Tolv biståndshandläggare går just nu en vidareutbildning inom demenssjukdom. Kursen fokuserar på biståndshandläggarens möte med personer med demenssjukdom och deras anhöriga samt samarbetet med annan vårdpersonal. Handläggarna blir specialister inom sitt område och får i uppdrag att sprida sin kunskap vidare internt.

– Personer med demenssjukdom är en av de stora utmaningar som vi har. De utgör en målgrupp som kräver en specifik kompetens, säger Anna Lundström, utvecklingssekreterare på avdelning myndighet.

Kursen har tagits fram av Stiftelsen Silviahemmet och hålls på distans från Sophiahemmet Högskola i Stockholm. Efteråt kommer handläggarna internt att kallas Silviahandläggare. De flesta som går utbildningen är erfarna biståndshandläggare och har redan mycket kunskap men genom utbildningen kan de få den bekräftad, påpekar Anna. Och genom att man studerar med handläggare från hela landet kan man även knyta kontakter och diskutera gemensamma utmaningar. En av de tolv som går utbildningen är Loredana Krössman, som arbetar som biståndshandläggare inom enhet ordinärt boende.

– Det är jättenyttig kunskap för alla oss som arbetar med personer med demenssjukdom. Jag har tidigare erfarenhet som demenshandläggare så jag känner igen mycket, men kursen får mig även att tänka i nya banor, berättar Loredana.

Grund i demensstrategi

I demensstrategin för Malmö stad påtalas det att för att skapa förutsättningar för högsta möjliga livskvalitet hos personer med demenssjukdom och deras anhöriga bör förvaltningen bland annat satsa på samverkan mellan olika aktörer. Det krävs även att antalet medarbetare med kompetens inom demenssjukdomar ökar, och att insatser till den med demensdiagnos ska komma igång i ett så tidigt skede som möjligt.

Satsningen på utbildningen stämmer väl in på de krav som finns i strategin. Utbildningen fokuserar speciellt på samverkan med annan vårdpersonal samt mötet mellan biståndshandläggaren och personen med demenssjukdom och dess anhöriga. Biståndshandläggaren är dessutom ofta den första att möta den som drabbats av demenssjukdom när stöd behövs. Deras kunskap är viktig för att se och förstå den drabbades behov.

– Alla vi i teamet som möter personer med demenssjukdom måste samverka och erbjuda det stöd vi kan utifrån våra egna yrkesroller och perspektiv. Man kan inte göra det här ensam. Men anhöriga är också ett jätteviktigt stöd, både för oss och sina närstående. Man får inte glömma att de är en del av teamet också, påpekar Loredana Krössman.

Uppdragsbeskrivning arbetas fram

Anna Lundström påpekar att det är viktigt att handläggarnas kunskap snabbt kan implementeras efteråt för att tas tillvara på bästa sätt. Därför arbetas parallellt en uppdragsbeskrivning fram i dialog med handläggarna. Den ska förtydliga vad deras roll förväntas vara efter att utbildningen är klar. Utvecklingsområden som kommit fram hittills handlar om hur man kan fungera som stöd för kollegor och hur man sprider sin kunskap genom exempelvis utbildningar. Det handlar även om hur man bygger upp nätverk med andra vårdaktörer, omvärldsbevakar och håller sig uppdaterad.

Det är ett viktigt och ansvarsfyllt arbete handläggarna har framför sig. Loredana är förväntansfull:

– Att jobba med personer med demenssjukdom är inte alltid enkelt, men jag stimuleras av svåra ärenden och utmaningar. Jag brinner för den här målgruppen och jag är glad att det satsas på det här så att jag kan utföra mitt jobb ännu bättre.