Hur klimatsmart är betongen idag?

Betongbranschen har en färdplan för att det ska finnas klimatneutral betong på marknaden senast 2030. Vi har pratat med Malin Löfsjögård, vd på branschorganisationen Svensk Betong för betongtillverkare, som berättade hur långt de kommit på resan och vilka utmaningar de möter på vägen.

Betong är ett av de mest använda byggnadsmaterialen samtidigt som det är en stor källa till koldioxidutsläpp. I färdplanen för klimatneutral betong finns ett delmål om att det ska finnas betong med halverad klimatpåverkan år 2023.

– Där är vi redan idag för flera konstruktioner! På bygget av Västlänken i Göteborg har man nått upp till 50 procent lägre klimatpåverkan jämfört med traditionell betong. Då har man jobbat både med receptet på betongen och själva konstruktionen, säger Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong.

Alternativa bindemedel är en del av lösningen

Betongens klimatavtryck påverkas till stor del av receptet, det vill säga råvarorna. 90 procent av klimatpåverkan kommer från tillverkningen av cement som används som bindemedel i traditionell betong. Cementindustrin gör framsteg i att minska sitt klimatavtryck, men många betongtillverkare byter ut delar av cementen mot alternativa bindemedel, som slagg eller stenkolsflygaska, för att minska klimatpåverkan. På det sättet kan man tillverka det som kallas klimatförbättrad betong likt den som används i Västlänkenprojektet.

– Hur mycket alternativa bindemedel man får använda är dock styrt av olika regelverk och beror på vad det är för typ av konstruktion och vilka beständighetskrav som ställs på den. Det innebär att man för vissa konstruktioner har stor potential att göra väldigt mycket, medan andra kan man nå en bit men i dagsläget inte riktigt lika långt.

– Så arbetet med just standardisering och regelverk är jätteviktigt och det jobbar vi mycket med, så att vi fortsätter att utveckla dessa för att kunna nå ännu längre, säger Malin Löfsjögård.

Att bygga en borrad tunnel med klimatsmart betong

Öresundsmetron ska realiseras genom en borrad tunnel under sundet. Och även om infrastrukturprojekt är en utmaning på grund av de beständighetskrav som ställs på betongen och krav på konstruktionen finns det en stor potential att reducera klimatpåverkan, även vid den typen av projekt. Med dagens förutsättningar tror Malin Löfsjögård att det går att nå upp emot samma klimatvinster som vid bygget av Västlänken, och ett antal år framåt i tiden kan vinsterna bli ännu större.

– Jag tror det finns potential att nå långt, kanske till och med upptill 50 procent lägre klimatpåverkan för betongen även där i vissa delar. Men då kräver det att man jobbar aktivt som beställare och i nära samarbete med betongtillverkaren, säger hon.

I färdplanen för klimatneutral betong finns två huvudmålsättningar: att det ska finnas klimatneutral betong på marknaden år 2030 och att all betong på marknaden ska vara klimatneutral till 2045. Men för att det ska vara möjligt behöver regelverken utvecklas för ökade möjligheter med klimatförbättrad betong samtidigt som det sker satsningar på klimatsmart cement med hjälp av koldioxidinfångning- och lagring, CCS, vid cementtillverkningen. CSS innebär att man fångar in koldioxidutsläppen vid en fabrik, för att sedan lagra koldioxiden permanent i berggrunden.

– Det är jätteviktigt att vi jobbar med regelverk och standarder för att ytterligare öppna upp för ökad användning av alternativa bindemedel. Sedan måste vi se till att det finns stöd och förutsättningar för cementindustrin i Sverige att få på plats CSS, för vi från industrin vill framåt i vår utveckling, säger Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong.