Så vill Malmöbor 60+ ha ett mer åldersvänligt Malmö
Hur vill äldre leva sina liv i Malmö? Under 2025 har Malmös politiker bjudit in till medborgardialoger för att ta reda på just det.
Dialogerna har genomförts av Forum för demokrati och mänskliga rättigheter (som består av utsedda politiska representanter i samverkan med medarbetare från Malmö stad) och ligger till grund för en rapport som behandlats av kommunstyrelsen den 1 april.
Dialoger om livet som äldre i Malmö
Under hösten 2025 genomfördes tre dialogträffar i Rosengård, Lindängen och Dammfri. Cirka 90 Malmöbor och representanter från civilsamhället deltog.
Temat var: Hur skapar vi tillsammans ett åldersvänligt Malmö?
– Forum för demokrati och mänskliga rättigheter lyssnar in behov och förslag, i syfte att utveckla arbetet kring demokrati och mänskliga rättigheter i staden. Dialogerna under 2025 gav oss fler perspektiv i arbetet med att utveckla Malmö till en stad för alla åldrar – med Malmöbon och mänskliga rättigheter i centrum, säger Linda Edvardsson, utvecklingssamordnare på hållbarhetsavdelning, stadskontoret.
Malmö stad är sedan 2025 medlem i WHO:s globala nätverk för åldersvänliga städer. Ramverket för åldersvänliga städer är utformat för att stödja aktivt åldrande genom att förbättra hälsa, deltagande och trygghet för äldre vuxna genom tillgängliga, inkluderande och stödjande stadsmiljöer.
Anledningen till att staden har gått med i nätverket är för att Malmö står inför en demografisk förändring. Även om Malmö fortfarande en ung stad där 47 % är under 35 år föds färre barn och fler lever länge så andelen äldre ökar. Det ställer krav på stadsutveckling och utformning av stadens utbud som fungerar för alla åldrar.
Teman för dialogträffarna:
- bostad och byggd miljö
- information och kommunikation
- delaktighet och engagemang
Vad är viktigt för ett åldersvänligt Malmö?
Här är några tydliga budskap från de Malmöbor 60 + och de civilsamhällesaktörer som deltog.
Möjlighet att bo kvar
Många vill kunna bo kvar i sitt område när behoven förändras.
Några av deltagarnas förslag:
- Trygghet i hemmet och närhet till familj, samhällsservice och kollektivtrafik är viktiga faktorer för att kunna bo kvar i sitt hem och trivas i sitt bostadsområde.
- Bostadsområden med variation kring exempelvis ålder och bakgrund lyfts som något positivt.
- Fler senior- och trygghetsboenden
- Rimliga hyror
- Tillgänglighetsanpassningar i bostäder och närmiljö
- Fler samlingslokaler för både organiserade aktiviteter och spontant umgänge i sitt närområde.
- Viktigt med hållplatstäthet och korta avstånd till hållplatser.
- Trygghet uppstår inte bara genom polisnärvaro eller tekniska lösningar, utan genom att grannar känner varandra och vistas ute.
- Information önskades om bostadsflytt, exempelvis kunskap om kötid och öka möjligheten för att ”flytta i tid”, innan behoven blir akuta.
- Den offentliga miljön lyfts om avgörande för att skapa goda förutsättningar kring trygghet och mobilitet – som belysning, gångvägar, kollektivtrafik och närhet till grönområden.
Tydlig och tillgänglig information och kommunikation
Många deltagare utryckte att de inte kände sig informerade på rätt sätt och att det var svårt att veta vilken myndighet de skulle vända sig till i olika frågor.
Deltagarnas utpekade behov:
- enklare och tydligare språk
- information på olika språk
- större text och tydligare visuellt stöd
- fler sätt att ta del av information – både digitalt och analogt
- använd referensgrupper och föreningar för att ta fram relevant och målgruppsanpassad information.
- Sprid på olika språk, (också teckenspråk och punktskrift.)
- Informera mer om exempelvis bedrägeri, hälsa, rättigheter och ålderism med mera.
Bibliotek, andra offentliga platser, mötesplatser för äldre och civilsamhälle pekas också ut som viktiga kanaler för att nå fler.
Möjlighet att vara delaktig och uppleva gemenskap
Samtliga deltagare ville fortsätta att vara engagerade och bidra i samhället så länge som möjligt.
För det behövs:
- Fler lokala mötesplatser – gärna för alla åldrar
- Aktiviteter som är enkla att delta i s.k. lågtröskel aktiviteter
- Gratis eller billiga aktiviteter (och fika)
- Skapa förutsättningar för ideellt engagemang genom t.ex. introduktion och volontärträffar.
- Seniorkortet bör gälla dygnet runt, då nuvarande begränsningar upplevs som ett hinder för frihet och självständighet.
- Integrera insatser mot psykisk ohälsa och ensamhet, utan att stigmatisera.
- Främja tvärsektoriell samverkan i olika former.
Samtidigt lyfts vikten av att inte se äldre som en enhetlig grupp – utan som individer med olika behov, erfarenheter och kapacitet.
Röster från dialogerna
- ”Vi vill ha dialog, inte monolog.”
- ”Många vill bo kvar där de bott länge – för här finns tryggheten.”
- ”Ålder säger inget om vem man är.”
- "Vi äldre har massor av erfarenhet och vilja att bidra. Ta vara på vår kunskap."
- “Aktivitetshus där unga och äldre kan träffas – det är framtiden.”
- ”Nybörjarkurser för äldre. Aldrig vill man sluta lära sig nytt”.
- ”Jag tror på småskalighet… stora träffar skapar inte riktiga vänskaper.”
Funktionsrätt årets tema
Forum för demokrati och mänskliga rättigheter har under 2026 temat ”funktionsrätt”. Forumet bjuder in dig som har någon typ av funktionsnedsättning. Vi bjuder också in föreningar och trossamfund som arbetar med funktionsrätt. Du kan komma och berätta vad du tycker. Du kan ge förslag på hur Malmö kan bli en bättre stad för dig och andra med funktionsnedsättning.
Läs mer om dialogerna här och anmäl dig till att delta i träffarna via länken nedan.