Böcker som lyfter rasism/minoritet
Många författare som lyfter rasism blir motarbetade runt om i världen – än i dag. Här är några tips på förbjudna böcker som tar upp rasism.
Att författare utsatts för rasism eller blir censurerade när de lyfter rasism har varit ett vanligt förekommande fenomen över hela världen i alla årtionden och är än i dag ett problem.
Ofta censureras och kritiseras böcker som tar upp rasism med hänvisning till stötande innehåll, till exempel svordomar. Samtidigt som många menar att det används som en ursäkt för att hindra människor från att läsa böcker som beskriver en rasistisk verklighet.
The Hate U Give (2017) av Angie Thomas
The hate u give handlar om 16-åriga Starr Carter, en svart flicka från New Yorks fattigare delar som går på en fin privatskola i stadens rikare delar.
En dag blir hon vittne till hur polisen skjuter ihjäl hennes barndomskompis Khalil, detta vänder hennes liv upp och ned. Hon utsätts från press från olika håll. Ena sidan menar att hon måste vittna, den andra sidan menar att det är bäst för henne om hon håller tyst.
Boken är en relevant skildring av polisvåld och att vara en ung svart person i samtidens USA.
Därför förbjöds The Hate U Give
Boken har utsatts för mycket kritik för att den innehåller svordomar, skildrar droganvändning och polisvåld. Kritiker menar att boken polariserar snarare än enar.
Vissa har tagit den här kritiken så långt att de har försökt få boken bortplockad från skolor och bibliotek. I ett skoldistrikt i USA så har boken plockats bort.
Även en polisförening i USA har försökt förmå ett gymnasium i USA att inte inkludera boken på listor över rekommenderad läsning.
The bluest Eye (1970) av Toni Morrison
The Bluest Eye är nobelpristagaren Toni Morrisons debutbok. Romanen utspelar sig i Morrisons hemstad i delstaten Ohio och handlar om den afro-amerikanska flickan Pecola som växer upp under den stora depressionen.
Berättelsen kretsar kring hur hon betraktas som ful på grund av hennes sätt att föra sig och hennes mörka hud, detta gör att hon utvecklar ett mindervärdeskomplex och strävar efter att få blåa ögon, något som hon förknippar med vithet.
Därför förbjöds The bluest eye
Boken avhandlar tunga ämnen som rasism, incest och sexuellt ofredande mot barn. Dessa ämnen har ansetts så kontroversiella att boken länge har förekommit på American Library Assosciations lista över mest ifrågasatta och förbjudna böcker på amerikanska skolor och bibliotek.
Flera stater har under årens lopp förbjudit boken på grund av de ämnen som skildras.
July’s people (1981) av Nadine Gordimer
July’s people är skriven av den vita sydafrikanska författaren Nadine Gordimer under apartheidregimen i Sydafrika på 1980-talet. Boken utspelar sig i ett fiktivt Sydafrika efter att rassegregationssystemet Apartheid har avskaffats.
Romanen blandar historiska fakta och fiktion för att skildra hur svarta sydafrikaner kämpar emot den rasistiska apartheidregimen.
Därför förbjöds July’s people
Nadine Gordimer har mött enorma framgångar internationellt och har tilldelats nobelpriset i litteratur.
Under många år var flera av hennes böcker förbjudna (så även July’s people) i Sydafrika under apartheidregimen. Regimen accepterade inte att man protesterade eller skildrade apartheid som något negativt.
Don't run, my love – med flera, av Easterine Kire
Easterine Kire är en poet, författare och musiker som är uppvuxen i delstaten Nagaland i norra Indien. Kire är en del av den etniska minoritetsgruppen Angami Naga. Kire har länge skrivit både poesi, böcker och för tidningar.
Många av hennes böcker skildrar just Nagaland och den minoritetsgrupp hon tillhör.
I romanen Don’t run, my love skildrar Kire en änka och hennes vuxna dotter. Deras tillvaro ställs på ända när en ung stilig man vid namn Kevi friar till den vuxna dottern.
Kevi visar sig vara en slags varulv, en varkatt, hälften man och hälften tiger. Mor och dotter tvingas på flykt. Flyktens mål är inställd på en by full av siare.
Därför tvingades Easterine Kire till exil
Att Easterine Kine är en del av den etniska minoritetsgruppen Angami Naga, i kombination med hennes skrivande som ibland drar åt det regimkritiska hållet, ledde till att hon tvingades till exil i Norge som en del av fristadsprogrammet ICORN.
Den lokala regimen gjorde det svårt för henne att fortsätta skriva och verka som författare.
Kontakta oss
Malmö stads kontaktcenter
- E-post:
- malmostad@malmo.se
- Telefon:
- 040-34 10 00
- Telefontider:
- Vardagar 08.00–17.00
Sidan senast uppdaterad: