En borrad tunnel i klimatvänlig betong är det bästa alternativet

En borrad tunnel i klimatvänlig betong är det bästa alternativet för att förverkliga Öresundsmetron. Det anser Jan Hartlén, expert på geoteknik och tidigare chef för Statens Geotekniska Institut.

– Sett till helheten har en borrad tunnel stora fördelar. Det är den lösning som är klart bäst för de boende, eftersom det nästan inte blir några störningar under själva byggnationen. Det blir väldigt lite buller och skakningar, säger han.

En annan stor fördel med en borrtunnel är att den, när den är klar, inte hindrar en fortsatt utbyggnad av staden.

– Tunneln borras 15-20 meter under marknivån och på det djupet finns det få hinder. Det är lätt att borra i kalkberget och marken är inte förorenad. Det blir en tät och stabil betongtunnel som har en livstid på mer än 100 år. Risken för sättningar och att byggnaderna ovanpå tunneln påverkas är också minimal, förklarar Jan Hartlén.

Jan Hartlén, expert på geoteknik

Jan Hartlén.

Hartlén har lång erfarenhet av liknande byggprojekt, bland annat Öresundsbron, Citytunneln i Malmö och tunneln genom Hallandsåsen. Han vill inte ställa de olika förslagen till nya fasta Öresundsförbindelser mot varandra, men konstaterar att sträckan där en Öresundsmetro ska dras är byggtekniskt gynnsam.

– Havsbotten längs den sträckan är relativt grund och jämn och utan större sprickzoner i berget, säger han.

När Öresundsbron byggdes så anlades även en tunnel mellan den danska sidan och ön Pepparholm, men den är en så kallad sänktunnel – en tunnel som har sänkts ner i vattnet.

– Att bygga en sänktunnel kräver mycket schaktning i Öresund och leder till att havsbotten rörs upp och vattnet påverkas. En borrad tunnel däremot innebär inte någon miljöpåverkan på havsbotten, säger Jan Hartlén.

Genom att använda klimatvänlig betong minskas koldioxidutsläppen från cementtillverkningen, som står för den största miljöpåverkan vid byggandet av en tunnel.

– Den enda nackdelen med en borrtunnel är att byggkostnaden normalt blir högre. Men hållbarheten ökar och det blir väsentligt mindre störningar under tiden som byggprojektet genomförs, och ingen störning alls i driftskedet, vilket sammantaget gör det till den bästa lösningen, säger Jan Hartlén.