Så blir du lurad
Det finns en mängd olika tekniker som används för att påverka människors beslut. Du kanske känner igen ord som fake news och bottar, men kanske är lockfåglar och vilseledande identiteter nya begrepp.
Genom att förstå hur teknikerna fungerar kan du lättare känna igen felaktig information. Nedan ger vi några exempel.
Social och kognitiv hackning
Social och kognitiv hackning innebär att någon försöker utnyttja våra relationer och vårt sätt att tänka. Ungefär som ett dataintrång, där en angripare försöker "hacka" ett system genom att utnyttja dess sårbarheter. Vi anpassar oss gärna efter andra som liknar oss och kan ha svårt att tänka klart när vi möter känslomässigt innehåll - detta kan utnyttjas för att påverka oss.
Ett exempel är att använda sig av så kallad bandwagon-effekt. Genom att låta botar eller troll gilla, dela eller kommentera på sociala medier kan man ge intrycket att en åsikt är starkare än andra. En större acceptans skapas för den åsikten och chansen är större att fler som delar den ansluter. En person som upplever sig tillhöra en majoritet är nämligen mer benägen att dela med sig av sin åsikt.
Vilseledande identiteter
Något av det första vi får lära oss när det kommer till källkritik är att titta på just källan. Vem är avsändaren? Vilseledande identiter är när aktörer försöker efterlikna trovärdiga informationskällor som personer, organisationer eller plattformar för att lura oss.
Falska medier är ett exempel på vilseledande identiteter. Det går till exempel att skapa en falsk webbplats som är nästan identisk med en riktig webbplats men som är fylld med annat innehåll.
Lockfåglar är personer som ger intryck av att vara fristående men som egentligen samarbetar med eller är anställda och får betalt av någon för att sprida deras budskap. Till exempel genom att skriva positiva produktrecensioner eller skriva en viss typ av kommentarer på ett internetforum.
Teknisk manipulation
Teknisk manipulation innebär att man använder modern teknologi, exempelvis AI, för att påverka. Med hjälp av automatiserade konton, algoritmer och falska konton skapade av riktiga personer kan man påverka spridningen av felaktig information eller styra debatter.
Ett exempel på teknisk manipulation är deep fakes. Det är bilder, videor eller röstinspelningar som skapats eller manipulerats med hjälp av AI för att se verkliga ut. Tekniken har blivit så avancerad att det kan vara mycket svårt att skilja dem från äkta material.
Botar är datorprogram som utför automatiserade uppgifter. De kan användas för att förstärka budskap på nätet, spamma forum och kommentarsfält eller genomföra cyberattacker mot hemsidor eller system.
Desinformation
Desinformation är felaktig eller manipulerad information som sprids avsiktligt i syfte att vilseleda. Det är en central del i klassisk propaganda och ligger till grund för dagens diskussioner om falska nyheter. Digital teknik har skapat nya möjligheter för desinformation. Genom att presentera sann information i ett nytt sammanhang eller fokusera ensidigt på vissa delar kan en fråga, händelse eller person beskrivas felaktigt. Bilder och videoklipp kan också användas för att ge en falsk bild av verkligheten i artiklar eller nyhetsinslag.
Manipulering av bilder, text, eller ljudklipp som görs för att vileseleda eller sprida felaktiga budskap är också exempel på desinformation.
Illasinnad retorik
Illasinnad retorik utnyttjar det offentliga samtalet för att vilseleda bedra eller distrahera en publik. ibland används den för att avskräcka vissa aktörer från att delta i samhällsdebatten.
Troll brukar använda sig av illasinnad retorik. Troll är användare i sociala medier som har som syfte att provocera andra. De överröstar samtalen, ökar på polarisering och tystar kritiska röster. De kan både drivas av personliga motiv eller jobba på uppdrag av någon annan.
Symbolhandlingar
Handlingar säger mer än ord. Ibland är en handling främst till för att sända ett budskap till en målgrupp. Då kan den beskrivas som en symbolisk handling - gjord för att kommunicera något specifikt och dessutom noggrant planerad.
Hackning är ett exempel på vad som kan vara en symbolisk handling. Vid hackning skaffar man sig obehörig åtkomst till en dator eller ett nätverk. Det i sig är ett brott, men när hackning används som en symbolisk handling är själva intrånget inte det viktiga. Det egentliga målet är att sända ett budskap, nämligen att väcka misstanke om att systemet som hackats är osäkert. På så sätt kan man minska förtroendet för systemet eller organisationen bakom.