Utformning

6.1.4.2 Tätning av fog

Gjutfog och rörelsefog förseglas enligt AMA, JBJ. Försegling placeras på motfylld yta.

Vid val av alternativ enligt AMA, JBJ väljs något av följande:

• Horisontell gjutfog i frontmur eller liknande förseglas med remsa av tätskiktsmatta på ett område 0,25 m på ömse sidor om denna..
• Vertikal gjutfog i frontmur eller liknande förseglas remsa av tätskiktsmatta på ett område 0,25 m på ömse sidor om denna.
• Fog mellan betongelement förseglas med remsa av tätskiktsmatta.
• Rörelsefog för något större rörelser, till exempel fog mellan vingmur på ändskärmsbro och stödmur, förses med täckplåt mot fyllning och fylls med fogmassa.

6.1.4.3 Utformning av betongyta

Formmaterial ska lagras och hanteras så att inte fuktvariationer uppstår i formmaterialet. Formmaterialet ska skyddas mot ojämn solbestrålning och behandlas så att missfärgningar inte uppstår. Skarvarna ska utföras täta och vara placerade så att ett estetiskt mönster uppnås.

Utgående synliga hörn (skarpa kanter) ska avfasas genom att en 20 mm trekantlist läggs in i formen. På bottenplattor, brobanor och krönbalkar, är måttet större, 45 mm.

Formstag ska utföras i glasfiberkomposit med kulör som betongens yta. Stagen kapas jämt med betongytan. Placering utförs i överensstämmelse med betongytans övriga struktur.

I kantbalkar får genomgående formstag inte användas.

Sågade/kapade ytor och hål i trädäck ska rundas av med radien minst 3mm.

6.1.5 Träkonstruktion

Trädäck förses med ytmaterial som minimerar risken för att brobanan blir hal. Virket monteras tvärs brons längdriktning. Detta för att minska risken för halka och stickor för gående och att smala cykelhjul går ner i springorna för cyklister. Minsta planktjocklek 45mm för slitplank.

6.2.1.2 Bro över vattendrag

6.2.1.2.1 Allmänt

Broar över kanalerna utformas som ramkonstruktion utan brolager och med lägsta segelfria höjd på minst + 2.05 i RH 2000. Kontrolleras i varje objekt.

Oavsett om höjdangivelse finns i vattendom eller motsvarande ska den fria höjden vara minst 0,3 m över HHW100 och minst 1,2 m över MW.

Undersida bro ska, utöver kraven för annan nedböjning, ges en estetisk överhöjning med L/300 där L är spännvidden. 10 m spännvidd ger 33 mm i överhöjning.

6.2.1.2.2 Dimensionerande vattenföring och vattennivå

Texten ändras till att allt dimensioneras för HHW med 100 års återkomsttid.

Följande karakteristiska vattenstånd gäller för t.ex. Bassängkajen i Malmö:

0.5m ska adderas till ovan nivåer vid risk för inläckage.

Svalltornseffekt kan tillkomma i kanalsystem och hamnbassänger. Exempel är stormen Sven i december 2013 som gav ett vattenstånd i Inre hamnen på ca +2m. Vattendrag och andra vattenanläggningar kan ha andra nivåer. Utreds i varje enskilt fall.

6.2.1.3.2.2 Vid mellanstöd

Ett vägräcke i kapacitetsklass N2 eller H2 kan inte antas skydda ett brostöd vid en väg mot sådana påkörningar som kan skada stödet.

6.2.1.4 Fritt utrymme för trafik under bro

Texten kompletteras med att fri höjd är minst:

• Vägbana - 4,70m om brons överbyggnad är tung.
• Vägbana - 5,20m om brons överbyggnad är lätt.
• GC-väg - 2,60 m
• Ridväg - 3,10 m
• Segelfri höjd minst + 2.05 i RH 2000.

6.2.4.3 Impregnering

Virke i träbeläggning, räcken, bänkar och trappor ska vara lägst i träskyddsklass NTR/A vilket motsvarar användningsklass 4 enligt SS-EN 335.

Övrigt virke ska vara i träskyddsklass NTR/M vilket motsvarar användningsklass 5 enligt SS-EN 335.

Träskyddsmedel får inte innehålla krom, arsenik eller kreosot.

Impregnering ska utföras enligt LFB.1 i AMA Anläggning.

Virket tryckimpregneras efter kapning så att även kapad yta behandlas.

6.2.6.1 Anslutning till bank

6.2.6.1.1 Allmänt

Slänter i anslutning till/under bron ska utföras med släntbeklädnad fram till det att en släntlutning av max 1:3 råder. Släntbeklädnaden ska utföras med plattor satta i betong eller i mönstrad markbetong. Släntbeklädnaden ska sträcka sig minst 0,5 m utanför kantbalkens dropplinje. Släntbeklädnad ska ingå i broarbetena.

6.2.6.1.3 Vingmur

Vingmurens underkant ska förläggas på ett minsta djup d enligt nedan. Måttet d mäts vinkelrätt mot släntens yta till vingmurens underkant.

Vinkel mellan väg och vingmur Djup d [m]

0g - 15 g : 2.0m

>15 g : 1.2 m

6.2.6.1.3.2 Vingmur parallell med väg eller spår över bro

Vingmurs överyta lutas minst 1:2 i riktning från kantbalk vinkelrätt väg eller spår.

6.2.6.2.4.1 Grusskift

Ett gruskiftes överyta lutas ≥ 1,0 % i riktning mot banken.

6.2.6.1.5 Broände

Broände på vägbro eller gång- och cykelbro utformas enligt AMA, EBB.1.

6.2.6.7 Kantbalk

En droppnäsa utformas genom inläggning av en 20 mm trekantslist i formen.

Vid utformning av kantbalk beaktas statiska egenskaper, infästning av räcke och behov av uppsamling och bortledning av vatten. Infästning av räcke påverkar också armerings utformning.

På brobanekonsol ges kantbalk sådan utformning att den ger tillräcklig lastfördelning i brobanekonsol. Kantbalk dimensioneras för de snittkrafter som uppstår vid punktlast på brobanekonsol.

Kantbalk utformas så att dess bärförmåga och mått är tillräckliga för infästning av räcke.

6.2.6.7.2 Väg- samt gång- och cykelbro

6.2.6.7.2.1 Allmänt

Kantbalkar utförs alltid förhöjda och med minst 100mm visning över beläggningen.

På förhöjd kantbalk placeras kantbalks insida i vägbanas kant.

På en förhöjd kantbalk lutas översidan minst 1:20 in mot vägbanan.

En kantbalk på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas vanligen med en bredd av minst 400 mm och en höjd av minst 400 mm.

6.2.7.1.2 Brobaneplatta för vägtrafik samt gång- och cykeltrafik

Tätskiktsmatta ska användas för betongbroar med en platttjocklek mindre eller lika med 850 mm. Asfaltmastix på glasfibernät ska användas vid plattjocklek större än 850 mm.

6.2.8.1 Beläggning på brobaneplatta för väg- samt gång- och cykeltrafik

6.2.8.1.1 Allmänt

Friktionen, mätt med t.ex. en T2GO-mätare, ska vara minst 0,50, som medelvärdet av de 4 mätningar som genomförs på en 20 m lång sträcka.

6.2.8.1.2 Beläggning på brobaneplatta av betong

6.2.8.1.2.1 Bitumenbunden beläggning

Slitlager på brobana utförs med ABS 11 70/100 och för GC-bana ABT 8 160/220.

Brobana förses med kombinerat skydds- och bindlager av 50mm PGJA.

6.2.8.1.6 Beläggning på brobaneplatta av FRP-kompositer

Ska dimensioneras i varje enskilt fall. Samma friktionskrav som vid bitumenbeläggning ska uppfyllas.

6.2.9 Avvattningssystem

6.2.9.1 Allmänt

Alla avvattningssystem ska placeras så att vatten inte rinner ner på underliggande kontaktledning, belysningsanläggning eller annat som kan skadas eller påverkas.

6.2.9.2 Ytavlopp

6.2.9.2.1 Allmänt

Ytavlopp på bro ska undvikas. Dagvattenbrunnar placeras utanför bro om möjligt.

Ytavlopp på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas enligt Vägverkets ritning 584:6S-k, rev. A men med ändring till rostfritt stål enligt DEP.111 i AMA Anläggning.

För vägbro samt gång- och cykelbro ges rördel under brobaneplatta längd minst lika med balkhöjd reducerad med avstånd mellan rör och ytterbalk om ytavloppsrör placeras utanför ytterbalk.

Beträffande avvattning av övergångskonstruktion på vägbro eller gång- och cykelbro, se, 6.2.10.3

6.2.8.3.2 Grundavlopp

6.2.8.3.2.1 Anordnande av grundavlopp

Grundavlopp på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas enligt Vägverkets ritningar 584:6S-m, dvs. ett utförande med rostfritt alternativ.

6.2.10.2 Lager

6.2.10.2.1 Allmänt

Val av lager ska ske med tanke på minsta möjliga underhållskrav och bästa livslängd.

6.2.10.3 Övergångskonstruktion

6.2.10.3.1 Allmänt

Val av övergångskonstruktion baseras på förutsättningar och krav som gäller för aktuell bro. Förväntad trafikintensitet kan också ha betydelse.

Beträffande val av utformning och upprättande av konstruktionsredovisning se också SSEN 1993-2, bilaga B.

En övergångskonstruktions överyta ska vara förlagd max 5 mm under beläggningens överyta.

En övergångskonstruktion inklusive anslutningen till beläggningen ska vara utformad så att den ger god komfort för trafikanterna. Fogöppningen i en gummilamell får inte ha en rörelsemöjlighet större än 90 mm. Detta gäller dock inte om öppningen är täckt av t.ex. bullerdämpande plattor.

6.2.9.4 Stuprör

Stuprör utförs av rostfritt stål om inget annat anges i annan handling. Ett stuprör utformas med högst två krökar med vardera högst 45° vinkel i rörets övre del samt högst en krök med högst 45° vinkel vid utkastet. Går stuprör ner i mark, så ska renssil, typ Lövis, monteras med popnit eller dyl. på röret så att skräp leds bort. Renslucka nedanför lövsil ska anordnas

6.2.8.3.2.1 Anordnande av grundavlopp

Grundavlopp på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas enligt Vägverkets ritningar 584:6S-m, dvs. ett utförande med rostfritt alternativ.

6.2.8.3.2.2 Placering av grundavlopp

För att undvika förväntade hjulspår placeras grundavlopp under blivande kantlinjer och körfältslinjer.

6.2.10.5.1.2 Räcke för vägbro eller gång- och cykelbro

6.2.10.5.1.2.1 Allmänt

Broräcken utförs med slutna profiler, med väl rundade hörn och radier minst 3mm innan ytbehandling är ett krav. Alla ståldetaljer varmförzinkas eller rostskyddsmålas till miljöklass C5. Avstånd mellan underkant toppföljare och överkant ram på grind, stänkskydd, mm, får vara max 100mm.

Minsta krav för vägbroar är kapacitetsklass H2 och skaderiskklass B enligt SS-EN 1317-2 ska vara uppfyllda.

Om genomsiktligt stänkskydd/bullerskydd, så utförs det av minst 10mm skivor av klar ofärgad UV-beständig polykarbonatplast med reptåligt ytskikt.

6.2.10.5.1.2.4.5 Infästning av räcke

Skruvar/gängstänger, muttrar och brickor utförs i rostfritt stål enligt EN 1.4462, (SS 142377) alternativt SMO 254.

Skruvgrupper ska avvägas till rätt höjd och vara godkänt innan gjutning får ske. Muttern ska ha full gänga plus 10 mm och max 30 mm.

Infästning av stänkskydd ska projekteras.

6.2.10.6.5 Kabelrör

Genomföringar/tomrör för belysning, ledningar mm, ska utföras i samråd med beställaren.

Hänsyn ska tas till genomföringar vid brons konstruktiva utformning.

Det ska läggas in 3 st. extra tomrör, Ø110 i överbyggnaden på vardera sidan och som dras ut i vägkant utanför länkplattor. Tomrör förses med dragtråd av nylon. Det ska säkerställas att genomföringar/tomrör dräneras.

Lägg/fördela rören med minst 150 mm mellanrum för att kunna få ner gjutrör o vibrostav mellan tomrören.

Dragtråd och kabelrör ska märkas med färgmarkering i samråd med beställaren.

Samtliga tomrör tillhör Malmö stads Fastighets- och gatukontor. Avtal ska tecknas med varje part att man ligger på egen risk och egna kostnader vid framtida broarbeten.

Tomrör får inte fästas mot ytavlopp, då tomrören med dess innehåll riskerar att skadas vid framtida byte/urborrning av ytavloppet.

6.2.10.7.3 Anslutning för elektrokemisk potentialmätning

Anslutningar för elektrokemisk potentialmätning utförs inte.

6.2.10.8 Skyddsimpregnering och målning

På samtliga betongbroar ska kantbalk och skiljebalks överyta samt sidor ovan beläggning skyddsimpregneras mot inträngning av klorider och vatten med vattenavvisande impregneringsmedel enligt AMA, LFB.311.

Vingmurar och andra specificerade ytor enligt råd 6.2.10.8.1 ska skyddsimpregneras mot inträngning av klorider och vatten med vattenavvisande impregneringsmedel enligt AMA, LFB.311.

6.2.10.8.2 Klotterskydd

Synliga ytor i underbyggnad och andra specificerade ytor ska behandlas med klotterskydd av vaxtyp som ska vara väl fungerande med vald impregnering.

6.2.3 Stålkonstruktion

6.2.3.1 Allmänt

Kapade/klippta ytor och hål ska rundas av med radien minst 3mm.

6.3 Broliknande konstruktion

6.3.3 Stödkonstruktion

6.3.3.5.1 Kvarsittande spont

Spont som är nedslagen i jord under bottenplatta eller placerad i packad fyllning under bottenplatta dras på grund av risk för sättning inte upp. Sådan kvarsittande spont kapas så att den inte sticker upp ovanför anslutande betongs överyta.

En permanent spont får vara av trä, om beställaren så anger, och då i samband med träspont runt damm eller i kanal.

6.3.3.7 Stödkonstruktion av armerad jord

En stödkonstruktion av stenfyllda nätkorgar, s.k. gabionmur, är ett exempel på en stödkonstruktion av armerad jord. Ska sändas in för kontroll där nivåskillnad är större än 1,5 m eller är trafikbelastade.