Malmö stad
$left
$middle
Närbild på honung

Malmö stad arbetar mot honungsfusket

Tillsammans med fyra kommuner har Malmö stad drivit arbetet med att kontrollera äktheten i honung. Med 17 tester är resultaten slående – det fuskas med honung i stor utsträckning.

Att spä ut honung med andra sockerarter är ett vanligt sätt att göra honungen billigare att producera. Samtidigt luras konsumenter att tro att honungen de äter är äkta.

Efter ett fynd i Malmö, där en honungsprodukt från Storbritannien visade sig vara manipulerad med socker, tog Malmö stad tillsammans med Helsingborg, Södertälje, Solna och Kalmar initiativet till att kartlägga honungsfuskets omfattning. Under april månad gjordes totalt 17 tester på honung från både stora matvarukedjor, fristående livsmedelsbutiker och grossister. Fokus låg på honung med ursprung utanför EU.

"Oroväckande hög felmarginal"

Av de 17 testade produkterna visade det sig att elva av dem (64 procent) inte levde upp till EU:s honungsdirektiv eller Livsmedelsverkets föreskrifter om honung och bedömdes därför vara så kallad fuskhonung.

”Analyserna visar på en oroväckande hög felmarginal och vi ser allvarligt på att konsumenter vilseleds på det här viset”, säger Caroline Tandefelt, enhetschef på miljöförvaltningen i Malmö.

Testerna har genomförts med tre olika metoder för att, bland annat, hitta dolda tillsatser och analysera enzymer. Till exempel så innehåller äkta honung särskilda enzym från bin. En av metoderna kan avslöja om enzymen saknas eller finns i väldigt låga nivåer, eller om externa enzym påvisas i honungen för att produkten ska få en mer honungsliknande karaktär.

Butiker där respektive honung har köpts in har meddelats om resultaten och nästa steg i processen är att förbjuda försäljningen av de aktuella produkterna.

From the hives

Att fuska med honung är inget nytt och under perioden 2021 – 2022 genomförde EU-kommissionen projektet ”From the hives” för att undersöka hur utbrett fusket var. Av 320 analyserade honungsprover så visade det sig att 46 procent av dem var misstänkt fusk. Även branschorganisationer inom honungsproduktion i Sverige har låtit utföra analyser som visar på misstänkt fusk.

Så upptäcktes fusket

Tre metoder ligger till grund för resultaten.

  1. NMR (Nuclear Magnetiv Resonance): Ett sätt att skapa ett ”digitalt” fingeravtryck av honungen där man kan se honungens kemiska profil och jämföra med äkta honung.
  2. LC-HRMS (Liquid Chromatography – High Resolution Mass Spectrometry): En metod för att hitta dolda tillsatser, som socker, med extrem precision.
  3. Proteomik (Proteomanalys): En analys av honungens biologiska proteiner och enzymer. Fattas vissa specifika proteiner och enzym eller hittas främmande proteiner och enzym kan man utgå från att honungen inte är äkta.
sv