Förutom att äldre utgör den grupp som riskerar att fara mest illa fysiskt av coronaviruset, så riskerar de även att drabbas hårdast psykiskt. Det menar Caroline Sjöberg som är psykiatrisjuksköterska inom hälsa, vård och omsorg i Malmö stad.

Caroline Sjöberg är konsultativ psykiatrisjuksköterska inom hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen i Malmö stad. Det senaste året har hon forskat på deltid och är precis klar med en forskningsstudie som handlar om äldres psykiska välmående. Ett ämne som fått en kuslig aktualitet i samband med coronautbrottet.

Vad tänker du om den nuvarande situationen för alla äldre?

– Ja, just nu är ju vardagen väldigt annorlunda för oss alla. Äldre 70+ bör som bekant begränsa sina sociala kontakter så mycket som möjligt eftersom hög ålder är den främsta riskfaktorn för att drabbas hårt av coronaviruset. Även utan coronaviruset har äldre en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, och nu riskerar de i ännu högre grad att drabbas av ofrivillig ensamhet. Vi behöver därför alla hjälpas åt för att denna målgrupp ska kunna må så bra som möjligt under denna kris.

Hur du några generella tips på hur äldre kan bibehålla sin psykiska hälsa i tider av karantän, isolering och rädsla för sjukdom?

– Försök att upprätthålla vardagliga rutiner då vi vet att det hjälper den psykiska hälsan. Ta även hjälp av digitaliseringen. Det erbjuds mängder av aktiviteter via internet: konserter, museibesök, konstrundor, träningspass. Det är viktigt och fullt möjligt att ha meningsfulla aktiviteter även i dessa tider. Var kreativ! Det går att vinka till sina nära och kära från fönstret, prata i telefon eller via videosamtal. Hälsa, vård och omsorgs egen ”IT-fixare” kan hjälpa äldre personer som behöver stöd i att komma igång med videosamtal eller handla över nätet. Promenader i den friska luften stärker också den psykiska hälsan.

– För oss medarbetare är det extra viktigt att vi tar oss tid att prata och svara på frågor. Bemötandet blir ännu viktigare i dessa tider när vi medarbetare kanske är den enda fysiska kontakt en äldre person har. Fråga de äldre vad de vill göra och lyssna verkligen in deras individuella behov. Var kreativ även som personal. Om en äldre känner oro eller behöver någon att prata med så finns även samtalslinjer och annan hjälp från frivilligorganisationer att få (se faktaruta, red).

Uppsatsen som du nyss blivit klar med heter ”Hälsointerventioner för att åldras och må bra. Att främja psykisk hälsa hos äldre”. Vad handlar den om?

– Kortfattat handlar den om aktiviteter för äldre personer för att de ska må bra psykiskt. Jag har i mitt resultat fått fram två kategorier som är avgörande. Den ena kategorin handlar om Vad? Det vill säga vilka aktiviteter som fungerar och kan förbättra den psykiska hälsan. Här framkom det att de mest effektiva aktiviteterna är sociala, fysiska och/eller pedagogiska. Exempel kan vara att delta i kulturella aktiviteter, lära ut språk till utlandsstudenter eller läsa böcker för förskolebarn. Det främjar den psykiska hälsan! Den andra kategorin handlar om Hur? Det vill säga vilka arbetssätt som kan främja den psykiska hälsan. Där fann jag att det är viktigt att arbeta stödjande och stärka de äldres egen förmåga. Det är även viktigt att arbeta strukturerat och målinriktat samt personcentrerat. Vi behöver se hela individens behov helt enkelt.

Som psykiatrisjuksköterska jobbar du dagligen med äldres psykiska mående – varför ville du fördjupa dig i ämnet i en forskningsrapport?

– Jag har länge velat titta på dessa frågor eftersom jag är övertygad om att vi med ganska små medel kan hjälpa äldre personer att må bra psykiskt även om de bor på särskilt boende eller i det egna hemmet. Jag har använt sammanlagt tretton studier i mitt resultat och forskningen talar sitt tydliga språk – det är möjligt att förbättra den psykiska hälsan hos våra äldsta.

Vad hoppas du att din uppsats kan bidra med?

– Jag hoppas att vi kommer att se fler individanpassade aktiviteter till äldre personer inom vård och omsorg. Jag hoppas att det inspirerar medarbetare till att starta upp små projekt här och där. Det är lika bra – eller rättare sagt extra viktigt – att börja redan nu!

Text och foto: Henrik Eklundh Paglert