Ny studie ska ge fördjupad kunskap om antisvart rasism i Malmö

Hur påverkar afrofobi och antisvart rasism vardagen för Malmöbor? Det vill Malmö stad ta reda på i en ny studie som ska ge en fördjupad förståelse för lokala uttryck av denna form av rasism. Studiens resultat kommer att bidra till stadens långsiktiga arbete mot olika former av rasism.

Studien genomförs av forskarna Martin och Sima Wolgast på uppdrag av Malmö stad. Syftet är att öka kunskapen om afrofobi och antisvart rasism i ett lokalt perspektiv, både hur det ser ut idag och vad som behövs för att skapa förändring.

– Människor är experter på sina egna liv. Vi lyssnar för att skapa verklig förändring, säger Martin Wolgast

Resultatet ska bidra till Malmö stads arbete med Plan för arbetet mot antisvart rasism och afrofobi som just nu är under framtagande.

– Uppdraget handlar om att synliggöra livsvillkoren för afrosvenska Malmöbor. Det är både ett kunskapsunderlag och ett sätt att få fram rekommendationer för hur Malmö stad kan arbeta långsiktigt, säger Sima Wolgast.

Ett intersektionellt perspektiv

Forskarna betonar vikten av att se till hela människan – hur olika maktrelationer samverkar och påverkar upplevelsen av rasism.

– Vill man förstå verkligheten måste man också beakta hur faktorer som kön, ålder och klass samspelar. Att ligga så nära människors levda erfarenheter som möjligt är målet, säger Martin Wolgast.

Särskild omsorg läggs vid trygghet och anonymitet för dem som intervjuas, särskilt i civilsamhället. Samtalen kan ske digitalt eller på plats. Svaren avidentifieras och presenteras på gruppnivå.

Speglar både strukturer och vardag

Studien består av tre delar.

Statistikstudie

Undersöker ekonomiska och sociala livsvillkor, som inkomst, boende, arbetslöshet och politiskt deltagande från olika statistikregister som statistiska centralbyrån, SCB. Jämförelser görs mellan afrosvenska Malmöbor, Malmöbor i stort och personer med svenskfödda föräldrar.

Enkätstudie

Fångar erfarenheter som inte syns i statistik, till exempel bemötande i kontakt med välfärdsverksamheter, tillit till samhällets institutioner och upplevd diskriminering.

– Vi vill förstå hur mötet med samhället faktiskt upplevs, och hur det påverkar människors förtroende och möjligheter, säger Martin Wolgast.

Intervjuer

Genomförs med civilsamhällets organisationer samt med chefer och ledare i Malmö stads förvaltningar. Fokus ligger på upplevelser av rasism, hinder för förändring och vad som krävs för att skapa förbättringar.
– Det är viktigt att prata med ledare, eftersom de har möjlighet att påverka både strukturer och kultur i organisationen. För att arbetet ska bli hållbart kan det inte bygga på enskilda eldsjälar, säger Sima Wolgast.

Svårt att nå alla men fler röster behövs

En utmaning i arbetet är att nå ut brett och representativt till alla som påverkas.

– Vi når bara en del av dem vi vill lyssna på. Det är en metodmässig utmaning i den här typen av studier. Och vissa grupper, som barn, unga och äldre med språkliga hinder, är svårare att nå, säger Sima Wolgast.

Trots utmaningarna är målet tydligt: Malmö stad ska fortsätta kraftsamla mot rasism. De insikter som studien ger ska bidra till ett arbete som är verklighetsförankrat och som gör skillnad.