Förbjuden journalistik
Visste du att flera journalister mördas varje månad? Och att hundratals journalister fängslas varje år? Visste du att det blir mer och mer farligt att arbeta som journalist, även i Europa?
Kan du tänka dig att leva i ett land där det är farligt att tala och skriva om dina idéer? Eller där det är farligt att sända nyheterna?
Journalistyrket kan vara farligt
I många länder betraktas journalistyrket som ett farligt yrke. Journalister som gör research, samlar information och intervjuar människor riskerar att trakasseras, arresteras, fängslas, försvinna eller till och med mördas.
Att belysa exempelvis korruption, ekonomiskt fiffel eller organiserad brottslighet anses farligt och riskfyllt. Även att rapportera om frågor som rör etnicitet, kön, religion och nationalitet. Frågor om sex, sexualitet och könsidentitet likaså.
Fördjupning: censur av journalism
Hur påverkas journalister av censur?
Censur handlar inte bara om att tysta journalister. Censuren berör även andra verksamma inom media. Fotografer, filmare, serietecknare och assistenter är exempel på andra yrken som får utstå hot och trakasserier.
Reportrar utan gränser (RSF) är en organisation som bevakar journalisters villkor världen över. Varje år sammanställer de en rangordnad lista över hur pressfriheten ser ut i alla världens länder. I statistiken lyfter de bland annat hur många journalister som mördas och fängslas varje år.
Under 2021 mördades 46 journalister och 488 fängslades. Allt för att de har utfört sitt arbete. Samtidigt lyfter de hur tidningar/mediehus fortsätter stängas ner av olika regeringar runt om i världen. Detta drabbar alltså både traditionella papperstidningar samt digitala medier och sociala medier.
Vilka teman är extra utsatta?
Att skriva om frågor som rör kön i allmänhet och kvinnofrågor i synnerhet anses extra farligt för kvinnliga journalister.
Kvinnliga journalister som skriver om dessa frågor kan drabbas av vad Reportrar utan gränser kallar könsspecifikt våld. Detta våld kan bestå av fysiska och verbala attacker, näthat, fängelsestraff och mord. Våldet utövas i regel av religiösa fundamentalister, kriminella organisationer eller enväldiga regeringar.
Bör journalister vara oroliga?
Journalistik är alltså förenat med fara på många platser i världen, men bilden av journalistik och journalistyrket som något farligt bör inte normaliseras, eftersom en oberoende och fri press är ett av demokratins fundament.
I ett demokratiskt samhälle är den fria pressen och media garanten för ett fritt informationsflöde. Fri och oberoende media säkerställer att idéer och nyheter når sin publik utan att regeringar eller stora företag blandar sig i innehållet.
Genom fria och oberoende medier får medborgarna i ett samhälle tillgång till flera olika perspektiv innan de behöver ta ställning i en fråga, eller inför ett val. På så vis kan man säga att journalistiken vaktar över vår rätt till liv – ett liv fritt från censur, korruption och förtryck.
Sverige och tryckfrihetsförordningen
Sverige var det första landet i världen som antog en tryckfrihetsförordning och gjorde den till en del av grundlagen, redan 1766.
Tryckfrihetsförordningen säkerställer att människor med makt kan ställas till svars och att all information måste vara fritt tillgänglig för alla medborgare, oberoende av vad medborgaren ska ha informationen till.
Detta regleras av den så kallade ”offentlighetsprincipen” som sammanfattas i 1 § av Tryckfrihetsfordningen: "Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar”.
Yttrandefriheten i världen
1948 antog generalförsamlingen i FN en deklaration för mänskliga rättigheter som ska gälla i hela världen.
I artikel 19 av deklarationen konstaterar FN att varje människa ska ha rätt att söka, motta och påverka information, nyheter och idéer så att alla människor ska kunna uttrycka egna åsikter utan att trakasseras eller hotas.
Kreativa kryphål för en fri press
I många länder är tillgången till fri press och fria tankar begränsade i allmänhet, inte minst på internet och sociala medier. I en del länder kan det vara svårt, eller till och med omöjligt, att få tillgång till oberoende tankar, nyheter eller analyser av det politiska läget i landet.
Censuren kan omfatta både onlinetidningar, bloggar, sociala medier, hemsidor. Däremot är det svenska datorspelet Minecraft tillgängligt i de allra flesta länder.
Minecraft och censurerad journalistik
Detta är ett kryphål som Reportrar utan gränser har tagit tillvara på. I samarbete med Mojang och Blockworks har de utvecklat en server och karta i spelet som de kallar ”The Uncensored library”.
I spelet har de byggt en digital replika av Library of Congress i Washington DC, USA. I det virtuella biblioteket finns det fem stora salar som representerar fem olika länder. Mexiko, Ryssland, Vietnam, Saudiarabien och Egypten.
I dessa salar finns det ett antal olika virtuella böcker som representerar texter och artiklar som har begränsats eller censurerats i sina hemländer.
The Uncensored library blir alltså ett verktyg för att tillgängliggöra censurerad information och journalistik till människor som inte hade fått tillgång till det annars.
Begränsar censuren tillgången till journalistik på internet kan du istället ta del av den i Minecraft.