Censur på grund av ras och etnicitet

Miriam Makeba - Soweto Blues (1976)

Ett tydligt exempel på diskriminering på grund av hudfärg eller etnisk tillhörighet är den sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba (1932-2008), även känd under sitt smeknamn ”Mama Africa”.

Sydafrika och apartheid

När Sydafrika blev ett självständigt land i mitten av 1900-talet tog nationalistiska partier, dominerade av vita holländska ättlingar, makten. 1950 instiftades en ny författning med raslagar som innebar att landet skulle byggas på ett så kallat apartheidsystem, vilket innebar tydlig åtskillnad mellan de vita och de svarta, och inga politiska rättigheter för de svarta som inte heller hade rätt att bosätta sig var de ville. Istället besatt den vita minoriteten av befolkningen all makt.

Miriam Makeba

År 1932 föddes den svarta artisten Miriam Makeba i Johannesburgs fattiga kvarter. Hennes musikaliska talang uppmärksammandes dock med tiden och under 1950-talet började hon turnera världen över med en musik som präglades av en mix mellan jazz, traditionell afrikansk musik och västerländsk populärmusik. Strax därefter flyttade hon till New york och började bli mer politisk i sitt uttryck.

Under 1960-talet förvägrades hon som en följd att återvända till sitt hemland av regeringen vilket ledde till en lång period i exil. Hon fortsatte dock att turnera världen över. Hennes skivor hade så småningom kommit att nästan uteslutande handla om kampen mot apartheid, och tillsammans med Nelson Mandela blev hon den kanske mest kända symbolen för denna kamp.

Miriam Makebas förbjudna musik

År 1976 spelade Makeba in låten "Soweto uprising" som handlade om den omfattande kampanj som sydafrikanska skolbarn drivit för bättre rättigheter, vilken mötts med omfattande våld från polisen, där uppemot 700 barn och ungdomar mördats. Denna, liksom hennes övriga musik, förbjöds att spelas i alla officiella kanaler i hennes hemland.

Sydafrika hade vid den här tidpunkten ett utförligt system för hur granskning av musik och andra kulturyttringar skulle gå till, med en egen myndighet helt koncentrerad på detta arbete. När apartheidsystemet föll 1990 kunde Makeba dock återvända hem efter 30 år i exil. Mandela, president för det fria Sydafrika, uttryckte vid hennes död hur hennes musik ”inspirerat en stark känsla av hopp för oss alla”!

Lars Nilsson, same. Dödsstraff för musikalisk trolldom. (1693)

Lars Nilssons avrättning

År 1693 avrättas 60-årige Lars Nilsson i Sverige. Hans brott? Att ha spelat på sin trumma för att försöka få liv i sitt barnbarn som varit med om en drunkningsolycka. Lars Nilsson var same och detta är bara ett exempel på hur illa Sverige har behandlat samer genom historien, och de förödande konsekvenser en brutal assimileringspolitik kan föra med sig.

Sverige och samer historiskt

Det beslutades år 1593 att alla svenskar skulle vara medlemmar i Svenska kyrkan. Då, liksom i många andra tider, cirkulerade tanken om ”ett land, ett folk, en religion”. Den missionerande verksamheten ibland samerna inkluderade både fysiska och psykiska övergrepp.

Enda fram till 1942 var trolldom och vidskepelse straffbart enligt lag i Sverige. På grund av den tidigare lagen var det förbjudet att ens äga en samisk trumma och många samlades in och brändes på bål eller försvann på annat sätt. Långt in på 1900-talet hade samer kvar en djupt komplicerad relation till trummorna och trummandet. De sågs och upplevdes av många vara en symbol för något man lämnat bakom sig och inte längre ville förknippas med, då det enkelt kunde anses vara något primitivt eller ockult.

Eftersom samerna ansetts tillhöra en lägre stående, underlägsen människoras i många hundra år av andra svenskar, har det varit extra komplicerat och känslomässigt att förknippas med praktiker som kan anses vara primitiva. På grund av alla dessa förföljelser och de direkt påföljande tabuna som skapades kring dem, har kunskapen och praktikerna kring dessa trummor gått förlorad och vi vet exempelvis inte vad några av de symboler som pryder de fåtal trummor som finns kvar innebär.

Samisk musik idag

Idag har samiska trummor börjat användas på nytt av musiker som exempelvis Sofia Jannok och Marie Boine och kommer förhoppningsvis att kunna få en ny, återupprättad plats i vår gemensamma kulturhistoria.