$left
$middle

Fakta och kul att veta om vanliga fåglar i Malmö

I Malmös lummiga parker, som Öresundsdammarna, Rönneholmsparken, Slottsparken och Pildammsparken, frodas en mångfald av fågelarter. I denna guide riktar vi uppmärksamheten mot fem särskilt vanliga och intressanta fåglar som besökare ofta kan skåda i dessa gröna oaser.

Öresundsdammarna

Grågås

Grågåsen börjar bygga bo tidigt och är ursprunget till vår tamgås. Det är vår största gås och näbben är skär utan mörka teckningar som många av de andra grå gässen har. Den är här på vintern, men kan också flytta till Spanien.

Grågås

Gråhakedopping

Gråhakedoppingen hörs mer än den syns på våren, paret låter som stuckna grisar när de spelar för varandra i dammarna. Färgprakten har den bara när den är hos oss på sommaren, på vintern övervintrar den till havs och är då bara grå och vit.

Gråhakedopping

Rörsångare

Rörsångaren är rödbrun och sitter och sjunger sin skorrande sång från en vassvippa. Den kommer sista dagarna i april och lämnar i augusti för sina vinterkvarter i Afrika söder om Sahara.

Rörsångare

Sothöna

Sothönan är släkt med rörhönan men har bara två färger, svart och vitt. Den har en rik lätesrepertoar. Ett metalliskt ljud kan låta som en hammare som slår mot metall och den är ständigt på vakt för att jaga bort inkräktare när den har bo.

Sothöna

Sädesärla

I mars anländer sädesärlan. Kolla i nacken på den: är det svarta skarpt avgränsat mot ryggen är det en hane. Går det svarta gradvis över i grå rygg är det en hona. På vintern är den i bland annat Egypten.

Sädesärla

Rönneholmsparken

Blåmes

Blåmesen bor gärna i holkar eller i håligheter i träd eller stenmurar. Många ungar får den, ibland upp till ett dussin. Men liksom för alla fågelungar dör många under sitt första levnadsår så det kanske är tur att den kan lägga så många ägg.

blåmes

Koltrast

Koltrast är Sveriges nationalfågel och var från början en skogsfågel, men som gillade miljöerna i stan när vi började bygga villor med trädgårdar och parker för lite över 100 år sedan. Hanen sjunger gärna när det regnar lite lätt, från december till juli.

koltrast

Råka

Den nakna huden kring näbben har råkan för att den gärna påtar i jorden efter mat, och det blir svårt att hålla fjädrarna där rena från jord och annan smuts. Fast de unga råkorna har fjädrar ända fram till näbben tills de blir äldre. Råkan bor gärna i kolonier, där de gamla får ha sina bon nära trädets stam och de unga får ha sina bon ute på grenarna där det gungar mer.

råka

Kaja

Kajan uppträder ofta i par, utom utanför häckningstiden då de samlas i stora flockar, ibland tillsammans med råkor. Till Malmö kommer många kajor från Finland och Ryssland på vintern, våra flyttar till Västeuropa eller stannar kvar i staden.

kaja

Pilfink

Pilfinkens hane och hona ser likadana ut, till skillnad från släktingen gråsparv där honan är brungråare. Pilfinken bor gärna i holkar och den svarta fläcken på kinden skiljer den från gråsparven.

pilfink

Slottsparken

Gråhäger

Det tar några år för gråhägern att bli könsmogen, och då stannar den gärna till i stadsparker. Den kan flyga långt, ända ner till Afrika, men finns året om i Malmö. Sin mat, fisk och grodor, fångar den genom att vänta alldeles stilla i vattenkanten.

gråhäger

Gräsand

Många gräsänder vi ser i Malmö på vintern kommer långt österifrån i Ryssland. Honorna återvänder alltid dit de är födda, och hanarna får vackert följa med honan dit på våren efter att de bildat par på senhösten.

gräsand

Hornuggla

Hornugglan sitter alldeles stilla på dagen, invid en tallstam eller långt inne i en tuja. När den skall gömma sig gör den sig långsmal och försöker likna en gren. Ibland häckar den på vintern.

hornuggla

Rörhöna

Rörhönan har gröna ben, en ljus strimma på kroppssidan och tittar du noga ser du att ryggen är brun och inte svart. Den gillar att hålla sig gömde inne i vassen, men i stan ser man dem ofta promenera öppet på gräsmattor. På tårna har den inte simhud, utan i stället stora flikar på sidorna,

rörhöna

Nötväcka

Nötväckan har en rik lätesrepertoar, och den bryr sig inte så mycket om vad som är upp och ner. Ibland ser man den springa nerför en trädstam där den letar bland barkflagorna efter insekter och spindlar att äta

nötväcka

Pildammsparken

Grönfink

Grönfinken är stor som en gråsparv och har en tjock näbb för att den enkelt skall kunna knäcka frön. Hanen har mer grönt i sig än honan. Ofta sitter de högt och har en massa olika läten för sig, men ibland kommer de ner på marken.

grönfink

Talgoxe

Redan i januari hör man talgoxens sång. Hanen och honan kan man skilja åt om man tittar på det svarta bandet längs magen, tjockt band som flyter ut i fläck på buken är en hane, smalt band längs hela undersidan är en hona.

Talgoxe

Knölsvan

Knölsvanen är vår största och tyngsta andfågel. Hanen har en lite större knöl ovanför näbben än honan. Även om man ser dem året runt flyttar knölsvanar och i Malmö möts knölsvanar från kontinenten, Finland och Malmö. De häckar inte förrän de är 3-4 år gamla.

knölsvan

Skrattmås

Skrattmåsen ser olika ut på vintern och på sommaren men den har alltid röda ben och röd näbb. Många skrattmåsar i stadsparkerna blir gamla, upp emot 30 år. Och när våra svenska skrattmåsar är i England på vintern, fylls våra parker av finska och ryska skrattmåsar.

skrattmås

Vigg

Viggen kan, till skillnad från gräsanden, dyka djupt ner under vattnet och hämta sin föda. Den födosöker ofta på nätterna och ligger och vilar på dagarna, en parkdamm blir perfekt sovplats. Honan är mer anspråkslöst brun och saknar hanens kontraster.

vigg

Text och bild

Erik Hirschfeld, naturguiden och författaren, har producerat alla texter och bilder.

Kontakta oss

Malmö stads kontaktcenter

Telefon:
040-34 10 00
Telefontider:
Vardagar 08.00–17.00
sv