Naturvård
Att bevara och utveckla Malmös naturvärden och biologiska mångfald är ett arbete som kräver både omtanke och nytänkande metoder.
Alla Malmöbor har tillsammans en skyldighet att ta hand om vår natur och nyttja den på ett hållbart sätt. Malmö stad arbetar förebyggande med skötsel och utveckling av alla våra naturvärden i vår gemensamma stad.
Fyrbenta naturvårdare
Under flera år har Malmö stad använt betande djur som naturvårdare i många områden. Vi vill inte att marken ska växa igen i många naturområden och biologisk mångfald gå förlorad. Det är också ett trevligt och pedagogiskt inslag i grönområdena. Naturvård när den är som bäst.
Om vi använder får, getter eller kor beror på vad vi vill bevara respektive inte ha kvar på platsen.
Exempel på fyrbenta naturvårdare i staden
Getter i Slottsparken
På en av öarna i Slottsparken tar sly över hela ön. För att motverka det landsätter vi getter som tuggar i sig allt de hinner med.
De äter till exempel buskar, löv och avbarkar unga träd och på så sätt kan vi hindra att ön växer igen utan att behöva använda maskiner som både varit svåra att få ut till ön och inte är lika klimatvänliga.
Även på delar av Klagshamnsudden går getter och betar.
Får och getter betar på Husie mosse
På Husie mosse har sedan flera år tillbaka får och getter gått och betat. De betar på ett annat vis än getter och äter mest gräs och örter. Det finns arter som fåren inte gärna betar och då blir de alltså gynnade och får mer plats, det är till exempel kattfot och mandelblom men däremot inte blå viol.
Kor används på Bunkeflo strandängar
Bunkeflo strandängar är ett naturreservat där kor betar under sommarhalvåret. Deras uppgift som naturvårdare blir att hålla strandängarna öppna och för denna uppgift är kor de lämpligaste betesdjuren.
De betar gärna på fuktig mark som inte får är lika intresserade av. Korna får beta på en del av naturreservatet och här finns arter som störs av korna som till exempel grönfläckig padda och många vadarfåglar.
Bunkeflo strandängar har lång tradition som betesmark. Området har i stort sett utnyttjats som betesmark ända sedan bronsåldern.
Vi gör så att blommorna blommar
För att öka den biologiska mångfalden och underlätta för de livsviktiga pollinatörerna, som till exempel bin och fjärilar, så sås blommor på mark som väntar på att exploateras, gammal industrimark eller vid jordbrukslandskapet.
Malmö stad har bland annat sått käringtand, klöverväxter, solros och cikoria som blir ett riktigt smörgåsbord för våra pollinatörer.
De blommande fälten blir också ett vackert inslag i staden i stället för tomma ytor. När de vackert blommande solrosfälten har blommat över blir de mogna fröna en riktig flyttfågelrestaurang, ett ställe för alla småfåglar att fylla på energireserven innan flytten går söder ut.
Hotad art får hjälp på traven
På gravhögen vid Borrebacke växer den hotade arten klintsnyltrot. Klintsnyltrot är en parasit. Det innebär att den till skillnad från de flesta växter inte använder solljus för att bilda sin egen näring genom fotosyntes utan istället livnär den sig helt på att suga näring från värdväxten väddklint.
Klintsnyltroten behöver därför inte ha klorofyll som fångar solens strålar, vilket är orsaken till att växten inte är grön utan har en blekt brun färg.
Eftersom klintsnyltrot nästan uteslutande livnär sig på väddklint så är den helt beroende av att väddklinten trivs. Väddklint trivs på öppna, näringsfattiga, torra och solbelysta gräsmarker, som på Borrebacke.
För att gynna de båda arterna slår Malmö stad varje år vegetationen på sensommaren så att kullen hålls öppen och näringsfattig. Då trivs både klintsnyltroten och väddklinten. Samtidigt gynnas många andra växtarter som till exempel sammetsbockrot och ljungsnärja, men även många fåglar och insekter.
Naturvårdsplan
Naturvårdsplanen ska utgöra ett underlag för den fysiska planeringen och vara vägledande i stadens naturvårdsarbete samt i allmänna skötsel- och landskapsvårdsfrågor.