Malmö stad tar fram ljudidentitet

Malmö stad vill göra kommunikationen med medborgare tydligare och mer effektiv genom medveten användning av ljud. En ljudidentitet med flera musikspår har tagits fram och på så sätt kan organisationen göra filmer utan att betala ytterligare licenskostnader som idag.

Anledningen är att ljud får en allt större betydelse i dagens samhälle och i Malmö stads kommunikation, till exempel har film blivit en viktig kommunikationsform. Film talar till flera sinnen vilket gör att budskap förstärks med hjälp av både bild och ljud.

Malmö stad har idag en grafisk profil som gör kommunikationen med Malmöborna tydligare och dessutom förenklar och effektiviserar den arbetet med att skapa kommunikation då mallar kan användas. Detta saknas för ljud vilket gör att Malmö stads kommunikation spretar och att vi lägger mer resurser än nödvändigt på ljud till produktioner. Det tar tid att leta ljud efter ljud och framförallt finns det kostnader för licenser och rättigheter.

Malmö stad har undersökt organisationens behov av ljud och definierat hur dessa ljud bör låta. Sedan har en ljudverktygslåda tagits fram som i huvudsak består av musik komponerad i en studio. Några inspelade ljud från Malmö stads verksamheter används för att stärka kopplingen till organisationen och få till en mer organisk känsla. De olika musikspåren kommer att hänga ihop i uttryck men genom skiftande intensitet och innehåll kommer de fungera i olika sammanhang. Musiken kommer att tas i bruk senare under året – i huvudsak i kommunens filmer men andra sammanhang kan också bli aktuella.

Frågor och svar

På vilket sätt lägger ni onödigt mycket resurser på ljud i filmer?

De medarbetare i Malmö stad som gör filmer sitter idag och letar efter användbar musik i filmer. Det tillkommer också licenskostnader för en ljudbank och i vissa fall krävs andra licenser och rättigheter för viss musik.

Varför ska ni använda ljud överhuvudtaget?

Precis som en bild kan säga mer än tusen ord så kan ljud det. Forskning visar att ljud är väldigt effektivt för att skapa känslor, vilket gör att vi kan förstärka budskap i filmer.

Det är ingen annan kommun som har en ljudidentitet – hur kommer det sig?

Ljud blir viktigare och viktigare. Flera företag har förstått det och jobbat med ljudidentiteter. Troligtvis kommer andra kommuner ta efter i framtiden eftersom det effektiviserar arbetet, särskilt i stora organisationer.

Varför använder ni inte bara en gratis ljudbank på internet?

Eventuella specifika ljud som behövs kan plockas från en sådan ljudbank. Syftet med den komponerade musiken är att få en uppsättning av olika ljudspår som är unika för Malmö stad och som hänger ihop även om de går att anpassa till olika sammanhang. Nu kommer vi till exempel kunna använda ett lugnt och välkomnande spår för att berätta om arbetet i socialtjänsten och ett energifyllt spår som höjer peppen inför ett större publikt evenemang.

Hur låter Malmö stads ljudidentitet?

Ska man försöka förklara med ord så är det en kombination av välkomnande, rörelse, spirande, stolthet. Saker som Malmö stad står för och som vi ska förmedla till Malmöborna.

Kan Malmöborna höra den?

Vi har inte kommit så långt att vi har färdiga filmer med musik från identiteten. Musiken ska inte lyssnas på som en låt utan ska användas i vissa filmer på samma sätt som vi arbetar idag.

Hur har ljudidentiteten tagits fram?

För att den ska vara så bra och användbar som möjligt har behoven undersökts noga. Vi har tittat på vad vi behöver förmedla och i vilka sammanhang vi ska göra det. En professionell producent har spelat in musik i enlighet med detta. Det kommer finnas flera olika ljudspår som kan anpassas till olika slags filmer.

Varför har ni spelat in tystnad på biblioteket?

Ljud spelades in på olika platser under en dag. Biblioteket var ett av ställena. Genom att använda riktiga ljud kan vi få till en organisk känsla i musiken och en koppling till Malmö stads verksamheter. Merparten av arbetet är dock komponerande och inspelning av musik i en studio.

Hur mycket har det kostat att ta fram ljudidentiteten?

Att spela in och producera ljudverktygslådan, samt att få rättigheter för all framtid kostade 273 000 kronor totalt. Det ska sättas i perspektivet att verktygslådan kan användas av hela vår jättelika organisation under många år framöver. Så det kommer att spara pengar åt oss på sikt eftersom vi idag har kostnader för licenser, samtidigt som vi kan göra tydligare och bättre kommunikation.

Är det alla kostnader för projektet? En summa på 300 000-400 000 kr har nämnts tidigare?

För inspelning och rättigheter ja. Men för att till exempel undersöka betydelsen av ljud, få kunskap om några andra organisationers ljudidentiteter och juridik att förhålla sig till gjordes 2017/2018 en förstudie som kostade 72 000 kronor. Sedan kartlades behov genom bland annat involvering av medarbetare och en kravställning på ljudidentiteten togs fram. Det arbetet kostade 142 000 kronor. Räknar man in detta blir det alltså 487 000 kronor.

För att sätta det i perspektiv så är vi en stor organisation som ska ha nytta av detta arbete under flera år framöver. Vi har 13 förvaltningar med tillsammans cirka 26 000 medarbetare och en budget på cirka 25 000 000 000 kronor per år. Investeringen i ljud kommer betala sig genom att vi kan sänka kostnader för i synnerhet licenser men också arbetstid. Dessutom kan vi kommunicera tydligare och bättre med Malmöborna.

Varför kostar det så mycket pengar?

Vi har använt en upphandlad leverantör som är vald utifrån att vi ska få så mycket som möjligt för pengarna. Vi har valt att anlita dem då vi inte har professionella musiker/producenter internt. Sen har det varit viktigt att göra ett genomtänkt arbete med kvalité för att det ska hålla länge. På så sätt kommer investeringen att löna sig på sikt, även i direkta kostnader för framförallt licenser.

Samtidigt har det nyligen varit debatt om resursbrist i vissa av Malmö stads verksamheter. Hur kan ni motivera att ni lägger så mycket pengar på ljud?

Det är en investering som kommer löna sig så det är i linje med att ta vara på resurser. Förutom att vi kan göra tydligare och bättre kommunikation med Malmöborna och andra intressenter så kommer vi bli effektivare genom att sänka de kostnader vi har idag för licenser och rättigheter samt minska tiden som medarbetare lägger på att leta efter och hantera ljud.

Hur mycket pengar kan ni spara?

Det finns viss osäkerhet i beräkningarna men ligger kring 100 000 kronor per år, cirka hälften är en fast kostnad för licenser till en extern ljudbank. Resten är övriga musiklicenser till externa produktioner och minskad arbetstid för att leta ljud. Samtidigt blir vår kommunikation tydligare och bättre.