Klimatkvarter i Malmö
Malmö stad undersöker med start under 2024 hur konceptet klimatkvarter kan vara en del av stadens stadsbyggnadsprocess. Syftet är att utforska hur begreppet kan användas som dialogverktyg med byggherrar när framtidens hållbara och robusta Malmö växer fram.
Hållbara och sociala mervärden i fokus
Ambitionen är att möjliggöra för klimatkvarter som inte bara är robusta mot klimatförändringar utan också visar en hållbar klimatomställning mot klimatneutralitet samtidigt som sociala mervärden för Malmöborna skapas. Konceptet Klimatkvarter i Malmö bygger på följande tre fokusområden, med ansatsen att forma en helhet:
- Klimatanpassning
- Minimal klimatpåverkan
- Sociala mervärden
Dialogverktyget Klimatkvarter i Malmö strävar mot en holistisk och hållbar utveckling där frågor som klimatomställning, klimatneutralt byggande, återbruk, cirkulära material och ekonomi, energieffektivitet, och social inkludering står i centrum. Genom att integrera dessa aspekter finns förutsättningar för en hållbar, resilient och levande stadsdel.
Klimatkvarter som dialogverktyg
Klimatkvarter i Malmö är tänkt att testas och utvecklas som dialogverktyg tillsammans med byggaktörer. Det ska fungera som stöd i en kreativ och strukturerad process som kan bidra till att identifiera, organisera och prioritera åtgärder för att främja klimatkvarterens tre fokusområden. Vidare ska det bidra till att utveckla metoder och processer för bland annat:
- Markanvisningar
- Detaljplane- och bygglovsprocesser
- Exploatering, byggande och förvaltning
Testas i tre utvalda områden
Malmö stad har utvecklat konceptet till dialogverktyg tillsammans med expertkompetens kring klimatbudget - och beräkning, klimatanpassning samt arkitektur och gestaltning. Nu ska arbetsmodellen testas i tre utvalda områden:
- Nyhamnen
- Rosengård
- Hyllie
Tre principer
Malmös Klimatkvarter är robusta inför klimatförändringar...
En central utmaning är anpassning till klimatrisker. I Malmös västra och norra delar handlar det främst om tillfällig havsöversvämning. Det är även viktigt att hantera skyfall genom multifunktionella åtgärder. I Malmö hanteras klimatrisker genom robust och resilient stadsutveckling som driver klimatomställning samtidigt som den sammanväger stadens många intressen, som bland annat omfattar utveckling av bostäder, handel, lokaler, trafik och infrastruktur med hänsyn till skydd av odlingsbar mark, naturvärden och rekreativa miljöer. En viktig aspekt i ett Klimatkvarter är ofta skyfallsanpassning. Regnbäddar och andra multifunktionella blågröna åtgärder används för att minska översvämningsrisken. Återanvändning av dagvatten för bevattning och spolning kan också vara lämpligt. För att skapa komfortabla inne- och utemiljöer, som klimatanpassning mot värmeböljor och kraftig vind, behöver kvartersstruktur, materialval, konstruktion anpassas. Vegetation kan också ge skugga som sänker temperaturen i staden och bidrar till minskad mängd regnvatten på marken genom sitt bladverk och uppsugningsförmåga.
Malmös Klimatkvarter har en medveten resurs- och energianvändning...
Energiaspekten beaktas genom att optimera byggnadsvolymen för att minimera energianvändningen och maximera solenergiproduktionen. Dessutom utforskas möjligheter till energilagring och förutsättningar för en lokal energimarknad. För att främja energieffektivitet implementeras individuell mätning av el, vatten och värme, och det upprättas en klimatbudget för att övervaka och styra kvarterets klimatpåverkan. Klimatpåverkan minimeras och balanseras i enlighet med LFM30-metodiken. Återbruk främjas genom strategier och val av cirkulära, klimatsmarta material. Cirkulär design inkluderar även en utredning för återbruk av byggnaderna inom kvarteret.
Malmös Klimatkvarter stödjer en klimatmedveten livsstil...
Sociala mervärden, jämlika villkor och inkluderande design är grundläggande principer i dagens stadsplanering. Detta inkluderar sociala konsekvensbedömningar och engagemang av boende och dialog med lokala aktörer. Byggprojekt med mångfald i i boendeformer uppmuntras för att stödja olika målgrupper. Hållbara platser och mobilitetslösningar är också en väsentlig del av stadsbyggandet. Gröna gestaltningslösningar kan användas för att skapa attraktiva, sociala platser som stödjer en hållbar livsstil och mobilitet som cykling och delade mobilitetslösningar för att minska individuella och företagsrelaterade utsläpp. Yteffektiva multifunktionella lösningar som stärker områdets attraktivitet bör prioriteras i byggprojekt.