Nu görs en undersökning av markmiljö och geotekniska förhållanden i Nyhamnen. Provtagningsarbetet omfattar all mark i området, med undantag av Smörkajen och privata fastigheter. Undersökningen utförs av ett konsultföretag.

Arbetet med provtagningarna har precis startat och sker med hjälp av en grävmaskin och två borrvagnar, som under de närmaste veckorna kommer arbeta sig igenom stora delar av Nyhamnen. Markområdet som kallas Smörkajen (Dp 5611) undersöktes våren 2020 och ingår därför inte i undersökningen.

63 hektar mark undersöks

Det som nu görs är en övergripande provtagning av både markmiljö och geotekniska förhållanden, steg 1 i utredningen av marken. Även grundvattnet provtas och analyseras. Området som undersöks är rejält i storlek: en yta på exakt 629 547 kvadratmeter, alltså knappt 63 hektar.

Provtagningsområdet har delats in i mindre kluster, rutor om cirka 50x50 meter, med vardera fem borrhål. Varje kluster är anpassat efter vilket år just den ytan fylldes ut – från år 1860 till 1990. Det handlar alltså om att undersöka 130 års utbyggnad och utveckling av Nyhamnen, vars geografi ändrat sig en hel del sedan den allra första spaden sattes i marken.

– Utifrån gamla kartor kan vi skapa oss en bild av var kajer och konstruktioner finns, men hur de är förankrade eller med vad kan man inte vara säker på. Vi vet till exempel att det finns ”Utfyllnadsmaterial med större, sammanhängande rester av tidigare rivningsmassor” från 1986, men inte exakt vad det består av. Vi vet också att rester av Nyhamnsverket, ett värmekraftverk från 1930-talet, finns begravt under marken och var det ligger, säger Jan Johansson, fastighets- och gatukontorets projektledare för tidiga exploateringsskeden i Nyhamnen.

Provtagningsområdet omfattar Nyhamnspiren i väster, där enstaka prover tas norr om Grimsbygatan och vid Hullkajen, över den så kallade evenemangsytan öster om hamnbassängen upp till magasinen M1 och M2, de delar av området för hamnverksamhet som ingår i planområdet för Nyhamnen, Hans Michelsensgatans planerade sträckning, hela området österut till Frihamnsviadukten, samt intill tvärgatorna söder om Jörgen Kocksgatan.

Små hål och större diken

Varje borrhål är i sig litet, bara cirka 1 decimeter i diameter, och man borrar ner till max 5 meters djup. Efteråt återställs marken med kallasfalt.

– Det här är en screeninganalys där vi söker brett efter lite allt möjligt. I nuläget vet vi inte mycket om vilka föroreningar vi kan förvänta oss att hitta. Denna första provtagning kommer följas av flera. Om vi hittar föroreningar krävs ytterligare undersökningar som kan riktas in på det vi fått indikationer om. Då görs ett finmaskigare nät inför nästa provborrning, och vi kan mäta upp vilka halter som finns av olika ämnen i marken inför ny bebyggelse i området, säger Magnus Lund, markmiljöspecialist på fastighets- och gatukontoret.

Öster om dagens hamnbassäng görs ett antal provgropar, slitsar eller schaktrännor (kärt barn har många namn!), rejäla diken som är cirka två meter djupa och omkring 15 meter långa. Dessa kommer också fyllas igen.

– Vi behöver indikationer på både markföroreningar och geotekniska förhållanden innan det går att utveckla Nyhamnen. Vi behöver få reda på om marken exempelvis består av lera, kalk, sand, sten, grus, stenblock eller rivningsmassor. Provsvaren ger oss bland annat kunskap om hur pass pålningsbar marken är inför kommande bebyggelse, säger Jan Johansson.

De pågående provtagningarna ska inte påverka omgivningen. Borrvagnarna bullrar ungefär lika mycket som vanliga fordon i stadstrafik och merparten av arbetet sker på inhägnade ytor. Provborrningar inom parkeringsytorna norr om Jörgen Kocksgatan kommer anpassas utifrån var fordon finns parkerade just den dagen.

Resultat för fortsatt planering

Provsvaren sammanställs och redovisas i en provtagningsrapport som ska vara klar våren 2022. Den kan ligga till grund för provtagningsomgång två, och för att få en bättre bild av de geotekniska förhållandena i Nyhamnen.­

– Utifrån resultatet av undersökningen kan vi fortsätta planera området, exempelvis placering av nybyggnation. Det här är en chans att anpassa stadsbyggnad och höjdsättning utifrån geoteknik, säger Jan Johansson.