Sedan konceptet lanserades på 70-talet har familjecentraler varit en viktig knutpunkt för föräldrar och barn i behov av både stöd och gemenskap. I Malmö finns sju centraler. En av dem, Sesam, ligger på Bennets väg 8A i Rosengård. Två trappor upp finns BVC, MVC, förebyggande socialtjänst och öppen förskola – fyra verksamheter under ett tak som varje år tar emot över 1000 vuxna och barn.

Julia, ett år, sitter glad och nöjd i mamma Fatimas knä. Hon har tappat bort nappen men hittar en liten leksaksbil som tycks fungera lika bra. Både mor och dotter är vana besökare på Familjecentralen Sesam. Så gott som varje vecka kommer de hit, och när Julias storasystrar var mindre gick Fatima hit med dem också.

– Jag hörde talas om familjecentraler för 12–13 år sedan och tyckte att det verkade bra. Istället för att bara sitta hemma så får man chans att komma ut och träffa andra. Och så blir det ju bättre för barnen. När de är med på öppna förskolan blir det en lättare övergång till riktiga förskolan sedan, säger Fatima.

Det tidiga, förebyggande arbetet är en av familjecentralernas viktiga funktioner. Det menar Sanna Bang Olsson, sektionschef.

– Nästan alla barn 0–6 år och deras föräldrar deltar i den svenska mödra- och barnhälsovården. Det ger unika förutsättningar för ett uppsökande socialt arbete. Vi skapar ingångar som är skam- och skuldbefriade, vilket främjar mottagligheten för stödet som erbjuds. Det ska vara tillgängligt, enkelt och ge effekt – föräldrarådgivarna kan jobba väldigt nära medborgarna, säger hon.

Relationen etableras tidigt

Delaram Zamani är föräldrarådgivare och samordnare på Sesam. Det är på hennes kontor som Fatima och Julia sitter. Just idag har de kommit till Sesam för att få lite tips och råd kring dotterns matvanor. Och lite lek i öppna förskolan förstås.

– Vi träffar många redan när de väntar sitt barn. På så sätt etablerar vi tidigt en relation och kontakt. Uppstår ett behov av stöd längre fram så vet föräldrarna var vi finns, säger Delaram Zamani.

– Det är väldigt skönt att allt finns på ett ställe, säger Fatima. Jag kan alltid höra av mig till Sesam och det är lätt att komma i kontakt med personalen. Det är aldrig långa telefonköer till föräldrarådgivaren. Jag kommer hit så gott som varje vecka, ibland för att få stöd kring något, men oftast för att umgås med andra barn och föräldrar, säger hon.

Vad är det då för utmaningar som föräldrar har? Behoven varierar, menar Delaram Zamani.

– För en del kan det handla om frågor kring mat och sömn, för andra kan det vara svårigheter att sätta gränser gentemot sitt barn till att förstå sitt barns beteende, att bakom varje beteende finns ett behov. Föräldraskapsstödet ska stärka skyddsfaktorer. Det kan vara att främja ett gott samspel och förtroendefullt förhållande mellan omsorgspersoner och barn, till exempel.

– Är man ny i Sverige kan man behöva extra stöd för när det gäller kontakter med myndigheter. Även sådana frågor kan vi hjälpa till med. Våra föräldrakurser fokuserar just på detta. Föräldraskap i Sverige (FÖS) är en kurs där deltagarna får en samhällsintroduktion: hur ser föräldrars rättigheter och skyldigheter ut, hur fungerar socialtjänsten, vilket stöd finns för att främja familjens hälsa, och så vidare. Detta har varit särskilt värdefullt nu, när det varit mycket desinformation kring hur socialtjänsten fungerar. Då vill vi kunna bidra med rätt information.

– Trygghetscirkeln är ett annat program om hur man som omsorgsperson kan hjälpa barnen att bli trygga och få en god självkänsla.

Effektiva hembesök

Men det är inte bara inom Sesams väggar som familjecentralen gör nytta. Familjecentralen gör också hembesök.

– Det blir en bättre tillgänglighet, där exempelvis BVC tillsammans med föräldrarådgivaren kan göra hembesök när barnet är 1 vecka och möta familjen i deras hemmiljö. Familjen får information om familjecentralen men också om föräldrarådgivarens möjlighet till att erbjuda tidigt stöd. På så sätt vet familjen vart de kan vända sig till med olika frågor, säger Delaram Zamani.

Just det praktiska stödet är en viktig del i det sociala arbetet menar Sanna Bang Olsson.

– Låga trösklar skapar tillit. Vi ska vara flexibla, flytta på oss när behoven kräver det, vara hemma hos familjerna, följa med på bussen till Victoriagården om det är första besöket där för föräldern och barnet, till exempel.

Syftet med familjecentraler är att minska ohälsa bland barn, främja jämlik hälsa, tillgängliggöra stödsystemet och minska risken för att barn hamnar mellan stolarna.

– Tanken är att samhället ska organisera sig runt föräldern. Barns relationer till sina föräldrar har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet och familjecentralen blir en arena för det medicinska, det psykosociala och det pedagogiska, säger Sanna Bang Olsson. Det ska fungera som en ingång till samhällsservicen. Föräldraskapet kan innebära olika resor och då ska det finnas en instans som kan svara upp med flera olika behov.

Fler centraler i framtiden

Samtidigt har familjecentralerna en viktig roll i integrationsarbetet.

– Vi ska bidra till att stärka integration, språkutveckling och det jämställda föräldraskapet. Vi ser familjecentralerna som ett kunskapscentrum där man kan träffa föräldrar från många olika sammanhang.

Hur utvecklas familjecentralerna i framtiden? Det finns planer för fler i Malmö: Kroksbäck, Sorgenfri och Bunkeflo inom den närmsta framtiden.

– Att få en mötesplats för familjer som också erbjuder dessa tjänster har sannolikt stora effekter för hälsan i ett område, menar Sanna Bang Olsson, som får medhåll av Delaram Zamani:

– Egentligen vill man ju att centralerna sprider sig till varje ort. Samlokaliseringen av verksamheter gör att vi kan ha ett välfungerande samarbete och arbeta förebyggande på ett effektivt sätt.

Fatima och Julia har gått vidare till Sesams öppen förskola-avdelning. Julia roar sig med färgglada klossar och mamma sitter med som stöd i leken.

– Det är väldigt bra att Sesam finns, konstaterar Fatima.