Antisemitismen i Malmös skolor – hur ser den ut och vad kan vi göra åt den?
Malmö stad har under hösten 2020 undersökt förekomsten av antisemitism och förutsättningarna för judiskt liv i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning. Resultatet presenteras nu i en rapport tillsammans med en forskningsöversikt och förslag på åtgärder framåt. Undersökningen och rapporten är en del av Malmö stad och Judiska Församlingen Malmös samverkansöverenskommelse.
Rapporten handlar om att motarbeta antisemitism och stärka förutsättningarna för judiskt liv i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning. Studien består av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö, vilket kompletteras med en skolpersonalenkät utförd i några av Malmös grundskolor och gymnasier, samt en forskningsöversikt.
- Antisemitismen i Malmö är ett verkligt problem med tydliga offer, men frågan är mer mångbottnad än vad den ibland beskrivs som. Målsättningen med det här arbetet är att, utifrån kunskap och forskning, identifiera problem och behov i Malmös skolor för att skapa förutsättningar för att arbeta systematiskt med dessa frågor i utbildningen, säger Mirjam Katzin, samordnare för arbetet mot antisemitism och författare till rapporten.
Resultatet visar att det ofta saknas tillräckliga förutsättningar och förkunskaper hos skolpersonal för att arbeta mot antisemitism. För att förebygga rasism och antisemitism är en ökad kunskapsnivå central. Detta gäller i första hand lärare och annan skolpersonal och i andra hand eleverna. Slutsatsen är att det behövs kunskap och utbildning i demokrati, rättigheter, antirasism och specifikt frågor om antisemitism, konspirationsteorier, Israel/Palestina och de nationella minoriteterna.
Komplexa problem svåra att hantera för skolpersonal
Ett centralt problem, som återkommer i intervjuer med både skolpersonal och elever, är användandet av ordet ”jude” i nedsättande termer och skämt på judars bekostnad eller om Förintelsen. Detta refereras till i rapporten som ”skolgårdsantisemitism”.
Det är vanligt att undervisande lärare har stött på konspirationsteorier. För skolan innebär konspirationsteorier en utmaning med flera bottnar. Det konspiratoriska tänkandet är kopplat till en haltande omvärldsförståelse och -kunskap. De flesta konspirationsteorier har en antisemitisk grund men det är inte alltid uppenbart för den oinsatte, eftersom de ofta bygger på kodord.
Ett annat identifierat problem är att det på många skolor finns ett underutvecklat arbete med nationella minoriteter. Det finns för lite kunskap om malmöitiska judars liv och samtida kultur. Från både skolpersonals och de judiska elevernas berättelser framgår att det i skolan finns en begränsad tillgång till bilder av eller berättelser om olika sätt att vara och leva judiskt.
Studien har också visat att det finns en tydlig förekomst av hatbrott mot individuella judar, av såväl verbal som fysisk natur, i Malmös skolor. I princip alla intervjuade elever har varit med om verbala eller fysiska angrepp av något slag någon gång, men hur vanligt och hur allvarligt det är varierar.
Den bild som framträder är att skolpersonal många gånger tycker att det är svårt att hantera frågor kopplade till antisemitism, men även andra frågor som uppfattas som känsliga, utmanande eller potentiellt konfliktfyllda. Av den intervjuade skolpersonalen efterfrågas mer strukturer, ramar och tydlighet kring hur de ska jobba mot antisemitism i skolan.
- Det jag funnit både bekräftar och utmanar den förförståelse jag själv har haft och den förförståelse som finns i den allmänna debatten. Frågan om antisemitism blir ofta förenklad i det offentliga samtalet och min ambition har istället varit att visa på komplexitet och nyanser, säger Mirjam Katzin.
Kunskapsbaserade insatser viktigt
Malmö stad och Judiska Församlingen Malmö har en överenskommelse om en tät samverkan under åren 2019-2023. Syftet är att, mot bakgrund av en behovsanalys, gemensamt utveckla arbetet för att stärka den judiska identiteten i Malmö och motverka antisemitism. Strävan är att insatser ska vara kunskapsbaserade och grundade i forskning
- Judiska Församlingen Malmö har ända från början sett det som nödvändigt att göra en genomlysning av läget i Malmös skolor. Det ger oss en grund att stå på i det fortsatta arbetet mot antisemitism, säger Fredrik Sieradzki, talesperson för Judiska Församlingen Malmö.
Sverigeunik satsning av stort värde
Det projekt som nu har inletts i Malmös utbildningssektor är en del av en ambitiös, och i ett Sverigeperspektiv unik, satsning. Att systematisera arbetet med den här frågan skulle kunna göra Malmö till en stad i framkant i arbetet för att motverka antisemitism och stärka det judiska minoritetskapet.
- Jag hoppas att jag någorlunda har lyckats med att synliggöra frågans bredd och djup och att denna rapport därmed kan bidra med ny förståelse, ny kunskap och nya insikter i ett laddat och på vissa sätt låst ämne. Framför allt hoppas jag att rapporten kan bidra till att Malmö kan ta steg mot att vara ett samhälle där judar i högre grad kan och vill leva, säger Mirjam Katzin.
Ett ytterligare värde som denna rapport skulle kunna tillföra, är att även om utgångspunkten är en Malmökontext, så kan den kunskap och de förslag som presenteras här också kunna komma till nytta i andra kommuner och för andra organisationer som vill utveckla sitt arbete mot antisemitism.
- Före sommaren kommer vårt judiska utbildningscenter i Malmö synagoga att stå klart. Vi tror att det bli en viktig pusselbit bland många i arbetet med att höja kunskapen om det judiska och motverka antisemitiska föreställningar och fördomar framför allt bland skolever, säger Fredrik Sieradzki.
Kontakt
Carolin Sjöholm, kommunikatör, stadskontoret
carolin.sjoholm@malmo.se
