala skyddsnät stärks. Malmö stad arbetar med båda perspektiven i våra kärnverksamheter, säger Ulf Nilsson.

FAKTA

Källa: Polisen

Trygghetsmätningen i Malmö

I trygghetsmätningen får medborgare svara på frågor om bland annat nedskräpning, skadegörelse, trafikproblem, oro för att utsättas för brott, känsla för otrygghet och om de tycker att polisen bryr sig om lokala problem.

2025 års mätning skickades ut i augusti till drygt 8 000 slumpvis utvalda Malmöbor mellan 16 och 85 år. Totalt besvarade 47 procent eller nästan 3 800 personer i Malmö enkäten.

Svarsfrekvensen varierar stort mellan olika stadsdelar och områden. Högst svarsfrekvens hade Malmö centrum med 62 procent och lägst i Herrgården med knappt 32 procent.

Trygghetsmätningen är ett av flera verktyg som polisen och Malmö stad använder för att få en lägesbild och för att sätta in rätt insatser på rätt plats.