$left
$middle

Politisk hearing om resultatskillnader mellan pojkar och flickor

Pojkar har sämre resultat än flickor i alla ämnen utom idrott och hälsa i Malmös kommunala grundskolor. Vad beror det här på och vad kan skolorna göra för att motverka skillnaderna? Under onsdagen samlades delar av grundskolenämnden, grundskoleförvaltningen, lärare och elever för att tillsammans diskutera och resonera.

Grundskoleförvaltningen har jämfört pojkars och flickors betyg, dels för läsåret 2020/2021 och dels över tid. Även om det finns vissa variationer så är bilden entydig. Flickor har bättre resultat än pojkar i samtliga ämnen utom idrott och hälsa. Störst resultatskillnad är det i ämnet svenska som andraspråk och minst skillnad är det i matematik.

När det gäller grundläggande gymnasiebehörighet ses inte alls samma skillnad. Det är fortfarande fler flickor som uppnår grundläggande gymnasiebehörighet men skillnaden mellan pojkar och flickor är betydligt mindre. I en jämförelse med kommuner i övriga delar av Skåne och nationellt är skillnaderna ungefär desamma.

Identifierade framgångsfaktorer

Under hearingen berättade elever och rektorer från Rosengårdsskolan och Linnéskolan om deras arbete för att minska skillnaderna.

På Rosengårdsskolan upptäckte rektor Cecilia Larsson-Ståhl att pojkarna i årskurs 9 var tredje år hade högre slutbetyg än flickorna. Den gemensamma nämnaren var en lärare. Med utgångspunkt i lärarens pedagogik började skolan hitta arbetssätt för att främja pojkarnas resultat.

– När vi grävde djupare såg vi att de pojkar som inte når målen ofta har någon typ av språkstörning eller har det svårt i olika sociala sammanhang. Kunskap och det sociala går ofta hand i hand. Därför jobbar vi nu med att alla lärare ska få ökad kompetens om vad som behövs i undervisningen för att nå fram till dessa elever, berättade Cecilia Larsson-Ståhl under hearingen.

Skolan har identifierat ett antal framgångsfaktorer, bland annat höga förväntningar på att prestera, att eleverna läser varje dag, att ge tydliga strukturer och att göra alla elever delaktiga i undervisningen genom kooperativt lärande. Skolan har också regelbundna samtal med eleverna för att stämma av och sätta upp gemensamma mål. Nästa steg är att fortsätta att utveckla undervisningen utifrån framgångsfaktorerna, något som inte bara kommer att gynna pojkarna utan alla elever på skolan.

Små förändringar gör stor skillnad på sikt

Linnéskolan har flera år i rad haft nära 100 procent gymnasiebehörighet, höga elevresultat och högt söktryck. Men även här har pojkar lägre betygsresultat än flickor, något skolan har börjat titta närmare på. Genom att utgå från 10 faktorer som vetenskapen har bevisat påverkar hur pojkar presterar, i har man genom kvantitativa och kvalitativa undersökningar kartlagt hur det ser ut på skolan.

– Det vi såg var att det är hög status att vara duktig i skolan och att många har vuxna i sin omgivning som kan hjälpa dem med skolarbetet. Vi såg också att pojkar generellt har lägre språkkunskaper, att de ogärna ber om hjälp inför klassen, att de behöver mer social styrning för att fokusera på skolan och att de oftare lägger mer tid på ämnen de tycker är roliga eller redan är bra på. Nu behöver vi ta fram planer på hur vi ska angripa det här. Detta är något som måste prioriteras och alla på skolan måste ingå i arbetet. Effekterna av små förändringar syns inte direkt men gör stor skillnad för eleven på sikt, sa Monika Miheller, rektor på Linnéskolan.