Elever på Fågelbacksskolan berättade om hågkomstresor för utbildningsministern

Under tisdagen besökte utbildningsminister Anna Ekström (S) Fågelbacksskolan för att höra hur skolan jobbar mot antisemitism, rasism och kränkningar. Under det timslånga besöket berättade både elever och lärare om den hågkomstresa som just har gjorts till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau i Polen.

Under veckan pågår Malmö internationella forum för hågkomst av förintelsen och mot antisemitism där regeringen har bjudit in gäster från hela världen. En av dessa är utbildningsminister Anna Ekström (S) som hann med besök på några av stadens skolor. På Fågelbacksskolan har man länge arbetat med frågor som rör människors lika värde, antisemitism, rasism och diskriminering.

Såg människorna bakom siffrorna

Redan för två år sedan åkte en kull elever och lärare från ett antal grund- och gymnasieskolor på hågkomstresa till Polen. I höst var det dags igen och under utbildningsministerns besök berättade de elever som var med på resan om sina upplevelser.

– Det var en väldigt viktig resa och jag fick nya insikter, inte bara om mig själv utan om andra människor. Vi lär oss liksom det som står i skolböckerna men under resan till Auschwitz fick vi se människorna bakom siffrorna. Vi fick se namnen, hur de levde, ansiktena. Vi fick en helt annan bild än den vi hade av det vi läst i böckerna, säger Beatrice Fonte som går i klass 9D på Fågelbacksskolan.

Efter resan ska eleverna föra sina berättelser vidare till resten av skolan genom att gå runt i klassrummen, berätta och visa bilder. De lärare som har följt med har ett eget nätverk där de diskuterar och delar med sig av erfarenheter.

– Hågkomstresorna centreras runt antisemitismen men vi lyfter självklart frågor kring olika typer av rasism och intolerans i stort. Det är något som sträcker sig över alla yrkesroller på skolan. Detta blir en skjuts att forma sin undervisning kring, något som ger ringar på vattnet, säger Martin Björnberg, en av lärarna som följde med på resan till Auschwitz.

Viktigt att stå upp för sina åsikter

På Fågelbacksskolan tycker eleverna att stämningen generellt är väldigt god men att rasism, sexism och diskriminering ibland tas lite för lätt på då det ofta döljs bakom skämt.

– I klassrummet kan det vara så att någon elev säger en rasistisk kommentar och sedan skrattar bort det som ett skämt och då reagerar inte lärare alltid på det. Sker det i korridorerna är lärarna bättre på att säga ifrån, säger Marta Bjerre i klass 9G. Beatrice Fonte håller med:

– Det är inte alls kul, det är dagisnivå och så får de ofta med sina vänner. Men det är ju bättre om man står upp för sina åsikter istället för att sitta och småflina. Det är väldigt viktigt att lärarna säger till på skarpen och det gör de ofta.

– Precis som i alla andra skolor har vi elever som upplever sig kränkta utifrån någon av diskrimeringsgrunderna. Om jag skulle säga att vi inte har någon intolerans på skolan så skulle jag ljuga, för det har vi. Vi behöver bli bättre på att i stunden kunna bemöta de här frågorna. Ofta tycker man att det är lättare att prata om det planerat inom ramen för undervisningen än att bemöta dem spontant, säger Charlotte Löfqvist, rektor på Fågelbacksskolan och fortsätter:

– Vi har en tydlig arbetsgång vad gäller hanteringen av kränkningsärenden och vid upprepade kränkningar har vi ett åtgärdspaket i syfte att eleven ska få kunskap och reflektera kring sina värderingar och handlingar. Vi är inte ute efter att straffa någon utan att bilda och fostra och det är ett ständigt pågående uppdrag i skolan. Vi får aldrig ge upp utan ihärdigt hålla samtalet igång. Vi tycker att det har fungerat bra och vi har fått bra respons, både från elever och från vårdnadshavare.

Att hågkomstresan har varit väldigt viktig håller alla de elever som var med på resan med om.

– Det vi har lärt oss både före, under och efter har gett oss verktyg att se signaler och kunna säga stopp. Det farliga är de som är tysta, man måste våga stå upp själv eller prata med en vuxen och det gäller alla former av rasism, kränkningar eller andra antidemokratiska värderingar, säger Beatrice Fonte.

– Jag känner att jag har blivit mer engagerad. Innan var jag inte så påläst men nu har jag mycket mer fakta och då är det lättare att argumentera. Det har varit en personlig resa, man förändras som person och gör en utveckling som man inte kommer att glömma, säger Marta Bjerre.

Läs mer om hågkomstresorna och Malmö stads arbete mot antisemitism