Att vara mig själv på jobbet är en lärdom jag tar med mig livet ut

Katarina arbetar som behandlingsassistent på ett av Malmö stads stödhus. Där stöttar hon de boende med att skapa nätverk, att känna sig självständiga och skapa tillitsfulla relationer. Hennes drivkraft kommer från hennes största intresse – människor, vilket faktiskt ledde henne just hit.

– Min roll är att ge de boende stöd och motivation i vardagen, och vi i verksamheten arbetar utifrån ett återhämtningsinriktat arbetssätt, vilket jag tycker otroligt spännande. Vi – tillsammans med de boende – arbetar för att stärka redan befintliga förmågor och styrkor. Jag och mitt team arbetar för att de boende ska kunna skapa en mening, identitet och ha möjlighet att ta makt över sitt liv. Syftet med stödhuset är att motivera personer med aktiva missbruk och/eller psykossjukdomar – att stötta och uppmuntra till en bättre fungerande livs- och boendesituation. Arbetsuppgifterna kan också handla om att hjälpa till att skapa nätverk och relationer till myndigheter som den boende kan behöva, men också hjälp i kontakt med sjukvården. Alla människor behöver ta hand om sig själva, och det är viktigt att alla utnyttjar den rätten, tycker jag.

Katarina är i grunden utbildad journalist, men efter 15 år inom journalistiken ville hon testa att möta människor på ett annat sätt och på andra premisser.

– Jag kände redan efter ett par månader att det fanns en meningsfullhet i arbetet som behandlingsassistent, det var utvecklande för mig. Dels för att jag fick möta människor på ett annat sätt, dels för att arbetet gav mig mening. Att jag får känna att jag är här och nu, är en stor anledning till att jag trivs så bra.

Vad tror du är viktiga egenskaper hos en behandlingsassistent?

– Att vara prestigelös är alltid en bra förutsättning för att kunna stötta andra. Men det är också av stor vikt att ha ett intresse för människor, och att kunna lyssna på ett neutralt och objektivt sätt. När du jobbar inom vården är det viktigt att kunna samarbeta, jag har lyckan att ha helt fantastiska kollegor, och ett riktigt bra kollegialt samarbete. Fungerande dialog är verkligen a och o i arbetet som behandlingsassistent. Och lärdomen att aldrig försöka vara någon annan än mig själv, är något jag kommer ta med mig livet ut.