Malmö Konstmuseum utforskar vägar till mer tillgängliga konstinstitutioner

Hur kan konstinstitutioner bli mer tillgängliga för personer med funktionsvariation – oavsett om de är konstnärer eller besökare? Det är utgångspunkten för utvecklingsprojektet Through our Dialogue, som har samlat en grupp konstnärer och konstarbetare med normbrytande funktionsvariation.

Att arbeta med tillgänglighet är en självklarhet för många konst- och kulturinstitutioner. Samtidigt sker många initiativ och projekt utan att de som berörs är direkt involverade. Malmö Konstmuseum har därför initierat projektet Through our Dialogue (TOD) som har haft som utgångspunkt att de som berörs ska vara med från start. Genom en open call bjöds yngre konstnärer och konstarbetare med psykiska eller fysiska funktionsvariationer in till projektet. Därefter bildades en dialoggrupp som under ett år har genomfört workshoppar och samtal kring erfarenheter av att arbeta med och ta del av konst och kultur.

Nya pedagogiska arbetssätt

Projektet har haft som mål att skapa ny kunskap kring samarbetsinriktade arbetssätt för offentliga kulturinstitutioner. Genom att utveckla nya deltagarbaserade arbetssätt har gruppen undersökt hur museer genom sitt innehåll, sin kommunikation och sitt publika arbete kan utmana etablerade föreställningar, generaliseringar och sociala stigman.

En av deltagarna beskriver erfarenheterna av att som frilansande kulturarbetare känna sig tvingad att dölja sin funktionsvariation för att inte anses vara ”besvärlig” och kräva resurser i redan ansträngda organisationer:

–Problemet uppstår när ens kropp bestämmer sig för att inte samarbeta. Det var utgångspunkten för att jag gick med i TOD. Efter många år av att min kropp blivit en alltmer motsträvig kollega blev jag övertygad om att det var något som inte stämde med hur institutioner ser på funktionsvariationer. Jag utgick från en känsla av att vara ensam, men samtidigt med en misstanke om att jag inte var det. Efter att ha böjt, sträckt och pressat in mig själv i förhållanden som skapar funktionshinder kände jag därför att något behövde förändras. För mig blev TOD början på något annat.

Publikation ska sprida kunskap

Gruppens kunskap, reflektioner och idéer har sammanställts i publikationen ”This Could Be a Beginning” som nu lanseras. Den finns både i fysisk och digital form och är utformad för att kunna läsas på olika sätt och utifrån olika behov.

Publikationen tar bland annat upp institutionell makt, kommunikation, arbetsvillkor, mötesformer och bemötande av konstnärer och besökare med funktionsvariation. Reflektioner och samtal varvas med konkreta verktyg och råd om exempelvis kommunikation, planering och flexibla arbetssätt. Budskapet är att tillgänglighet inte är en checklista eller något som läggs till i efterhand, utan en pågående och gemensam praktik.

Anne Thomasen, curator på Malmö Konstmuseum, är projektledare för TOD. Hon beskriver resultatet som verktyg för institutionell förändring:

–I TOD blir personliga erfarenheter till kollektiv kunskap som kan delas, prövas och anpassas av konst- och kulturinstitutioner. Processen med att utveckla TOD har fått mig att förstå betydelsen av det lärande som vi gradvis tillägnar oss, och hur vår förmåga att utifrån denna kunskap förändra både våra förutsättningar och oss själva är avgörande för vår personliga och institutionella praktik.