Från vänster: Ulrik Ekheim samt en bild från hans förpackningsföretag. Samt Malmö stads logga.

Almedalen 2021: rundabordssamtal om arbetsmarknaden för personer med LSS-insatser

Funktionsstödsnämndens ordförande och funktionsstödsförvaltningen bjöd in riksdagspolitiker, myndigheter och företagare till ett rundabordssamtal om tillgänglig arbetsmarknad för personer med LSS-insatser.

Rundabordssamtalet handlade dels om vägen till arbete - varför det inte fungerar det trots många insatser, dels om framgångsfaktorer i Malmö stad.

Anders Sjöholm, arbetskonsulent vid funktionsstödsförvaltningen, bjöd på en tillbakablick till åren 2012–2013 då Malmö stad började arbeta mer aktivt med att få personer med LSS-insatser att kunna närma sig arbetsmarknaden. Under de kommande åren arbetade Malmö stad, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen i Malmö fram en modell för ett samarbete där personerna fick möta arbetskonsulenter från Malmö stad samt handläggare med kunskap om funktionsnedsättningar från de omnämnda myndigheterna.

Senare utvecklades processen till att börja samarbeta med företag och då blev det även möten med företagarna.
– Att genomföra dessa möten efter de förutsättningar som finns, skapar en känsla för personer med LSS-insatser, säger Anders Sjöholm.

Idag är det 75 företag och organisationer utöver Malmö stad som har enskilda platser i Malmö. För närvarande är det 93 personer med LSS-insatser från Malmö stad som har enskilda platser.

Framgångsrikt att få ta ett steg i taget

Susanne Hansen och Anders Sjöholm lyfter fram att det som fungerar framgångsrikt är att personerna får ta ett steg i taget. Det finns ingen stress och det finns möjlighet att prova sig fram, få en arbetsförmågebedömning och en individuell plan inför att börja arbeta via enskild plats.

De nämner också skillnaderna. En enskild plats är steget efter en plats på en daglig verksamhet enligt LSS. Det är kommunen som har ansvaret för personen och som tillhandahåller en handledare. I den processen lyfter Susanne Hansen på arbetsförmedlingen att det är viktigt med balans mellan krav på personen och jobbmöjligheterna.

När personen övergår till en arbetsmarknadsanställning innebär den en större förändring. Personen går från aktivitetsersättning från Försäkringskassan till att få en lön av arbetsgivaren som i sin tur får ”lönebidrag” från Arbetsförmedlingen. Och ansvaret för personen övergår från kommunen till arbetsgivaren.

Företagaren: ett lyckat samarbete

Ulrik Ekheim har förpackningsföretaget DCL i Malmö och är en av de arbetsgivare som Malmö stad samt Försäkringskassan och arbetsförmedlingen i Malmö arbetar med. Han säger att de praktiska arbetsuppgifter företaget hanterar innebär en möjlighet att ta emot deltagare via enskild plats som senare kan övergå i en arbetsmarknadsanställning på företaget.
– Målet är att göra det här tillsammans. Att personen få känna att man utvecklas, att det är meningsfullt och att man duger som man är, säger han.

En viktig del är också att ha inställningen att deltagarna kan arbeta samtidigt som det får lov att vara en resa till ökad delaktighet.
– Det kanske börjar med en till två timmar om dagen. Sedan har vi en del individer som numera orkar arbeta åtta timmar om dagen. Och det är okej så länge det fungerar för dem.

En annan aspekt är balansen mellan antalet anställda samt deltagare och inkommande uppdrag. En framgångsfaktor är att det fungerar bra i dialogen med Malmö stad och myndigheterna. Att det går att styra över hur många Ulrik Ekheim och företaget DCL kan ta emot under olika perioder.

Politikerna om arbetsmarknaden

Marianne Fundahn, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och suppleant i arbetsmarknadsutskottet bidrog med sina reflektioner som dels riksdagsledamot, dels undersköterska.
– När jag började jobba inom sjukvården för drygt 40 år sedan, fanns det på många vårdavdelningar personer med olika funktionsnedsättningar som arbetade bland annat i avdelningsköken, säger Marianne Fundahn och fortsätter:

– Idag finns en del av dessa personer i dagliga verksamheter. Dessa personer skulle kunna vara på en arbetsplats istället. Därför är det mycket spännande att ta del av de framgångsfaktorer som finns i Malmö och förhoppningsvis i andra delar av landet.

Roko Kursar (L), ordförande i funktionsstödsnämnden och 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen i Malmö stad brinner för frågan om ökad delaktighet och jobbmöjligheter för personer med LSS-insatser. I sin roll som politiker i Malmö stad har han bidragit till att det finns ett kommunfullmäktigemål om att fler enskilda platser ska leda till lönearbete i Malmö stad. Han betonar också att det är viktigt att öka samarbetet med fler företagare.

Olika utmaningar att hantera

De utmaningar som nämns är framförallt pappersexercisen för personer med LSS-insatser och deras anhöriga samt gode män. Det är också en pappersexercis för arbetsgivare. Ulrik Ekheim lyfter att det borde kunna förenklas. Det i sin tur skulle öka chansen att få fler företagare blir intresserade av både enskilda platser och arbetsmarknadsanställningar.

En annan utmaning finns också i myndigheternas processer. Hos arbetsförmedlingen kan inte handläggaren med ansvar för personer med funktionsnedsättningar följa personen i ett senare skede när det är tal om arbetsmarknadsanställningar. Det blir ett ärende som flyttas över till nya handläggare.
– Det är många gånger en utmaning för oss handläggare, säger Susanne Hansen.

Roko Kursar lyfter också fram lagstiftningen inom LSS.
– Det framgår inte tydligt nog hur insatsen daglig verksamhet ska arbeta mot att personer ska ges möjlighet att komma ut i arbetslivet. Idag ser jag att det bara är var tredje kommun arbetar aktivt med frågan. En justering i den lagstiftningen skulle innebära en ökad likvärdighet över landet i frågan om att få in personer med LSS-insatser i arbetslivet.

I riksdagens arbetsmarknadsutskott

Marianne Fundahn uppskattar att få till sig de utmaningar som finns. Hon berättar att riksdagens arbetsmarknadsutskott diskuterar dessa frågor löpande. Just arbetsförmedlingen har fått ett ökat fokus på att arbeta med personer med olika funktionsnedsättningar. Hon hälsar att hon kommer att följa upp det.

Hon nämner också värdet av att se över gymnasiesärskolans uppdrag:
– Här kan det också finnas utrymme för att arbeta mer aktivt kring frågan om jobb och anställningar i framtiden för den här målgruppen.