Metrostationen Rådhuspladsen i Köpenhamn.

”Finansieringen behöver gå i linje med EU:s regelverk”

I ett läge då många stora infrastruktursatsningar behövs blir finansieringen avgörande. Svenskt Näringsliv arrangerade den 2 juni ett seminarium under rubriken ”Vad är priset för att avstå alternativa investeringar i infrastruktur?” Den bild som målades upp är att både vägnätet och järnvägsnätet i Sverige är eftersatt, samtidigt som befolkningen ökar.

– För att möta behoven och hålla jämna steg behöver vi utveckla infrastrukturen, annars tappar vi som land i konkurrenskraft, sade Karin Johansson, Svenskt Näringslivs chef för näringspolitik och opinionsbildning.

Ett av seminariets huvudbudskap var att statens resurser inte räcker för att täcka behoven av transportinfrastruktur, och därför är alternativa finansieringsmetoder nödvändiga.

När det gäller Öresundsmetron har förslaget lyfts fram är att finansiera den med broavgifter från biltrafiken på Öresundsbron.

Leif Jakobsson, tidigare statssekreterare i finansdepartementet och ordförande i Öresundsmetro Executive, tycker att det vore en bra lösning. Men han betonar att finansieringsfrågan behöver utredas ytterligare.

– Den överordnade tanken är att metron blir som en tredje våning på Öresundsbron, för lokal kollektivtrafik. Då är det helt naturligt att metron finansieras med de broavgifter som kommer in från biltrafiken, säger han.

– Det finns en missuppfattning att Skåne på något sätt skulle ha fått bron från staten. Men vi fick inte bron, vi betalar den med världens högsta trängselskatt – och snart är den helt avbetalad, konstaterar Leif Jakobsson.

En nyckelfråga är att lyckas visa att finansieringen ligger utanför statsbudgeten och att den går i linje med det finansiella ramverket, som är kopplat till EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

– Det är Eurostat som bedömer vad som ska ingå i nationalräkenskaperna, och tolkningarna har under senare år blivit hårdare. Så det krävs en ordentlig ekonomisk analys och tydlig bevisföring, säger Leif Jakobsson.