Experten tror på mer EU-stöd till lokal och regional transportinfrastruktur
Sveriges främsta expert på EU-stöd till transportinfrastruktur ser nya öppningar för bidrag till svenska projekt. EU kommer framöver stödja även lokala och regionala kommunikationer i anslutning till det strategiska europeiska transportnätet TEN-T.
Totalt fördelar EU 250 miljarder kronor i bidrag till gränsöverskridande förbindelser och för förbättrade anslutningar. Många infrastrukturprojekt inom transportsektorn tävlar om att få EU-bidrag. För att vinna måste ländernas regeringar ställa sig bakom och driva på. EU gynnar också initiativ som innefattar nya innovativa lösningar för blandfinansiering.
Det säger juristen och rådgivaren Per Olof Lingwall, en av Sveriges ledande experter på ansökningar för EU-bidrag för ny transportinfrastruktur. Han har jobbat med järnvägsfrågor i flera decennier på Banverket, Trafikverket, i EU-kommissionen, som ordförande i Forum för nordiskt järnvägssamarbete (NJS) med mera.
– Det finns många osäkerhetsfaktorer, så man kan inte räkna med pengarna. Involverade regeringar måste driva det som ett prioriterat projekt. Sedan måste det finnas en pragmatisk syn på hur det kan finansieras, gärna innovativa lösningar med flera finansiärer, säger Per Olof Lingwall.
"Där har Danmark lyckat väl"
Per Olof Lingwall noterar också att Danmarks regering har en minister som kan styra och ställa mer i sitt ämbete som trafikminister. I Sverige är infrastrukturministern, vars område spänner över olika områden, mer begränsad.
– Ta Fehmarn Bält-tunneln mellan Danmark och Tyskland. Det är ett prioriterat projekt i EU:s övergripande transportplan och delfinansieras med EU-stöd. Och ta utbyggnaden av Kastrups järnvägsstation från två till fyra spår som är en del den danska infrastrukturplanen 2035, den har också beviljats finansieringsstöd. Där har Danmark lyckats väl.
I Sverige är det fortfarande norm med offentlig finansiering av transportinfrastruktur, även om diskussionerna har breddats.
– Ett projekt jag tror ligger bra till för EU-stöd i framtiden är utbyggnaden av järnvägssträckan mellan Oslo och Stockholm som då kan möjliggöra betydligare kortare restider. Sträckan ingår nu i EU:s prioriterade transportkorridor mellan Skandinavien och Medelhavet.
Urbana knutpunkter öppnar upp för EU-finansiering
Men Per Olof Lingwall ser också nya bredare möjligheter för EU-stöd för svenska projekt. Det gäller så kallade urbana knutpunkter. Det kan vara lokala och regionala kommunikationer och anslutningar till flygplatser i anslutning till det strategiska europeiska transportnätet TEN-T.
– För dessa urbana knutpunkter, dit Öresundsmetron skulle kunna räknas, har möjligheter att söka EU-finansiering öppnats. Jag är ännu inte helt säker på vad det innebär i framtiden, då detta är en del av EU:s kommande budget. Här har EU:s medlemsländer möjligheter att påverka innehållet och vad som kan stödjas.
På längre sikt ser Per Olof Lingwall generellt goda möjligheter att få EU-stöd för nya Öresundsförbindelser, förutsatt att involverade länders regeringar driver på och en innovativ finansiering finns med.
– Varje transportkorridor i EU:s strategiska plan har ett antal nyckelprojekt, till exempel Fehmarn Bält-tunneln och Brenner-Basis-tunneln i Österrike. De är färdiga om fyra fem år. Då kan andra få status som nyckelprojekt. Transporter över Öresund är viktigt för EU och då kan det handla om stora belopp, avslutar Per Olof Lingwall.