Björn Westerström, lärare på Sankt Petri. Foto: Peter Kroon

Så ska skola bli en trygg plats utan rasism

Malmöläraren Björn Westerström har ett stort engagemang i arbetet mot antisemitism. På Sankt Petri gymnasie-
skola är han med och arrangerar hågkomst-
resor till Auschwitz-Birkenau. Och på Pedagogisk Inspiration fortbildar han Malmös lärare i ämnet.

Text: Magnus Erlandsson, (Öppna Malmö)

– De starkaste reaktionerna kommer oftast inte i själva koncentrations-
lägret. Det kan upplevas lite som en löpandebandvisning med guide. Det som brukar beröra eleverna mest är besöket uppe i bergen utanför Krakow där SS-soldaterna övade sig på att avrätta, med levande människor. Det var helt enkelt en mördarskola, berättar Björn Westerström när vi ses på Sankt Petri en septemberdag.

Han berättar att elevernas reaktioner är väldigt olika. Vissa börjar storgråta på plats, andra får en smärre chockreaktion och blir iskalla eller nästintill apatiska.
– Vi lärare är förberedda på detta och samtalar mycket med eleverna om deras upplevelser. Men framför allt uppmuntrar vi eleverna att prata med och ta hand om varandra.

Elevfilmer på museet

På samma sätt som Malmöforumet arbetar efter devisen ”Remember – React” (Kom ihåg – Reagera) följer skolan upp hågkomstresan så att den landar i en handling som andra kan ta del av.
Eleverna gör bland annat reflekterande filmer när de har kommit hem, filmer som har blivit så bra att de nu visas på Malmö museer.

Akta sig för att förenkla

Björn Westerström har en halvtidstjänst på Pedagogisk Inspiration, där han tillsammans med två kolleger har tagit fram en handlingsplan för hur lärare ska hantera antisemitism och annan rasism ute på skolorna.

– Man måste akta sig för att förenkla antisemitismens grunder och därmed lösning. Till exempel att antisemitism reduceras till något som endast handlar om nazism. Och lika fel blir det att fixera sig vid utfall från elever med bakgrund i Mellanöstern som bottnar i Israel-
Palestina-konflikten. Antisemitismen finns i Sverige oberoende av dessa faktorer, säger Björn Westerström.

Vad tycker du att skolans ansvar och roll bör vara i detta?
– Om skolan kan skapa en miljö där judiska och andra elever vågar vara öppna med sin kultur och sin identitet, då har vi lyckats. I dag är det fortfarande många som inte vågar berätta att de är judar, med risk för att bli trakasserade eller utestängda. Det är rasism i mina ögon.

Rapporten som sätter åtgärder i rullning

Mirjam Katzinsamordnare mot antisemitism i skolan Malmö stad. Foto: Petra Bindel.

Mirjam Katzinsamordnare mot antisemitism i skolan Malmö stad. Foto: Petra Bindel.

Text: Johan Bentzel, (Öppna Malmö)

Utredningen ”Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap” visade att många av Malmös elever känner sig utanför i skolan, på grund av medveten eller omedveten rasism. Rapporten innehåller också en mängd åtgärdsförslag. Nu har arbetet börjat.

Vad räknas som vanligt och vad är annorlunda? Det är den grundläggande frågan när det gäller det utanförskap som många elever känner i skolan. Vilka får till exempel frågor om det de äter i skolmatsalen?
– Att ständigt bli ifrågasatt skapar en stress i vardagen. För barn är det väldigt tufft att sticka ut, säger Mirjam Katzin.
Hon är samordnare mot antisemitism i Malmös skolor och författare till utredningen som nu även ska utföras i Stockholm.

Starka normer

Efter att nyligen ha undersökt hur antisemitismen tar sig uttryck i Malmös skolvärld har hon funnit problem på flera nivåer, från omedvetna strukturer till uttalade fördomar. Men hon konstaterar att resultatet även kan överföras på andra grupper än judar. Mirjam Katzins rapport och åtgärdsförslag ligger nu till grund för nya lärarhandlingsplaner i Malmö.

– Skolorna i Malmö har problem med rasism. Det handlar både om att det finns starka normer om hur man ska vara, leva och fira, och om ett rasistiskt språkbruk på skolgården.

Dåtid påverkar nutid

Användningen av ordet jude som någonting negativt, exempelvis för att antyda att någon är snål, är en del av detta.

– De judiska barnen har även med sig erfarenheter från familj och släkt. Det gör att dåtid och nutid flyter ihop. En elvaårig tjej som jag intervjuade var ständigt rädd för att Förintelsen skulle hända igen. Vetskapen om vad släkten har varit med om, gör att det man utsätts för i dag känns ännu värre.

Möjligheternas stad

Hon bär särskilt med sig de yngre barnens berättelser. En flicka ifrågasatte varför hon var tvungen att vara född till just det här. Men efter ett tag förändrades det till ett slags stolthet: Det jag är har ingen rätt att ta ifrån mig.

Att människor får lov att vara olika skapar ett rikt samhälle, menar Mirjam Katzin.
– Där kan man se Malmö som möjligheternas stad, om vi bejakar alla de olika erfarenheter och kunskaper som finns här. Skolan är en bra plats att börja på, för där möts många människor med olika bakgrunder.