$left
$middle

Illustration: Jonna Backman, Vårt Malmö

Nu blir det lättare att bli av med gamla prylar

Dags att vårstäda och rensa ut lite därhemma? Den 4 april är det premiär för Pop-up Returen, en ny servicestation som dyker upp runtom i staden och gör det lättare att lämna in sina gamla grejer till en återvinningscentral.

Text: Tobias Christoffersson, Vårt Malmö

Har du en gammal soffa därhemma du vill bli av med? Leksaker som barnen har växt ifrån? Eller en kasse med uttjänta glödlampor eller batterier? Kanske lite gammal färg?

Det är lätt att saker vi inte längre använder blir stående och liksom bara tar plats. Och det kan vara svårt att göra sig av med avfall som inte kan lämnas i den vanliga soptunnan, i soprummet eller miljöhuset.

Malmö har två stora återvinningscentraler för avfall som inte ingår i den vanliga sophanteringen, men de ligger båda ganska långt ut, i Norra hamnen och Bunkeflo.

– Utan bil är det svårt att ta sig dit, och i Malmö har vi högt uppsatta mål för att du ska kunna leva och bo hållbart. Därför startar vi nu Pop-up Returen, berättar Savita Upadhyaya, utvecklingsingenjör på VA Syd.

Låna en säckakärra

Pop-up Returen är en tillfällig, mobil återvinnings- och återbruksservice som kommer att dyka upp en gång i månaden på olika platser i stan, mellan april och oktober.

Tanken är att det ska bli närmare och lättare att ta sig dit med grovavfall, elavfall och farligt avfall. Premiär för Pop-up Returen sker den 4 april på Sevedsplan.

– Här kan du lämna in gamla saker som du inte längre använder men även farligt avfall av olika slag. Du kan också låna en säckakärra som hjälp att transportera större saker.

– Vår personal kan inte hjälpa dig bära saker till Pop-up Returen, men vi bistår gärna med enklare lyft och sortering på plats, förklarar Savita Upadhyaya.

Hitta nya och gamla saker

Pop-up Returen uppmuntrar till återbruk och du som kommer dit kan få inspiration och tips för allt ifrån cirkulärt tänkande till cykelreparation.

– Du kan lämna dina gamla saker, men i vår återbruksvagn kan du även hitta saker som andra har lämnat och som du kanske själv behöver, till exempel möbler, kläder och småprylar.

– Vi kommer även att ha hållbara aktiviteter med kunniga på plats, som till exempel visar hur du lagar din cykel eller ger en gammal sliten möbel nytt liv, berättar Savita Upadhyaya.

Staden ska minska sitt avfall med 30 procent

Malmö stads verksamheter ska minska sitt avfall med 30 procent till 2030. Granulatsvinn på konstgräsplanerna och minskad kemikalieanvändning står i fokus när fritidsförvaltningen drar sitt strå till stacken.

Sedan 2021 har Malmö en kretsloppsplan för hur staden ska uppnå en så kallad klimatneutral avfallshantering. Ett av planens mål är att kommunens alla verksamheter ska minska sitt avfall med 30 procent till 2030.

En av de verksamheter som har kommit en god bit på vägen är fritidsförvaltningens enhet ”Malmö”. Den har hand om stadens alla idrottsanläggningar, bland dem ett tjugotal konstgräsplaner med små gummigranulatkulor som fyllnadsmaterial.

Fler skoborststationer

– Att minska svinnet av granulat från konstgräset är ett viktigt sätt för oss att minska vårt avfall, och vi har hittat flera åtgärder för det, berättar enhetschef Mats Borglin.

– En är att fördubbla antalet skoborststationer, så att det blir lättare för fler att borsta av granulat som fastnat på skorna.

Prata på jobbet viktigt

Enheten har också lyckats minska användningen av flera rengöringsmedel med kemikalier. 300 liter klorin om året har blivit 100, till exempel.

Hur har det gått till?
– Vi har pratat! De där dagliga samtalen på arbetsplatserna är så viktiga, att vi når en medvetenhet tillsammans. Hos oss är vi cirka 80 medarbetare, alla med sin roll, och alla kan bidra. Att vi till exempel frågar varandra: är det nödvändigt att ha klorin till det här? Finns det ett bättre alternativ?

Mats Borglin och hans kollegor har fått hjälp i arbetet av Savita Upadhyaya, avfallscoach hos VA Syd.

– Ofta kan ganska enkla åtgärder göra stor skillnad. Det gäller att titta närmare på vilka produkter man använder och hur avfall uppkommer – och sedan tillsammans hitta sätt att minska eller ersätta, säger Savita Upadhyaya.

sv
sv