Grönytefaktor

Källa: Foto från s.8 i Designguide för ekologiskt hållbara bostadsgårdar.

Vad innebär grönytefaktorn rent praktiskt? Vilka system finns? För vilka projekt används grönytefaktorn? Och vad använder man resultatet till?

Grönytefaktor är ett planeringsinstrument som beräknar mängden grönska inom en fastighet med hänsyn till fastighetens storlek och bebyggelse. Även vattenytor, jordmånens djup och möjligheten för regnvatten att tränga ner i marken inkluderas. Byggnadernas väggar och tak tas också med i beräkningen genom gröna tak och klätterväxter. Gröna tak innebär i de flesta fall att en tunn matta med torktåliga växter läggs på taket. På senare tid har även tjockare gröna tak med högre biologisk mångfald och större kapacitet att ta hand om dagvatten anlagts. Det finns även gröna tak som kombineras med solenergi.

Grönytefaktorn kan användas i de flesta projekt för att ha koll på mängden grönska. Syftet är att bidra till goda livsbetingelser för människor, djur och växter”. Grönskan och vattnet som grönytefaktorn leder till, bidrar positivt till stadsmiljön på olika sätt som kommer oss människor till godo. Detta kallas ekosystemtjänster, och de är till exempel rekreation, förbättrat lokalklimat, bullerdämpning, minskade översvämningsrisker.

Här hittar du nedladdningsbara pdf:er med Miljöbyggprogram Syds (MBPS) grönytefaktor inklusive arbetstabell (obs! själva arbetstabellen är i excelformat), stadsbyggnadskontorets egen beräkningsmodell för grönytefaktorberäkning och en designguide över grönblå lösningar:

 

MBPS grönytefaktor (pdf, 2.4 MB)

MBPS arbetstabell grönytefaktor (excel, 52 kB)

 

Stadsbyggnadskontorets beräkningsmodell grönytefaktor (pdf, 940.8 kB)

 

Designguide för ekologiskt hållbara bostadsgårdar (pdf, 1.8 MB)

Senast ändrad: 2017-08-14 09:02